lördag 16 maj 2009

Maktutövningens konst i Sverige och Europa.

Läser Anaïs inlägg om två böcker, som nyligen kommit ut i Frankrike, där makten synas i sömmarna. I en demokrati ska det vara så. När makten går för långt åt något håll, då gör den tänkande människan uppror genom att offentligt beskriva det som pågår, för att fler ska se vad som pågår och ansluta sig till kampen för en annan ordning. Här i Sverige verkar dock den renhållningen främst skötas av partipolitiska meningsmotståndare, vilket har den svagheten att kritiken lätt kan viftas undan som partipolitisk pajkastning. Tänker bland annat på att de etablerade medierna, vad jag känner till, inte ställt några frågor kring beslutet att se över hur riksdagsledamöterna ska kunna dölja vilka, som besöker dem i riksdagshuset. Riksdagsledamöterna vill öka anonymiteten kring sig själva, men vill gärna dokumentera allt vad folket gör, vilket teledatalagringen handlar om. Något som många medborgare kraftigt vänder sig mot. Inte för att kunna begå brott obehindrat, utan för vad övervakningen gör med oss människor, som Opassande och många andra skrivit om så många gånger tidigare i samband med FRA, Ipred, Telekompaketet, datalagringsdirektivet o s v.


Intressant dock att Centerpartiets rättspolitiske talesperson försöker förklara innebörden av det dokument som läckt ut, även om det är ett arbetsmaterial ännu inte offentligt. Äktheten har redan diskuterats och jag är rätt säker på att Jakob Heidbrink gör en riktig iakttagelse: Om detta inte är äkta, har någon allt för mycket arbetstid över. För strunt vill jag tillägga och bör i dessa tider av kostnadsjakt befrias från den typen av uppgifter. Leo är som vanligt klarsynt och förklarar både det ena och andra. MinaModerataKarameller visar med sitt inlägg att saken är allt annat än enkel och att hon i likhet med många andra vet att hon har en smärtgräns.


Lake letar efter en bro över den avgrund, som råder mellan vad som sägs i viktiga dokument och det som Centerpartiets ledning ägnar sig åt i konkret handling. Hoppet är det sista som överger en människa, varför det är lätt hänt att en trogen medlem ägnar sig åt självbedrägeri. Den, som tror det bästa om sitt parti och dess politik, vill helt enkelt inte tro att det är så illa att gruppen, som står upp för de höga idealen, är en krympande skara i jämförelse med den grupp, som väljer den breda vägen d v s väljer att utsätta landets befolkning för en allmän övervakning om det krävs för att få vara med och regera.


I det läget frestas jag att inta samma förhållningssätt som Deepedition. Han har också fastnat för Anders Mildners mycket starka text, som sysselsatte mina tankar under en stor del av gårdagen. Jens O skriver om ett nytt Sodom och Gomorra och ur detta bibliska perspektiv skulle jag vilja säga till till Åsa Torstensson (C ) och Karin Pihlsäter (FP): - Vad hjälper det att ni vinner hela världen, men förlorar er själ? Frågan blir inte mindre befogad sedan jag läst hos Erik Josefsson att den statssekreterare, som har ansvar för grundlagar, straffrätt, upphovsrätt, rättsväsendet samt rättsliga och inrikes frågor i EU ska prata om immaterialrätt hos The American Chamber of Commerce in Sweden den 1 juni. Intressant.


10 kommentarer:

Bo Bengtsson sa...

Maktutövningens konst...Wallhager erbjuder oss Sodexos plastlådor med mat på vår ålderdom.

Firma Sodexo, eller Sodexho, eller Sodexho Alliance har en matfabrik i Märsta.
I övrigt kan vi googla på detta städkonglomerat som nu breder ut sig över hela klotet.
Moderskeppet är förankrat i Marseille / France
Googla gärna även på städbolag Sodexo och häpna över antalet firmor.
Låt oss åldras utan fruktan, Wallhager har ordnat matförsörjningen.

Olof Bjarnason sa...

Mildners artikel ryckte med mig också. Läskigt hur jag hade förträngt de där GBG-dagarna (jag bodde på Hisingen och var student då). Det var en väldans kontrast i hur jag upplevde situation och hur den rapporterades i medierna. Jag upplevde hästburna poliser som provokativa, och inlåsning av ungdomar i "zoner" med poliser och sköldar runtomkring bådar ju inte gott. Jaja jag känner att det finns saker att rota i i den upplevelsen - visst minskade mitt förtroende för mediernas rapportering de dagarna, det har Mildner alldeles rätt i.

