onsdag 23 april 2014

Kan goda fostra de onda med hårdare tag?

Det är mycket länge sedan jag läste en artikel där den litterära elitens upphöjdhet är så tydlig som i söndagens SvD Kultur, där frilansjournalisten Vegard Tenold Aase skriver om den mäktige litteraturagenten Andrew Wylie, i branschen mest känd som Schakalen. Elitist är ett epitet som han inte har något emot. När det berättas om hans syn på läsplattor och den goda litteraturens kraft, som han finner i sina bokhyllor, då fylls jag av känslor som alltid infinner sig inför högfärdiga människor. Dom som tror sig om att vara förmer, utan en tanke på hur många andra som på olika sätt bidragit till att de kunnat inta sin position.

Nog är det ett tecken i tiden att eliten agerar, som de gör, när det gäller Internet och dess möjligheter för vanligt folk att redovisa sin intellektuella nivå genom sin efterfrågan och visa sin samhällsposition med hjälp av ett tangentbord. Borta är rättesnöret att nobless förpliktar.

Tankar om detta följde mig in i sömnen, som bjöd på drömmar med återspegling av barndomens upplevelser av att vara fattig i betydelsen att sakna pengar. Något som pappa var klok nog att reducera betydelsen av genom att upphöja uppfinningsrikedomen till något mer eftersträvansvärt. I hans föreställningsvärld låg möjligheten till förändring i ett bildat folk – märk väl inte folk med utbildning. Bildning skulle vinnas framförallt genom att läsa och skriva. Känslan för kvalitet var något som skulle komma med tiden allt eftersom mängden av det lästa och skrivna ökade, det var han helt övertygad om. Hans egen bildningshunger hade som ung renderat honom en rejäl dagsedel när den sparsamme husbonden kommit på honom med att läsa i det sken, som den öppna dragluckan i vedspisen gav. Öppen draglucka kostade fler vedträn. 

De tankarna fick sedan ny näring när jag läste DN-artikeln ”Näthatarna ger uttryck för de bortsorterades röster” där Jonas Thente analyserar det tillvägagångssätt, som journalister inom kultureliten använt sig av, när de tagit sig an de människor, som de benämner Näthatare eller helt felaktigt Troll. Att trolla är något annat än att ösa sitt hat över någon, varför TV3:s Trolljägarna visar att inte heller Robert Aschberg ägnat sina villebråd någon särskilt skarp analys. Aschbergs populistiska metod att själv ta itu med det, som Polisen inte klarar av, är en skam både för Sverige som rättssamhälle och Robert Aschberg som journalist. Jag försöker finna tröst i DN:s Niklas Wahlöfs förhoppning om att vi ska lära oss hur småaktigt och fult det är att hata och att det ordet inte ska användas lika frekvent i framtiden. Jag befarar dock att Aschbergs grepp är mest populärt hos dem, som vi inte kan förvänta oss bättre av. Skillnaden är hårfin mellan TV3/Robert Aschberg och ett medborgargarde. 

Men det ligger väl helt i linje med hur de etablerade partierna tar sig an kriminalpolitiken. Läste artikeln Staden där alla är övervakade och tänkte med fasa på en framtid för mina barnbarn, där samhället fostrar ögontjänare och samtidigt blundar för risken att skapa grogrund för våldsverkare. Helt klart saknas idag en evidensbaserad kriminalpolitik förankrad inom rättsväsendet. Och en vilja att upplysa överheten om att nobless förpliktar. Intressant?

söndag 13 april 2014

BB Sophia – annekterat som politiskt slagträ.

Vänsterpartiet visar i årets val att hederlighet är en bristvara i politiken. I Stockholms län och förmodligen i hela landet har de bestämt sig för att göra BB Sophia till sitt främsta slagträ i kampen om vård i privat eller offentlig regi. Har flera gånger kollat på SVT debatt som sändes den 10/4 (27 minuter in i programmet) för att försöka bli klok på varför tonläget är så högt när det gäller nystartade BB Sophia – ett förlossningssjukhus med fokus på gravida kvinnors förlossning och deras barn.

