tisdag 28 februari 2017

Upphovsrättsreform? Vem granskar makten?

Detta är ingen fejknyhet utan ett Öppet brev från European Research Centres och gäller det förslag som EU-parlamentet och Ministerrådet godtagit och som ska bli lag i Sverige och andra länder inom 18 månader. Nästa uppdrag jag ger mig själv är att ta reda på varför de MEP:s, som röstade Ja struntade i den här informationen. Intill dess håll till godo med min översättning av det som våra MEP:s borde ha tagit till sig och pratat med folket om - innan de röstade:

"EU:s förslag om en Upphovsrättsreform är olämpliga i den digitala eran (Öppet brev till ledamöter i EU-Parlamentet och EU:s Ministerråd.) Vi är självständiga juridiska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga forskare och representerar ledande europeiska centra, som forskar om lagstiftning för immaterialrätt och innovation. Det är troligt att du personligen blivit uppvaktad med avseende på detta komplexa reformpaket för upphovsrätt som utvidgats till 3 förordningar och 2 direktiv (vilket stöds av över 400 sidor med konsekvens- bedömningar). Förslagen använder de rätta orden på omslaget: "EU:s Upphovsrättsregler lämplig för den digitala tidsåldern. Bättre val och tillgång till innehåll på nätet och över gränserna. Förbättrade upphovsrättsliga regler för utbildning, forskning, kulturarv och integrering av funktionshindrade personer. En rättvisare onlinemiljö för kreatörer och pressen."

Även om det föreslagna direktivet om upphovsrätt i den digitala inre marknaden (KOM (2016) 593 slutlig) innehåller ett antal rimliga åtgärder baserade på sunt förnuft (t.ex. när det gäller gränsöverskridande tillgång, ur-handeln-utgågna verk, och tillgång till förmån för synskadade personer), finns det även två bestämmelser som i grunden är helt felaktiga. De tjänar inte allmänhetens intresse.

Artikel 11 syftar till att skapa en extra ensamrätt för pressutgivare, trots att publicister redan har förvärvat exklusiva rättigheter från författare via kontrakt. Denna extra rättighet kommer att avskräcka nyhetskommunikation, hindra online-licensiering, och kommer att påverka författare negativt.

Artikel 13 försöker indirekt att ändra E-handelsdirektivet (2000/31 / EG), som avgör ansvaret för nätets mellanhänder i förhållande till användargenererat innehåll, till ett gemensamt ansvar för rättighetsinnehavare och tjänsteleverantörer. 

Förslagen kommer att hindra digital innovation och användarnas delaktighet. När det gäller de bägge bestämmelserna har oberoende empiriska bevis ignorerats, samråd sammanfattats på ett missvisande sätt och berättigad kritik betecknats som anti-upphovsrätt.

Vi uppmanar er att granska upphovsrättspaketet och uppsöka oberoende expertis. För att underlätta diskussionen, har vi tagit fram två korta bilagor till detta brev, som visar på de viktigaste bristerna i förslagen, och listar källor för utvärdering. Det finns oberoende vetenskaplig enighet om att artiklarna 11 och 13 inte kan tillåtas att stå kvar."

De som undertecknat inkluderar akademiker från en rad universitets forskningscentra:
CIPIL, University of Cambridge, UK, CEIPI. University of Strasbourg, France. CREATe, University of Glasgow, UK, Humboldt-Universität Berlin, Germany, IViR, University of Amsterdam, Netherlands, MPI Munich, Germany, NEXA, Torino, Italy, SciencesPo, Paris, France, Tilburg University, Netherlands inkl. TILT o TILEC. De två korta bilagorna och listan med de uppemot 40 undertecknarnas namn och profession finns redovisade i materialet, som jag länkat till i andra stycket här ovan. Denna samlade kunskap har ignorerats av en del eller kanske rent av alla Sveriges ledamöter i EU-parlamentet.

Här är IT- och Telekomföretagens syn på det som Sverige - bäst i klassen inom EU när det gäller att fixa fram direktiv åt upphovsrättsindustrin -  där Tidningsutgivarna numera spelar en framträdande roll, eftersom de i likhet med Musik-, Film- och TV-industrin här fått samma närstående rättigheter, och ser oss nätmedborgare, som vill använda en del material i vår privata meningsutbyte, som tjuvar. Detta istället för att inse att Fair Dealing Rigts Online med stöd av Bernkonventionen och dess Trestegstest är en del av den process, som både leder till vår kunskapsutveckling och att vi lättar på plånboken. Människor, som visas tillit, motsvarar förväntningarna och sköter sig inom de ramar som gäller. Om inte obstrueras det. 

