Top-down-orgaisationer, där den lokala basen med tiden har blivit till en skugga av sitt forna jag, måste sättas under lupp: - Kan de betraktas, som demokratiska, i den mening, som vi hittills använt oss av begreppet Demokrati? I vår föreställning om en fungerande demokrati, där anses människan vara kapabel att - trots sin bekvämlighet - vilja stärka sitt mod genom att ständigt utmana den egna uppfattningen om att allt, som hon hittills lärt sig, det måste hålla för en granskning när ny kunskap blir känd.
Sett i det ljuset, blir det möjligt att förstå, hur vi - som medborgare - tappat förmågan att välja företrädare, som ser mera till svenska folkets behov, än sina egna. Och varför våra valda företrädare måste besitta förmåga att tillsammans med andra klara av att från tid till annan göra eftergifter, för att i gengäld vinna något för helheten bättre, inom ramen för en god hushållning med begränsade eller ändliga resurser.
Organisations-Sverige har med tiden bytt skepnad på ett sätt, som hotar civilsamhället i dess bas, där ideellt arbetande ledare och aktiva medlemmar förväntas göra ideella insatser eller efter M:s senaste utspel arbeta skattefritt, för att bära upp dagens överbyggnad med välbetalda funktionärer, de flesta finansierade med hjälp av lotterier. Dessa funktionärer måste dock spänna arbetshästar för kärrorna om det ska hända något. Utan att fråga oss har de tagit på sig ansvaret att tycka i vårt ställe istället för att inse sin roll att informera oss om vad som krävs för att vi ska kunna betrakta oss, som egna verkande subjekt samt använda folkbildningen för att göra oss kapabla att hjälpa oss själva. När arbetsmiljöarbete tros kunna fixas med opinionsbildande kampanjer, när lagen i mer än 30 års tid ställt och fortfarande ställer krav på enskilda individers medverkan för en successiv förbättring år efter år, det är förödande för folkbildningsarbetet.
För att förstå det bristfälliga i den här organisations-modellen, måste åtgärder för bildning och utbildning gå hand i hand från första stund, eftersom det ena per automatik inte ger det andra. Det visar det mesta vi ser och hör kring digitaliseringens himmelrike och/eller helvete samt allt däremellan.
Den här Uppifrån och Ner - utvecklingen, passar bättre i en blivande diktatur, än som en renässans av demokratin i Sverige, väl känt för sin organisationsförmåga, som bör tas i anspråk för ett renoverat styrelseskick värdigt vårt land. De samhällsförbättrare, som vill gasa och köra över, de tveksamma, de räknar med att all utveckling kräver offer, vilket med tanke på omfattningen, liknar någonting helt annat än en demokrati. I en demokrati måste även fotfolket kunna ställa krav på en Upplysning värd namnet. Detta istället för den Propaganda, som alltför länge förgiftat den politiska debatten. Något, som sociala medier har fått bära hundhuvudet för. Efter företaget Cambridge Analyticas skandal omvittnat i Netflix´s dokumentär The Great Hack och Netflix´s Trump - An American Dream är det väl känt i de övre luftlagren vad som pågått och pågår i det fördolda. Detta medan vi vanliga dödliga här ute på landet, verkar anses vara oförmögna att sätta oss in i följderna av detta och vad som krävs av oss som väljare. Vi behöver ledare som ser oss som kapabla att handla, när vi får Upplysning om vad som pågår bakom ryggen på oss.
Tror inte längre att M är något att luta sig mot om vi inte tycker att det är OK att vi i det nya systemet för Vårdguiden, där Region Stockholm, redan har undersidor, ska betala vården med våra vårddata. I FRA-debatten då sas det "Den som har rent mjöl o påsen, har inget att frukta ..."Undrar om det synsättet kan appliceras på samma sätt "Den som inte behöver vård och omsorg, har inget att frukta". Hörde just att M i EU röstade mot GDPR, som gör det möjligt för den insatte internet-användaren att stänga ute alla, som han/hon/hen inte vill ge insyn i sitt liv på nätet.
Med detta anser jag mig ha gjort min medborgerliga plikt i ett dåligt fungerande demokratiskt Sverige. Själv engagerade jag mig när jag i ungdomsåren lärde mig att "Demokrati är den upplysta majoritetens beslut.".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Gun. En väl genomtänkt kommentar. I ett angeläget ärende btre vad som är demokrati, och hur den byggs upp - eller förfuskas genom ett förenings"liv" styrs uppifrån... Att partierna är nära nog döda som medlemsorganisationer, det har vi väl lite till mans insett ett bra tag. (Möjligen p g a för mycket partistöd, som toppen styr över? )
Men det föreningsliv som vi "alltid" sett som ännu en viktig del av ett folkligt stödben för en fungerande demokrati, det vacklar ju också. Är i hög grad bara ett skal, som döljer att det bara en bidragsstödd (på olika sätt) struktur som inte garanterar demokrati utan lika gärna "fungerar" lika bra för att möjliggöra diktatur. ….
Tack Lars-Erik! Jag tror inte att Du kan göra Dig en föreställning om hur glad Du gör mig, eftersom vänner, som borde veta bättre, verkar betrakta mig som på väg att förlora förståndet. Att jag trots besvär med dålig kondition i kombination med Lymfödem (ingen bra kombo) anstränger mig att berätta för omvärlden vad jag kommit underfund om och kunnat se och höra med egna ögon och öron, ser jag främst som mitt testamente till eftervärlden. Är rätt säker på att aktivisterna på högerkanten har såväl verktyg som material (Företaget Cambridge Analytica konkade snabbt, men verktygen de hann utveckla finns kvar) kan fortfarande användas för att visa aktivisterna på vänsterkanten, hur lätt man river det bygge där folkbildningen blivit så sorgligt eftersatt, medan ledarna trott sig bygga en borg genom att ta genvägar med hjälp av Propaganda istället för en Upplysningsverksamhet värd namnet med utgångspunkt från den kapabla människan, som måste ses som ett eget verkande subjekt möjlig att intressera för att komma till insikt med hjälp av kunskap.
Skicka en kommentar