Inledningsvis fick Ove Karlsson, överläkare på Sahlgrenska sjukhuset, expert på smärtlindring och narkos i samband med intensivvård av födande kvinnor, framföra sin kritik mot den nya kliniken. BB Sophias VD Harald Almström, tyckte att det var väldigt tråkigt att de, som här framträder som experter, har så svårt att förstå de nya tankar som ligger bakom etableringen. Annika Lopèz, överläkare vid Norrtälje sjukhus, gynekolog och förlossningsläkare samt enligt henne själv samhällsmedborgare och kvinna med moraliska eller juridiska och ekonomiska aspekter tog tillfället i akt att påstå att VD:n för BB Sophia, Harald Almström, kallt kalkylerat med att de inte behöver ta hänsyn till de kvinnor, som i sällsynta fall kan drabbas av svåra komplikationer och vara i behov av intensivvård. Då ska en drabbad kvinna, enligt Lopèz, klara av att transporteras från det privata BB Sophia till landstingets Karolinska. Från det farliga privata till det trygga landstinget, hinner jag tänka. Ove Karlsson, betonade vikten av den dagliga träningen med intensivvård och menade att kliniken borde ha byggts intill ett akutsjukhus med alla dess resurser. De hos landstingen anställda läkarna fick det att framstå som att BB Sophias anställda var av en sämre sort både etiskt och kunskapsmässigt.

När sedan politiker kom in i debatten blev det tydligt att Vänsterpartiet bestämt sig för att göra BB Sopia till sitt politiska slagträ i valrörelsen. Håkan Jörnehed (V) såg bara elände med BB Sophia; Vårdval står mot medicinsk säkerhet; borgerlig sjukvårdspolitik när den är som sämst och dessutom är kliniken belägen vid Sophiahemmet på Östermalm! När programledaren påpekade att hälften av kvinnorna, som kommer till BB Sophia, är hänvisade dit från den offentliga vården, då undslapp det Jörnehed att man drar ner i den offentliga vården för att det inte finns personal. Skälen till detta berördes inte. Istället fick vi oss till livs en anekdot om en upprörd pappa som ringt och av en ren slump hamnat hos honom. Jojo! Undrar om Jörnehed ägnat särskilt många tankar åt varför den offentliga vården av och till har svårt att rekrytera kompetent personal?

Att BB Sophia, trots Vänsterpartiets och en del landstingsanställda läkares negativa inställning, har klarat rekryteringen av kvalificerade medarbetare till sin klinik och att detta ”drabbat” den offentliga vården, borde stämma till eftertanke: - Vad är det i den offentliga vårdens organisation och ledarskap som gör att landstingen inte kan behålla kvalificerad personal när den ges tillfälle att byta till en privat arbetsgivare? Som Norrtäljebo blir jag mycket fundersam när en överläkare vid vårt akutsjukhus, som själv inte har någon avdelning för förlossningar, helt fräckt påstår att BB Sophia valt att bygga in en lägre patientsäkerhet ... Även om hon inte fick möjlighet att tala till punkt, eftersom tiden rann ut och andra föll henne i talet, så framstår det som klart oetiskt av en läkare att beskylla en kollega för att ha andra motiv för etableringen av BB Sophia än att erbjuda de gravida kvinnorna och deras barn medicinsk säkerhet – främst genom medarbetarnas kompetens, men också genom att vara en inspirerande arbetsplats.

De vill inget hellre än att få använda hela sin kompetens inom förlossning och neonatalvård. Överläkaren Annika Lopèz torde vara väl medveten om att hon själv medverkat till att BB Sophia – till att börja med – endast blivit godkända för att ta emot så kallade normala förlossningar. I Svenska Dagbladet säger Leif Karnström, chef vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen, bland annat ”– Många experter har varit inblandade och efter nästan tio besök på plats, genomgång av rutiner och ett nära samarbete med Karolinska Universitets-sjukhuset är bedömningen att de har förutsättningar att klara sitt uppdrag. Men det finns olika uppfattningar inom professionen och därför går vi fram lite försiktigt och ger dem inledningsvis bara klartecken för normalförlossningar.”

När jag först läste artikeln, som i stora delar måste ses som rent förtal av BB Sophia i Svenska Dagbladets papperstidning den 3 april, blev jag verkligen förbluffad. Även om jag, sedan kampen för att rädda vårt eget akutsjukhus, vet att läkare i chefsposition kan vara djupt oense om vad som krävs för god vård och omsorg. Därefter skrev jag ett mejl till artikelförfattarna Fredrik Mellgren och Karin Thurfjell. Detta då jag tror mig veta varför kompetenta kvinnor valt att delta i tillkomsten av BB Sophia. För dem handlar det verkligen inte om en verksamhet, där man ska erbjuda en förlossningsvård med lägre medicinsk säkerhet än den som erbjuds i landstingets regi. En förlossningsvård som de flesta av dessa kvinnor för övrigt har mångårig erfarenhet av. Att komma med ett sådant påstående är ärekränkande mot alla anställda vid BB Sophia.

