tisdag 26 oktober 2010

Medierådets sista suck – eller kamp för ett berättigande?

Efter att ha ägnat gårdagen åt Internetdagarnas webbsändning kollade jag på SVT:s 21.00-sändning, med ett inslag baserat på Medierådets rapport om ungas medievanor. Vojne, vojne, ett sån´t elände ”Det verkar överta en del av det verkliga umgänget. De som ungdomarna umgås med på Facebook är desamma som de man umgås med efter skolan, de vanliga vännerna, säger Ann Katrin Agebäck, kanslichef på Medierådet”. Varken hon eller SVT:s Lennart Persson verkar begripa att umgänget på nätet är lika mycket verklighet som att träffas rent fysiskt – inte så sällan träffas man hemma hos någon kompis samtidigt som man har kontakt med andra via Facebook. Även om 75 procent av föräldrarna anser att de själva har ett ansvar för barnens medieanvändning och nästan lika många anser att barnen lär sig mycket med hjälp av internet, verkar både Lennart Persson och Ann Katrin Agebäck, vara av den uppfattningen att de måste larma om att ”unga föredrar nätet istället för verkliga möten”. Det verkar som om de tror att barnen håller på att försvinna in i fiktiva världar. Hur var det man sa igår – först hånar och ironiserar man, sedan gör man motstånd och sedan... Men tänk att ibland tror jag att en del fastnar antingen i steg ett eller steg två och sedan kommer de inte vidare.


Kan just undra om det finns ett samband mellan detta ”larm” och prop. 2009/10:228 som handlar om slopandet av filmcensur för vuxna och skyddet av barn och unga mot skadlig mediepåverkan och förslaget om inrättandet av en ny myndighet Statens Medieråd. Rätt märkligt dock att riksdagswebben inte innehåller någon uppgift om vad riksdagens sagt om propositionen. När man ser all den rädsla som Medierådets webbplats speglar, kan man undra om det inte vore bättre att lägga dessa resurser på en verksamhet för en konstruktiv användning av sociala medier i skolarbetet. Skulle gärna se att mer resurser satsades på Webbstjärnan och annat som Kristina Alexandersson brinner för. Önskar jag vore med under Internetdagarna, så att jag kunde ”svära rejält i kyrkan” och föreslå att Statens Medieråd aldrig blir till och att resurserna istället överfördes till grundskolans ikt-utveckling.


Annars ser jag fram emot onsdagen då Piratpartiets Rick Falkvinge ska medverka i Vad ska vi göra med yttrandefriheten? Onsdag den 27 okt. kl. 11.00. Håller med Markus Lake Berglund i kommentaren till Ricks blogginlägg om saken. I det kvalificerade gänget gäller det att ha koll på vad lagen omfattar idag, för att kunna göra tydligt vad som krävs för yttrandefrihet på internet. Hur ser en frihet under ansvar ut, när alla kan hantera ett publiceringsverktyg? Jag kan tänka mig att formuleringar om uppsåt måste finnas med för att avhålla hämdlystna eller omogna människor från att i skydd av anonymiteten förtala andra. Eller är det realistiskt tro att vi kan bli så immuna mot anonyma påhopp att alla kan ta dem för vad det är – bevis på omognad? Markus har för övrigt ett eget bra inlägg om yttrandefrihet med bra länkar som avslutning med koppling till Yttrandefrihetskommitténs förslag.

Nu ska jag kolla in Internetdagarnas program. Twittertag #ind10

Intressant.

Inga kommentarer: