lördag 3 maj 2008

Heja sjuksköterskor

Efter några dygn på sjukhus med akuta hjärtproblem känns skrivandet på bloggen inte speciellt angeläget. Men, jag har förstått att jag har läsare, som undrar varför jag upphört med mina kommentarer och att en del blivit oroade. Även om jag ännu inte känner mig helt OK kan jag lugna alla med att jag är i goda händer med uppföljning vid Medicinmottagningen, Norrtälje sjukhus.

Jag måste erkänna att det kändes som något av ödets ironi att jag strax efter mitt senaste inlägg om sjuksköterskestrejken, själv blev en patient i behov av deras insatser. Både i sjukvårdsupplysningens telefon och senare i ambulans och på akutmottagningen var det sjuksköterskor, som tog väl hand om mig. När jag blev inlagd för behandling, var det också undersköterskor som gjorde sitt bästa för att jag som patient skulle ha det så bra som omständigheterna tillät. Vad jag kunde se fungerade samarbetet mellan dessa båda yrkesgrupper utmärkt. Men av den debatt, som jag orkat följa sedan jag kom hem för drygt en vecka sedan, försöker nu politikerna – arbetsgivarna – att spela ut dessa båda grupper mot varandra. Detta för att stå emot sjuksköterskornas rättmätiga krav, men med helt olika bevekelsegrunder.

Det märktes inte minst Första Maj, när socialdemokraternas talare gick som katten kring het gröt för att inte utmanna fackförbundet Kommunal, som organiserar vårdpersonal, vilka anser sig vara minst lika betydelsefulla som sjuksköterskorna i vård och omsorg. Och när Vårdförbundets ordförande tackade ja till att hålla tal vid Vänsterpartiets möte, så gick moderata politiker och kommentatorer i taket. Helt klart vill man oskadliggöra henne som förhandlare för alla sjuksköterska genom att slå på henne en vänsterstämpel. Något hon borde ha räknat med. Men förmodligen var frestelsen att dra till sig medieintresset så stor att hon bortsåg från den risk till splittring, som hon därmed bäddade för. Det är inte lätt att navigera på opinionsbildningens hav. Huruvida sjuksköterskorna ska lyckas eller inte råder det delade meningar om. Det visar Reportagebloggen genom att ställa SvD:s P J Anders Linders inlägg den 27 april mot strejkforskaren Christer Törnqvists uttalande i Agenda den 28 april.

Så länge ledande sossar tror att de hjälper Kommunals medlemmar genom att negligera eller hålla tillbaka rättmätiga krav från Vårdförbundets sjuksköterskor, förefaller P J Anders Linder vara närmare en sannare bild av verkligheten och idéerna om Vårdval är en naturlig följd av detta. Om sossarna värnar om Kommunal genom sitt motstånd, så värnar moderaterna om Vårdval och privatisering med sitt motstånd. Intressant.


3 kommentarer:

Gubben sa...

Kära farmorgun!
Det var tråkiga nyheter du kommer med. Hoppas verkligen att du kryar på dig snart och får åka hem!

Glädjer mig dock att det inte verkar vara något fel på ditt engagemang... :)

Daniel sa...

Jag hoppas att du kryar på dig snart och får komma hem igen. Och jag hoppas att de inte är allvarligt min vän?

Jag står på vårdpersonalens sida i denna strejk trots att jag är socialdemokrat. Jag vet hur de är att jobba som sjuksyrra, min syrra var de ända tills hon fick sluta för att hennes kropp orkade inte längre.

Så är de några som ska få bättre lön så är de vårdpersonalen de förkännar dom så hårt så dom får slita.

Hälsningar Daniel Ericsson, Buddhas blogg

Farmorgun sa...

Sätter stort värde på både Gubbens och Daniels omtanke. Även om jag inte känner mig riktigt pigg vill jag gärna hålla liv i mitt bloggande - det hjälper mig att hålla mig på alerten sett ur olika perspektiv.