Det är verkligen osunt när Vänsterpartiet och dessa läkare i olika landsting helt bortser från att BB Sophias kunniga barnmorskor och neonatalsköterskor, har valt att rösta med fötterna. Den, som vill blunda för det, kan fortsätta att odla myten att Landstingens svårigheter enbart handlar om pengar. I Dagens samhälle – som marknadsför sig som tidningen för beslutsfattare på den offentliga marknaden – gav VD och chefer vid BB Sopia sin syn på detta den 4 april. Om Vänsterpartiet och dessa läkare verkligen vill vården i landstingens regi väl, borde de istället vända sökarljuset inåt i den egna organisationen och söka svaret på frågan: - Vad behöver chefer och arbetsledare inom den av landstinget bedrivna vården för kompetens och verktyg för att kunna attrahera kvalificerad personal i konkurrens med privata arbetsgivare? Vi behöver mindre tro och mer vetande när det gäller incitamenten för att göra ett riktigt bra jobb och rejäla åtgärder för att komma till rätta med den som missköter sin uppgift oavsett i vems regi.

torsdag 10 april 2014

Den politiska våren märks på Twitter

Med hjälp av företaget Notified och deras tjänst Social flow har PR- och kommunikations-företaget Springtime producerat rapporten Det digitala valet för perioden 1 februari – 2 mars 2014. I ett pressmeddelande redovisas deras rön med hänvisning till filer som bifogas. Sharing is caring eller vad handlar det om? Tar en närmare titt och ser att det gäller vilka partier, som har flest likes på Facebook och flest prenumerationer på You Tube samtidigt som omnämnanden noteras som positiva eller negativa. Twitter är tydligen det som gäller för politiska ordväxlingar och kommentarer – en kanal som naturligtvis passar dem som rör sig i politiken, som fiskar i vattnet och gillar att hålla på med flera saker vid sidan av varandra. Jag försöker, men har ännu inte klurat ut vad som är vitsen med det. Hur bloggar räknas sägs det inget om, men på företagets egen blogg den 3 april puffade en av Springtimes anställda rejält för Centerpartiets Fredrik Federley. Minnesgoda medborgare har inte glömt hans insatser för lagklustret runt FRA:s verksamhet, även om han nu ägnar sig åt en skönmålning. En sak vet jag – Piratpartiet har inte på långa vägar lika mycket pengar att satsa på PR- och kommunikations-insatser som Centerpartiet. I gengäld har vi många unga och pigga valarbetare. Tack till alla er!

I brist på mer info om vilka data och hur dessa tas fram, är det svårt att veta om detta är till hjälp för intressen närstående dem, som betalar, eller om det finns ett reellt intresse att skapa en sannare bild av striden om mandaten i såväl EU som i Riksdagen.

När Aftonbladet skrev Rödgröna partier har flest följare, med utgångspunkt från Springtimes rapport, blev Göran Widham i Livbåten inspirerad att släppa Piratpartiets första rapport om hur EU-valet gör avtryck digitalt i En tillrättalagd rapport. En intressant sammanställning som – i likhet med Springtimes – inte säger något om hur han samlat in de fakta, som uppgifterna baseras på. Där är för övrigt Görans svar i kommentarsfältet också intressanta eftersom han undrar hur Sprintime tänker och hur tillförlitlig opinionsmätare en mängd likes på Facebook kan vara. Piratpartiets EUP Christian Engströms assistent Henrik Alexandersson noterar även han att Piratpartiet sidsteppats och kontrar med att Piratpartiet twittrar mest

Även om Springtime tar chansen att sälja in en affärsidé om månatliga rapporter under supervalåret 2014 och gör detta uteslutande med fokus på riksdagsvalet samtidigt som de orerar en del om EU-valet, bäddar inte det för särskilt gott renommé varken bland Piratpartiets sympatisörer eller bland de andra partiernas väljare, vilka gillar Fair play eller Rent spel.
Demokratiskt sinnade personer noterar att Piratpartiet och de resultat, som Christian Engström och Amelia Andersdotter åstadkommit under sin tid i parlamentet, osynliggörs. Detta medan Sverigedemokraterna, som ännu inte kommit in i EU-parlamentet, får åka med på en räkmacka eftersom de efter valet kan vara med och utse vilka som ska vara med i EU:s Ministerråd och EU-Kommissionen. Något som vi jobbar för att även Piratpartiet ska kunna få vara med om. 

