Rubriken
stod klar för mig när jag läste Biblioteksföreningens intervju
med Julia
Reda, ledamot i Europaparlamentet och flera av utskotten samt
rapportör och lots för arbetet med Info-soc-direktivet inom arbetet med en reformerad upphovsrätt. Då
effekterna av det som pågår i EU påverkar oss alla när det gäller
den framtida utvecklingen och medborgarnas mänskliga rättigheter
vid tillkomsten av En Digital Inre Marknad i Europa, där direktiv
och lagar för närvarande riggas i Bryssel och här hemma i
Regeringen och Riksdagen.
Därför har jag översatt intervjun till svenska så att så många som möjligt ska kunna ta del av vad som pågår och som kommer att påverka oss och vårt land under många år framöver.
Därför har jag översatt intervjun till svenska så att så många som möjligt ska kunna ta del av vad som pågår och som kommer att påverka oss och vårt land under många år framöver.
Reformerad upphovsrätt - intervju med Julia Reda.
Varför
är en upphovsrättsreform betydelsefull?
-
EU:s upphovsrättsdirektiv är över 15 år gammalt. Det var skrivet
innan teknologier som e-lån eller text- och datautvinning blev
vanliga och innan online-publicering blev tillgänglig för alla.
Upphovsrättsskyddet behöver en uppdatering för att återspegla
dessa förändrade omständigheter, så att det inte hindrar
kulturinstitutioner och forskare från att göra sitt jobb och som
stör människors vardagliga uttryckssätt online. Den rättsliga
ramen måste också harmoniseras ytterligare i hela EU för att
återspegla den ökade efterfrågan på gränsöverskridande tillgång
till verk skyddade av upphovsrätt.
Hur
påverkas bibliotekets och bibliotekets användare av Kommissionens
förslag?
-
Det är ett vattendelande ögonblick: Situationen kan bli mycket
bättre - eller mycket värre. Undantag från Upphovsrättsdirektiv
för undervisning, bevarande och text- och datamining (TDM) kommer
sannolikt att bli obligatorisk i hela Europa. Men vart och ett av
dessa kan sluta med en så snäv definition att bibliotek och deras
användare skulle bli lidande:
- Kommissionen vill begränsa TDM-undantaget till "forskningsinstitut", vilket gör det oklart i vilken utsträckning bibliotek kan dra nytta av det.
- Kommissionen torde tillåta medlemsländerna att i många fall överväga utbildningsundantaget: Inte bara när det finns utökad kollektiv licensiering utan även när det finns en individuell licens tillgänglig på marknaden. Detta riskerar att skapa en hög administrativ kostnad för att faktiskt kunna använda sig av undantaget. Förslaget är också oklart i fråga om biblioteken ingår bland förmånstagarna. Om undantaget antas så är undervisningsundantaget endast tillämpligt på utbildningsinstitutionens lokaler eller över ett slutet nätverk, vilket kan vara ett steg tillbaka jämfört med status quo i vissa medlemsstater. Det måste klargöras att utbildningsanvändning via Internet är täckt.
- Kommissionen föreslog att begränsa undantaget för bevarandet av verk som är "permanent i samlingen" inom ett bibliotek, med undantag för de som är långfristiga lån eller offentligt tillgängliga på nätet (webbskörd). Undantagets användbarhet kan också begränsas om det inte klargörs att kulturarvsinstitutioner kan söka partners hjälp att göra bevarandekopior, eftersom inte alla bibliotek har resurser att göra det själv.
Europaparlamentets
ledamöter har lämnat in ändringsförslag som föreslår ett antal
andra förbättringar som kommer att läggas till en omröstning:
- Obligatoriska undantag för e-lån och dokumentleverans över gränserna
- Att ta bort "dedikerade terminals" -bestämmelser som gör det svårt för bibliotek att tillgängliggöra arbeten i deras lokaler idag
- Att skapa ett undantag för att tillgängliggöra out-of-commerce-verk som fungerar när det inte finns något samlarsällskap som kan erbjuda en förlängd kollektiv licens
- Tillåta kringgående av tekniska skyddsåtgärder när detta är nödvändigt för att dra nytta av ett undantag, såsom bevarande.
Dessutom
kan bibliotek också hitta egna online-erbjudanden som påverkas av
de mest omtvistade punkterna i upphovsrättsförslaget - en extra
upphovsrätt till nyhetssajter och en skyldighet för
internetplattformar att filtrera alla uppladdningar.
Vad
händer i Europaparlamentet för tillfället och vilka är de
viktigaste frågorna?
-
Den avgörande omröstningen om reformförslaget i Europaparlamentets
rättsliga utskott har skjutits upp flera gånger efter det att
föredraganden - parlamentsledamoten med ansvar för att lotsa
förslaget genom parlamentet - ersattes. Det kommer nu att ske i
slutet av november eller början av december.
De
mest omtvistade punkterna i kommissionens planer är införandet av
en extra upphovsrätt till nyhetssajter, vilket skulle göra länkande
till nyhetsinnehåll med ett utdrag (t.ex. rubriken, ett kort utdrag
eller en miniatyrbild) kräver en licens och en ny skyldighet för
internetplattformar att filtrera sina användares uppladdningar som
upphovsrättsintrång, skapa "censurmaskiner" och därmed
motarbeta utvecklingen av europeiska plattformar.
Debatten
om de nya undantagen, som kommer att påverka biblioteken mest , får
mindre av allmänhetens uppmärksamhet. Medan den nya föredraganden
ledamot Axel Voss (PPE-gruppen / den konservativa partigruppen)
försöker gummistämpla kommissionens smala definitioner, andra
begär att de utvidgas.
Ministerrådet,
som representerar medlemsstaternas regeringar, förhandlar om dessa
frågor parallellt. Flera länder, inklusive Finland, har ifrågasatt
huruvida uppladdningsfiltrer är kompatibla med grundläggande
rättigheter. Den svenska regeringen däremot verkar inte ha haft
någon stark position hittills.
Vilka
är dina förhoppningar om det slutliga resultatet?
-
Vi måste bredda de föreslagna undantagen och besegra den extra
upphovsrätten till nyhetssajter och uppladdningsfiltret. Detta
kommer att kräva att det öppna kunskapssamhället intar ett mer
strategiskt angreppssätt och inte bara lobbar för egen räkning,
utan på uppdrag av öppen kunskap i en bredare bemärkelse:
Biblioteken måste förespråka att undantagen inte bara täcker dem
själva utan erbjuder möjligheter till många människor och
institutioner. De måste också ta ställning till de mest
diskuterade punkterna.
Ett bra exempel gavs nyligen av det öppna
vetenskapssamfundet, som bildade en bred koalition för att uttrycka
sin oro över förslaget (vilket Svensk biblioteksförening ställt
sig bakom, reds. anm).