Självkritik i politiken - bristvara

Tar emellanåt ett tag då och då för att rensa ut böcker och studiematerial ur mina bokhyllor. Det är sannerligen inte lätt, eftersom det är så lätt att fastna i läsandet att syftet - att rensa ut - flyger sin kos. I sovrummet har jag Ikeas Billy fylld från golv till tak med faktaböcker och studiematerial med fokus på Demokrati och dess förutsättning Folkbildning.

Fastnar genast i en bok med Bruksanvisning, som inleds med "Det här är ett studiematerial om demokrati och en del i LO:s demokratiprojekt med syfte att låta alla LO-förbundens medlemmar delta i arbetet med att ta fram en kongressrapport om inflytande och makt till LO:s kongress 2000.". Ett stycke som följs av "Syftet är också att väcka tankar och funderingar kring vad demokratin är och hur den kan utvecklas och stärkas.".

Undrar naturligtvis: - Hur gick det sedan med dessa lovvärda syften? Ja, tack vare Google kan jag söka och finner rätt snabbt "Det här vill LO - Fackliga och politiska riktlinjer antagna av demokrati-kongressen 2000 2 - 5 september" med en Innehållsförteckning omfattande 17 olika kapitel:

Ambitionerna var det sannerligen inget fel på och självklart blir jag nyfiken på att se om målgruppen då sågs som egna verkande subjekt eller som objekt för någon annans eller andras åtgärder. Min första spontana tanke blir strax därpå - Den som gapar över mycket, mister ofta hela stycket! Men sedan, jag sett strukturen Rubrik + ett textstycke som svarar på frågan Varför? + ett textstycke som svarar på frågan Hur? då tänker jag: - Bra struktur, men ... och undrar varför LO verkar vara så rädda att förlora något av redan gjorda landvinningar, att man ser ut att inte orka eller våga tänka i nya banor?

Fastnar genast i det första kapitlet, som bland annat innehåller:

LOs riktlinjer för att stärka demokratin

OBS! inte en bokstav om det Systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket är nödvändigt där det förväntas att arbetstagarna ska ta eget ansvar och komma med konstruktiva förslag till successiva förbättringar. Vad har en människa för användning av åsikts- och yttrandefriheten om man inte förstår tanken bakom och ges utrymme för träning i modet att skapa det goda arbetet vid Arbetsplatsträffar och förstår maktfördelningen mellan chef och medarbetare samt ett skyddsombud, som företräder alla arbetstagare på arbetsplatsen.

Det har nu gått snart 20 år sedan dess och mot bakgrund av kampanjen för ett nytt ILO-konvention för åtgärder mot Gender Based Violence at work och #MeToo-kampanjen tänker jag naturligtvis: - Vad gör en arbets- eller uppdragstagare med aldrig så goda intentioner och konventioner, om de inte vågar ta bladet från munnen och tala i de sammanhang, där det faktiskt finns makt att förändra. Här sprider jag ordet genom att visa på var i Arbetsmiljölagen som utrymme finns att sätta tryck bakom orden, i de fall Arbetsgivaren är senfärdig. Avslutar med att undra om detta ambitiösa opus på 129 sidor, blivit utvärderat vid någon efterföljande LO-kongress och då klätts i en ny och fräschare språklig dräkt?

Besök i Kriminalvårdens trailer … del 2.

… på Stora Torget i Norrtälje.

(forts fr del 1) Kriminalvården säger att de gör allt de kan, för att de, som sitter i fängelse, ska kunna komma tillbaka till samhället istället för till ny brottslighet. Nytt för mig är att mer än hälften av alla, som sitter  i fängelse, har någon typ av psykiatrisk problematik. Läser vidare och tänker i mitt stilla sinne att Vän av Ordning, som gillar hårdare tag, torde drabbas av blodstörtning, när de läser att straffet är att berövas friheten och att vara inlåst i sin cell viss tid på dygnet, inte att med stöd av ytterligare straff tvingas delta i verkstadsarbete och/eller något behandlingsprogram alternativt få samma timpeng på 13 kronor om de väljer någon annan form av “strukturerad verksamhet”, som ger möjlighet till social träning och samverkan med andra.

Men, de av broschyrens läsare som inser/förstår motivationens betydelse för att lära sig något, som stärker viljan att bryta ett liv i kriminalitet, de inser att det finns en medveten tanke bakom Kriminalvårdens strategi. (strategi är en plan för att vinna kriget mot brott, där det krävs att att en människa använder hjärnan på ett konstruktivt sätt, vilket motverkas av våld och tvång).

Alla, som sett dokumentärserien Donald Trump: Vägen till makten, i tre avsnitt och serie An American Dream, där filmmakarna grävt fram detaljer ur Donald J Trumps liv från barnsben fram till installationen av honom, som USA:s president, har fått sig till livs en utmärkt illustration av effekterna av hårda tag under barndom och uppväxt. Medan DJT:s äldre bror avled i förtid på grund av alkoholism, lärde sig DJT - den hårda vägen - att en människa kan överleva i en tillvaro, där den mäktige är den, som bestämmer och att han själv, fram till dess att förutsättningar fanns att ta makten i sin egen hand, måste spela högt eller gilla läget från tid till annan, tills han kunde vara säker på att hans vapendragare skaffat sig tillgång till det dataprogram, som krävdes för att kunna påverka utvalda grupper av väljare och dra fördel av att det var Donald J Trump, som möjliggjorde och agerade i dokusåpan The Apprentice.  DJT:s mantra alla gånger, som han tidigare kommit på tal, har varit att “inte ställa upp om han inte var helt säker på att vinna”. Många hävdar att ett avgörande ögonblick för DJT att satsa på presidentvalet 2016, det var när Barack Obama, då omvald, vid middagen för journalister i Vita Huset, med bitande ironi raljerade över DJT:s försök att under valkampanjen smutskasta honom genom att påstå att han inte var född i USA. Den, som också sett Netflix´s dokumentärfilm The Great Hack eller Cambridge Analytica- skandalen (som den heter i översättning till svenska) vet vilka metoder som användes.

