tisdag 16 september 2008

Skräckregemente i politiken

Idag toppas ettan i NT med nyheten att gruppledaren i socialnämnden, Ulla Malutchenko (m) hoppar av efter att hennes partivän Göran Pettersson visat sig på styva linan. - Droppen var kommunstyrelse- och fullmäktigeledamoten Göran Petterssons oförskämda uttalande om att vi skulle slösa med pengar i socialnämnden, säger hon. Göran Pettersson (m) tycker att hennes avhopp är tråkigt, men ångrar ingenting och förutspår att det kommer att bli kortare koppel för socialnämnden framöver. Han tolererar inte att kommunledningen blivit illa åtgången och chikanerad av nämnden, när de gick ut offentligt med sin syn på kommunledningens agerande i samband med att socialförvaltningens chef Isabel Andersson sade upp sig.

Alldeles uppenbart ser han politiken som ett slagfält och då ska en korpral som Ulla M hålla käft och lyda order. En ledarstil, som förefaller vara förhärskande inom politiken och så långt från en tillämpad demokrati som man kan komma.

Vi kunde se i SVT:s Agenda i söndagskväll vilken ledarstil, som skräcken för att meningsmotståndare ska kunna dra fördel av en öppen redovisning av delade meningar inom ett parti, kan leda till. En ledarstil, som vi andra utifrån en demokratisyn, upplever som ett skräckregemente. Kommentarerna om detta har varit många och i det civila samhället uppvisar den sortens ledarskap påfallande likheter med ren mobbning, som en gängledare använder för att sätta sig i respekt.

Reinfeldt kritiseras för mobbning lyder rubriken, när SvD:s papperstidning delger oss läsare, Agendas innehåll. På webben lyder rubriken Hård debatt på moderaternas FRA-möte med ett utförligare referat av hur orden föll under detta möte. Av programmet framgick att kritik ska hållas inom gruppen, men alla kloka människor vet att det därigenom utvecklas en ledarstil där till sist en liten klick bestämmer. Det finns många exempel på det. När någon tar bladet från munnen är det inte gängledaren man kritiserar utan den som pratat bredvid munnen. Sedan vill politikerna att vi ska tro på deras ärliga vilja när de beslutar om handlingsplaner mot mobbning och en del andra instrument för att upprätthålla det demokratiska samhällets friska växt. Men det blir inte trovärdigt när de själva inte lever som de lär.

5 kommentarer:

Jens O sa...

Fin artikel Farmorgun.
Vi ses på Norrmalmstorg!
Det är mer än hög tid, till att säga NEJ!

Bloggaren sa...

Bra artikel, och nu har vi samma mål alla. Att göra demokratin frisk igen.
Vi får ställa upp till flerstämmig sång. Du för fram resonemang. Viklet väl http://erikhultin.se/ också gör från sin ståndpunkt.

Själv vilar jag mer och mer i att även en "ugly slugger" kan tillföra saker.
Det blir roligare om sluggern med tiden får viss finess, så det strävar jag efter!
Ha det så bra idag!
Jag är hemma med sjuka barn.

arnold sa...

Skönt att det finns en motvikt i form av bloggare och den nya tidens partier och politiker som för alla politiska diskussioner helt öppet med hjälp av internet.

Man börja tröttna på den gamla tidens politikers inställning att alla heta politiska diskussioner (och övervakningen av medborgarna dessutom) ska ske bakom lykta dörrar.

Tack för att du kämpar för det öppna alternativet. På sikt kommer öppenheten att vinna, men det blir en lång och smärtsam övergångsperiod.

Lars-Erick Forsgren sa...

Trots allt, vi lever i en ny tid.
Även om en del politiker inte hunnit fatta det.

Farmorgun sa...

Jens O: Jag var där på torget som många andra och valde att gå med bland Liberaler mot FRA. Annars hade jag lika gärna kunnat gå med Centeruppropet eftersom jag hade röstat olika på de olika nivåerna. Men innerst inne hade jag ett hopp om att kvinnorna i Fp skulle stå på sig och det gjorde de med den äran. Det var en högtidsstund att höra den ena efter den andra gå upp och "vittna" hur skämmigt det har varit att lägga ner sin röst eller att kvitta ut sig. Det är bara den, som är modig nog att bita huvudet av skammen, och ändra sig, som i mina ögon är trovärdig. För övrigt en underbar upplevelse.
Bloggaren: Självklart ska pappa vara hemma med sjukt barn - tänkte faktiskt på dig när jag hörde Clarence Craaford, Centrum för rättvisa. Har förstått att mänskliga rättigheter och rättvisa som är grunden för ditt engagemang.
Arnold: Jag har hittills tyckt att vi bloggare varit alltför stora i orden, men efter Björn Elmbrants okunniga påhopp och Lena Mellins - K G Bergströms handlag med hartassen i söndagskväll, har jag förstått att vi behövs för att också granska den tredje statsmakten.
Lars-Erick: Hade du varit där hade du varit stolt som en tupp. Vilka modiga kvinnor Folkpartiet har!!! Nu hoppas jag bara att de inte låter sig dribblas bort av de garvade partirävarna. Tänk att vi har en statsminister, som rädd för att bli häcklad om han skulle tillåta en riksdagsledamot rösta efter sitt hjärta. Något som varje lagstiftare äger rätt enligt lag att göra! Det är verkligen en paradox att en statsminister inte klarar att visa upp hur demokratin är tänkt att fungera, utan är så fokuserad på att visa sig POTENT att han lånar sig till den sortens beteende. Göran Persson har nu fått en like på den andra kanten.