Men, företagen med de närstående rättigheterna vill fortsätta odla myten att vi är så korkade att vi kan piskas av lagstiftarna och deras specialdomstolar att köpa grisen i säcken!!! På kuppen har vi fått en Patent- och Marknadsöverdomstol, som är sista instans även om det som företagen ägnar sig åt är eller kan vara ett brott mot Europastadgan och Sveriges grundlagar. Sorgligt, men på sitt sätt onekligen intressant att övervakningen skärps i S och MP.s hägn.


måndag 6 februari 2017

Vilka media håller sig till fakta?

En bit in på år 2017 vill jag dela med mig av ett fynd, som sociala medier bidragit till. Har översatt texten med hjälp av Google Översätt och gör därmed mitt för att den tjänsten ska bli mer träffsäker. Tar mig alltså friheten att återge en del av en artikel hos Forbes.com Artikeln är skriven av Paul Glader, som är docent i journalistik vid Kings College i New York och mediaforskare vid Berlins School of Creative Leadership. Jag ser mitt tilltag, som en praktisk tillämpning av de Fair Dealing Rights, vilka jag anser att vi nätmedborgare måste ha laglig rätt till, om vi ska kunna hålla oss ajour med vad som händer i världen baserat på tillförlitliga media. Önskar att även vi i Sverige kunde ha tillgång till en liknande lista över svenska och europeiska mediehus, som sätter en ära i en bra tillämpning av de pressetiska reglerna. Då artikeln i sin helhet är läsvärd finns en länk till den i slutet av blogginlägget. Här är Paul Gladers tio-i-topp lista, vilken kan tjäna som exempel och föredöme för andra listmakare.

"10 journalism-brands där Du kan finna reella fakta hellre än alternativa fakta.
Inse att miljontals fler människor kliar sig i huvudet och undrar vad man ska läsa och var spendera sina prenumerationspengar, här är mina topp 10 stora journalistiska varumärken där jag tror att du oftast kan hitta reella, rapporterade fakta:

1. The New York Times
Detta är, enligt min uppfattning, den mest inflytelserika tidningen i USA . Dess redaktionella sida och en del av dess nyhetsbevakning intar en vänsterorienterad, progressiv syn på världen. Men NYT hävdar även etiska normer för rapportering och de klassiska elementen i journalistik i Amerika. Det är vad som fortfarande - utan tvekan - hjälper NYT att vara kvar som den nyhetsorganisation i Amerika, som sätter dagordningen. Den är ledande inom näringslivet, politiken och kulturbevakningen.

2. The Wall Street Journal.
Tidningen med den största spridningen i USA, WSJ skapade sin struktur som en affärstidning och har banat väg för nya särdrag i amerikansk journalistik (till exempel kallas dess speciella mitten-kolumn "Ahed" och en längre form djupgående reportage kallas "leders"). Eftersom företaget köptes av australiska mediamogulen Rupert Murdoch 2007 svängde WSJ för att kunna täcka mera allmänna nyheter utöver affärsnyheter. WSJ är fortfarande helt Brand X bland dagliga affärstidningar i världen. Dess ledarsida är Amerikas bastion för den fria marknadskonservatismen, med hjälp av mottot "fria marknader, fria människor." Med tidigare republikanska talskrivare och strateger som Karl Rove, Peggy Noonan och Bill McGurn, som kolumnister, är WSJ ledarsida ofta ett måste för republikanerna i Washington. Och vänstervridna läsare bör inte avfärda WSJ ledarsida bara för att de kanske inte håller med om dess ståndpunkter. Den har vunnit flera Pulitzerpris för ledare och kolumner, vars kännetecken är en tydlig teori, backas upp av noggrann faktabaserad rapportering och djärva argument.

3. The Washington Post
Tidningen som fällde president Richard Nixon med sin rapportering om Watergateskandalen i början av 1970-talet behåller sin intellektuellt robusta tradition under det nya ägandet av Jeff Bezos, Amazon.com´s grundare . The Post har under årtionden varit en del av de tre stora nationella tidningarna - en jämlike med NYT och WSJ - när det gäller att vinna Pulitzerpris, anställa de bästa och smartaste reportrarna och producera stora scoops. Av de tre stora, är The Post utan tvekan den mest framåt-tänkande just nu i sina försök med nya digitala strategier som har ökat läsekretsen. Och med Bezos uppbackning, är The Post på ett uppdragskalas för begåvade reportrar medan NYT och WSJ har skurit ner sin rapporterings stab under de senaste månaderna. De flesta människor tror att The Post´s ledarsida lutar åt vänster, men betraktas ofta som mer kvar i mitten än NYT.