Gun Svensson sa...

@Bo B: Med en stor portion galghumor noterar jag att kompetensen vad gäller kemikalier torde vara tillfredsställande. Undrar om de även har intressen i begravningsbranschen?

@Olof: Du är, efter vad du själv varit med om, inte längre naiv när det gäller tilltron till media. Sedan blev det en helt ny och verklig upplevelse, som en del av dessa unga människor trodde att de kunde möta med våld och få folkets förståelse för. Så blev det inte.

Sverige valde väg redan 1908 då anarkisten Hinke Bergegren uteslöts ur det socialdemokratiska partiet och senare 1917 då kampen stod mellan reformisterna och dem som ville omstörta samhället med våld. Resten är historia. Men, lika litet som då finns det idag stöd för att vinna makt genom våldsamma upplopp.

Däremot så tror jag att vi, som ogillar statens intrång i våra vardagliga liv, måste visa oss på gator och torg. Det är mängden synliga fysiska personer, som betyder något för politikerna, då dessa är de väljare, som ger dem den makt, som de måste ha för att få någon betydelse.

Olof Bjarnason sa...

farmorgun: jag läste igenom artikeln om göteborgskravallerna på wikipedia. Bara genom att titta på diskussionssidans längd förstår man att detta är ett "ömmande sår". Vitt skilda bilder verkar råda över vad som verkligen hände.

Observera att jag absolut inte ställer mig på stenkastarnas sida! Jag vet inte om du på något sätt läste detta mellan raderna i min kommentar. Jag tror bara att det vore oerhört naivt att tro att det som hände var att "AFA kastade sten". Det var massor av grejer i görningen, och jag tror att t.ex. USAs säkerhetstjänst åtminstone hade en fot med i spelet (inte speciellt svårt att tro då G.W.Bush skulle dit).

På distans kan jag se hur svårt det måste ha varit för en på detta område (massdemonstrationer med internationella förtecken) otränad poliskår att ta emot EU-toppnamn + Bush samtidigt och detta i en och samma stadskärna under några få dagar. Man kan undra hur det kunde bli så tokigt.

Till detta kommer en blodshungrig media som koncentrerar sig på de 1% som verkligen är "fotbollshuliganer".

Det riktigt läskiga är att jag tror att de övriga 99%en fick misstro mot fri demonstrationsrätt - åsiktsfriheten helt enkelt. Och det är allvarligt.

Gun Svensson sa...

@Olof: Gillar ditt sätt att se på saken, men ville (då jag inbillar mig att kommentarerna även läses av andra) vara tydlig när det gäller den revolutionsromantik, som jag av egen erfarenhet vet gror i många unga sinnen.

Boten för min egen del blev vistelsen vid IUSY Camp i Berlin i slutet av 50-talet, där samvaron med ungdomar från Öst-Berlin på ett handgripligt sätt gjorde oss medvetna om de förhållanden, som de tvingades leva under p g a den kontroll och övervakning, som pågick redan innan muren kom till.

Sofia sa...

Hej! Läste just om dig i DN artikel. Du är fantastisk. En inspirationskälla och ett kraftpaket.

Go sister go!

Anonym sa...

Kom hit via DN har ich har lagt till dig i mina dagliga favoriter.

Tack
Fredrik Larsson

Markus Wiechel sa...

Läste också om dig i DN. Kommer besöka din blogg frekvent nu. Kul att det finns sådana som dig.

Mattias sa...

Hej Farmor Gun

Grattis till exponeringen i DN. Du är ett föredöme för alla sveriges pensionärer.

Gun Svensson sa...

@Sofia; Fredrik; Markus och Mattias; Tack alla för glada tillrop - de värmer. När jag till sist övervann mitt inre motstånd mot att exponera mig på detta sätt, var det för att det var ett tillfälle att visa nätets belackare, vilken guldgruva internet är för den som vill hålla sig uppdaterad och vara med i samhällsdebatten. Dessutom hade jag en enorm tur att frågan kom från en journalist som var genuint intresserad av "företeelsen" Farmor 70+ aktiv på nätet ;-). Något som alla kända och okända där ute har varit delaktiga i på olika sätt.