torsdag 12 februari 2009

Bromsa – folket ska inte köras över.

Vem kunde tro att jurister i Norge skulle komma till vår hjälp när det gäller att granska om datalagringsdirektivet bryter mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Något som både SvD och DN skriver om. Detta sker samtidigt som regeringen traskar vidare på den inslagna vägen – nu genom att besluta om direktiv till den parlamentariska kommitté, som ska övervaka den så kallade FRA-lagens följder för den personliga integriteten, samt för Datainspektionens uppdrag.


Sju socialdemokrater från sex olika arbetarekommuner har efter alla diskussioner i bloggosfären gått samman och skrivit en motion till Partikongressen. Där kräver man ett stopp på alla integritetskränkande lagar och direktiv i avvaktan på att riksdagen vidtagit åtgärder för att förbättra lagstiftningsprocessen. De sju motionärerna finns i bloggosfären och har alla deltagit i den dialog, som varit möjlig när alla sett mera till det som förenar än det som skiljer, eftersom saken – våra demokratiska fri- och rättigheter – varit den bärande konstruktionen. Det är Johan Westerholm, Thomas Hartman, Anders Widén, Kristian Krassman, Ulrika Sandberg, Erik Laakso och Ann-Catrin Brockman


Det är klokt tänkt. Debatten om hur lagstiftning går till, måste föras i ett bredare forum än i de olika riksdagsgrupperna. Men, jag har mina tvivel. Klarar S verkligen att se på det egna riksdagsarbetet med kritiska ögon och därmed öppna för ett tänk i nya banor? På Newsmill kan vi se att de sju, som skrivit motionen, villigt erkänner att partiet varit alldeles för svagt i både FRA och IPRED-debatterna, vilket är en god början.


Samtidigt kan man undra om det krävs ett rejält valnederlag för att en sådan hälsosam självprövning ska komma till stånd? Vi vet att många, mest yngre väljare och sympatisörer reagerar över politikernas oförmåga att ta in att vi lever i en ny tid, där inte minst tekniken för information och kommunikation kräver ett nytt sätt att se på hittills stiftade lagar. Idag hänger många av riksdagens ledamöter inte med i utvecklingen och tenderar att se på internet och dess teknik som något odelat ont, där allsköns brottslighet döljer sig. Eftersom en stor del av de äldre i landets befolkning inte är berörd av den integritetskränkande lagstiftning, som har udden riktad mot internets användare, har det varit enkelt för riksdagens majoritet att gå på i ullstrumporna. På något annat sätt kan man inte förklara den iver med vilken riksdagen kränker oss som gillar att vara ute på nätet. Det har gått så långt att Datainspektionen funnit att det nödvändigt att göra en sammanställning som visar att över 20 lagförslag påverkade integriteten under 2008. Men detta kommer att straffa sig – så tolkade jag debatten hos FORES tidigare i kväll. Men mer om det i morgon.


MinaModerataKarameller har en träffsäker metafor för beteendet – ute på hal is kan man välja mellan att vara en del i det som sker eller att hålla sig i sargen. Det är inte svårt att inse vilket beteende som lönar sig i längden. Mark Klamberg skriver om den debatt som pågår hos S, men verkar för egen del ha gett upp hoppet om riksdagen som beskyddare av den personliga integriteten och rätten till privatliv. Lars-Erick, den liberale rebellen, noterar att här råder ingen upphovsrättsnoja. MinaModerataKarameller kommenterar och ställer frågan: Ska vi ge bort den här frågan till oppositionen? Frågan är i sanning berättigad med tanke på att idéerna om att något radikalt måste göras är minst lika het bland allianspartiernas medlemmar, väljare och sympatisörer. Scaber Nestor funderar kring övervakarnas övervakare; Svensk Myndighetskontroll visar upp en dialog med en kritiker, som tycker att dessa sossar drabbats av hybris; Jens O. skriver om detta, men också om bojkotten mot musik- och filmbranschen. Så, sant den måste vi också jobba för att sprida kännedom om.

1 kommentar:

Mike sa...

Man funderar allvarligt på att flytta till norge.

Svenskarna verkar ju vara helt väck i skallen, bortskämda och förstörda.passivitet till 100%