4. BBC
BBC är bärare av den globala standarden för kvalitet i Radio- och TV-journalistik. Om bara amerikanska kabel nyhetskanaler kunde följa BBC:s recept. Och samtidigt som PBS producerar några stora program med underhållning, dokumentärer och nyheter, verkar deras nyhetsprogram ofta sakna den kreativa energi som finns hos BBC. Medan NPR (National Public Radio) producerar en del fantastisk journalistik, förefaller huvuddelen av deras nyhetsbevakning komma från åter-rapporterade nyheter från New York Times och Associated Press. Och den amerikanska allmänheten uppfattar NPR vara mer vänsterinriktade än BBC.

5. The Economist
En annan brittisk export, The Economist, är bemannad med utmärkta ekonomer och journalister, som producerar en stramt redigerad, sakligt strikt berättelse om vad som händer i världen varje vecka. En underlighet är att The Economist inte offentliggör bylines av deras skribenter så du vet aldrig exakt vem som skrev en viss artiktel.

6. The New Yorker
Denna amerikanska pärla publicerar sofistikerade berättande facklitterära artiklar från topp skribenter och reportrar varje vecka i en tryckt tidning och i allt högre grad på andra plattformar. The New Yorker utökar sin publik på ett smart sätt på nätet, erbjuder massorna innehåll, som brukade vara öppen endast för deras prenumeranter i tryck. Tidskriften själv kör ett stycke fiction varje vecka (identifierar den som sådan). De faktabaserade reportagen i längre form om politik, kultur, näringsliv och andra ämnen tar ofta månader att rapportera, skriva och fakta-kontrollera. Resultatet är djup rapportering och analys varje vecka, som är svårt att hitta någon annanstans. Och de narrativa strukturer och tekniker, som författarna använder, bäddar för trevlig läsning. I likhet med The New York Times presenterar The New Yorker en progressiv syn på världen. Konservativa läsare bör känna igen det, men inte låta det hindra dem att njuta av några av de bästa rapporterade och skrivna verk om händelser i världen.

7. Wire Services: The Associated Press, Reuters, Bloomberg News
Du kan inte precis "prenumerera" på dessa nyhetsbyråer. Men du kan lita på att rapporter från dessa organisationer är sakliga. De ger en ryggrad av nyheter och informationsflöden om politik och ekonomi. Och deras medlemsorganisationer, som använder deras reportage, drar nytta av denna rapportering. Du kan följa dessa organisationer på sociala medier och kan även följa vissa reportrar för dessa organisationer som rapporterar om ämnen som intresserar dig. Dessa nyhetsbyråer har också webbplatser och mobila appar, som du kan använda för att hålla dig à jour med nyheterna.

8. Foreign Affairs
Detta varannan månads magasin publiceras av Council on Foreign Relations. Det är en serös tidskrift för folk som vill ha underrättelser om globala frågor. Magasinet och dess många digitala plattformar har fördelar från föredragningar, inlagor, dialoger, olika åsikter och analyser från många ledande tänkare, experter på internationella relationer.

9. The Atlantic
Detta är en annan nationell pärla, en månatlig tidskrift som presenterar en bild av nationen och världen från Washington D.C. Den informeras av många topp journalister, som skriver långa specialartiklar och ibland även några analyser. The Atlantic´s webb-sida yxar ibland till klick rubriker. Men tidningen och dess moderbolag skriver också under på amerikanska journalistiska principer för faktabaserad rapportering.

10. Politico
Grundat av reportrar som lämnade Washington Post 2006, har Politico byggt sig själv till en avgörande aktör i politikrapportering i USA (och med expansioner till Europa). De publicerar vissa produkter i tryck, men Politico är lätt tillgänglig på Internet och mobila enheter. Håll ett öga på Axios, en nyhets start-up lanserad i år av två grundare av Politico."

- - -
Detta är endast en del av en längre artikel av Paul Glader, som är docent i journalistik vid Kings College i New York och mediaforskare vid Berlins School of Creative Leadership, publicerad av Forbes.com Den längre artikeln innehåller en intressant inledning och dessutom även en lista på Runners Up, som Du han hitta här. Glader presenterar sig själv som följer: "Tidigare i min karriär, var jag trainee på Associated Press och Washington Post. Jag arbetade som anställd skribent på Wall Street Journal mellan 2001-2011. Jag har också publicerat frilansartiklar i The Post, New York Times och New Yorker (hemsida) samt några av de publikationer som anges i listan för Runners up."