Det är inte flera ledare av den sorten, som vi behöver - varken i kriminalvården, politiken eller samhällslivet i övrigt, då det torde vara svårt att motivera till laglydnad, så länge som de stora grabbarna kommer undan med sådana bravader. Helt klart måste vallagstiftningen skärpas Vi ser ut att leva i en korrupt värld och i en tid då naturlagen om Orsak och Verkan i brist på sans och balans skakar om hela vårt klot. Vägen hit har röjts under flera decennier, samtidigt som en del andra har talat om att Gud ska hjälpa oss.

Men, sedan jag sett Netflix´s dokumentär The Family (eller Familjen, som den heter översatt till svenska) där kodordet är JESUS, undrar jag hur många hederliga vapendragare Gud har? Jesus, som enligt Bibelns berättelser, offrades av Gud och dog på korset för våra synders skull, har - vad jag kan se - gjort det möjligt för de samvetslösa att vara regelbundna kyrkobesökare en dag i veckan och sedan synda på nåden övriga sex!!! Tror nog att vi alla måste hjälpas åt med renhållningen.

Så länge som politiker och andra makthavare kommer undan med sina synder och ser ut att leva gott på det, kan det vara svårt att motivera såväl fångar, som oss medborgare om värdet av ett hederligt och juste liv. Vet inte om det hjälper att Påven och Greta Thunberg hjälps åt i kampen för klimatet, eftersom korruptionen med dess girighet tar sig så många olika uttryck ;-)

Besök i Kriminalvårdens trailer … del 1

… på Stora Torget i Norrtälje.

Den 15 augusti skrev jag på Facebook en kommentar till en artikel m a a krav på hårdare tag mot brottslingar som löd: “Det kanske är så att det skiljer rejält när det gäller krav på politiker mellan kriminalvårdare på lokal nivå och högre upp i environgerna. På samma sätt som det finns skillnader mellan golv och tak i partipolitiken. Undrar hur valresultatet och det partipolitiska engagemanget sett ut över tid på andra orter där Kriminalvården har sina riksanstalter och på vilket sätt dessa anläggningars anställdas syn på sin arbetsplats påverkat/påverkar lokala politiker och det omkringliggande samhället?!” I lördags kände jag mig tillfreds, när jag - intresserad av rättsväsendet och politikernas hantering av brottsligheten - kunde besöka Kriminalvårdens trailer på Stora Torget i Norrtälje. Tänkte att jag skulle kunna få svar på min fråga om den sanna tolkningen av påståendet att människor av utländsk härkomst är överrepresenterade i brottsstatistiken. Något, som jag hört av andra med referens till vänner eller bekanta, som arbetar/ har arbetat på kåken d v s Norrtäljeanstalten. Ett resonemang, som jag tänker, kan sätta sina spår hos människor på den lokala orten, där främlingsfientligheten växer.

Själv undrar jag dessutom i vilken utsträckning, som obehagskänslor inför tiggare på några platser i stan, hänger samman med denna “sakkunskap” om brottsliga utlänningar? På plats i trailern med min fråga om tolkningen av begreppet “överrepresenterad”, som människor av utländskt ursprung påstås vara, fick jag rådet att vända mig till BRÅ (Brottsförebyggande Rådet) med min fråga samt att googla efter en video med Jerzy Sarnecki, som kan förklara skillnaden mellan överrepresentationen och att vara skyldig till merparten av alla brott, som lett till fängelse. Googlar och finner till att börja med ett inslag i SVT från den 22 augusti 2018, som handlar om att det saknas forskning om varför de är överrepresenterade, men om det är i förhållande till den grupp, som man fötts in i eller i förhållande till alla brottslingar det framgår inte.

Under min fortsatta jakt på videon stöter jag på artikeln Nej tack, till “alternativa fakta” hos Magasinet Para§raf, som visar hur begreppet “överrepresenterad” används av dem, som (antar jag) inte vill tro på “att det finns omfattande internationell forskning om hur brottslighet, oavsett etnicitet eller religiös tillhörighet, relateras till socioekonomisk status, utanförskap, diskriminering, fattigdom m.m.” - något som artikelförfattaren refererat till med hänvisning till Sarnecki. Ger upp och byter sökorden till enbart “video +Sarnecki” och får en lektion i hur material i SVT används, som tändvätska, av alla dem, som hävdar att Sarnecki agerar med ett partipolitiskt syfte. Mig säger det bara hur eldfängt ämnet är och hur svårt det är att få svar. Google hjälpte mig till sist, när jag bara ställde den enkla frågan: - Vad betyder begreppet Överrepresenterad? Svar: Överrepresentation/överrisk betyder att vissa grupper gör fler brott procentuellt än vad de utgör i befolkningen. Dvs om en grupp utgör 10% av befolkningen men gör 15% av brotten är de överrepresenterade i statistiken. Tack för det Google! Av detta kan jag inte dra några slutsatser om utrikes födda i förhållande till svenskar.

Åter till besöket hos Kriminalvårdens trailer, eftersom jag dessutom fick broschyren Vi bryter den onda cirkeln och ett värvnings-material, eftersom Kriminalvården är intresserade av människor, som genom arbete hos dem kan utbilda sig för att som Kriminalvårdare eller Produktionsledare förverkliga deras mål att med en utbildad personals motivationsarbete (som också kan kallas “Hjälp till självhjälp”) bryta den onda cirkel, som dömda brottslingar befinner sig i. (forts. del 2).