Inte minst mot bakgrund av den maktdelning som är inbyggd i beslutsprocessen mellan Parlamentet-Ministerrådet-Kommissionen borde det i media slås rejält på trumman för ett högt valdeltagande i valet till EU-parlamentet den 25 maj eller under förtidsröstningen fr o m den 7 maj. SVT osynliggör Piratpartiet på ett annat sätt genom att presentera ledamöter som lämnar parlamentet och de nya kandidater som vill in, vilket innebär att Christian och Amelia, som vill bli omvalda, blir rundade även här. Smart eller enbart löjligt av en yrkesgrupp med uppdrag att granska makten. Eller ogillar man så starkt Piratpartiets förslag om en Reformerad upphovsrätt anpassad till vårt moderna digitala liv? Materialet kan laddas ner från Christian Engströms blogg där han bland annat skriver om att M och S vill fortsätta att kränka mänskliga rättigheter med massövervakning, trots utslaget om det olagliga i detta. 

Hmm, M som i Moderaterna. Var det inte den dåvarande kampanjchefen för Nya Moderaterna, tidigare politisk sakkunnig och talskrivare åt Fredrik Reinfeldt, som värvades till Springtime i höstas? Den som har förmåga att ta för sig, får ännu mer förkunnades redan i Matteus-evangeliet. Men krukan går efter vatten tills den spricker. Undrar om inte det kan gälla även här.

Nåväl, ser i Dagens Nyheter att PTS (Post- och Telestyrelsen) meddelat att man inte kommer att vidta några åtgärder mot de operatörer, som väljer att inte lagra data, och att de meddelat regeringen sitt beslut. Även om det bara gäller under en paus till efter valet måste vi orda om det i alla kanaler som står oss till buds. Tills dess må vi hålla i minnet det Christian Engström påmint oss om i SvD:s Brännpunkt under rubriken M:s dubbelspel avslöjat av Wikileaks. Intressant?

onsdag 2 april 2014

När logiken brister spekuleras det - SVT opartiskt?

Den 4 maj – tre dagar innan förtidsröstningen för valet till EU-parlamentet startar – ordnar SVT:s Agenda en partiledardebatt, som de inledningsvis puffade för med orden "Den politiska temperaturen skruvas nu upp inför riksdagsvalet i september och Europaparlamentet den 25 maj. Fyra veckor före EU-valet kommer en av det politiska årets viktigaste händelser, nämligen partiledardebatten i Agenda." Självklart har Piratpartiets anhängare tolkat detta som att partiledaren Anna Troberg skulle delta, eftersom Piratpartiet har två mandat i EU-parlamentet, d v s lika många mandat som C, Fp och Sverigedemokraterna tillsammans.

När det visar sig att Anna Troberg inte blivit inbjuden sker naturligtvis en reaktion och i går eftermiddag ändrades texten ovan till "Den politiska temperaturen skruvas nu upp när vi närmar oss de två valdagarna detta år. Liksom tidigare genomför Agenda en partiledardebatt sedan riksdagspartierna presenterat sina budgetförslag.", vilket noteras av Lakes Lakonismer Klantar man sig som SVT Agenda gjort, när man signalerat följande: ”Fyra veckor före EU-valet kommer en av det politiska årets viktigaste händelser, nämligen partiledardebatten i Agenda” då borde man inse, att det inte räcker att bara tona ner PR-pådraget en aning. Anton Nordenfur är en av många pirater som protesterat. Själv har jag både mejlat och skrivit under en namninsamling till stöd för Annas deltagande i debatten.

Scaber Nestor har också mejlat Agenda och grävt fram intressanta fakta. Även om länken till ett inlägg på SvD:s ledarblogg inte fungerar, så är Göran Hägglunds ord intressanta mot bakgrund av hans och övriga partiledares agerande när TV4 bjöd in partiledarna till en EU-debatt. Då nobbade Centern, Moderaterna och Kristdemokraterna. De ansåg att det var deras röstknipande toppkandidater, som borde delta. Detta trots att flera partiledare ockå är ministrar och ingår i EU:s Ministerråd med minst lika stor om inte större makt än EU-parlamentet. Aftonbladet berättade om hur man resonerade i artikeln Hårda ord efter inställd EU-valsdebatt.

Enligt Min Humla sätter ord på vad många av oss, som känner oss särbehandlade, tycker om agerandet från SVT:s sida. Men det är inte bara SVT:s som särbehandlar Piratpartiet utan Hax visar i sitt inlägg att vi får räkna med Politisk konkurrensbegränsning. Christian Engström påminner oss om hur det såg ut i maj 2009 d v s inför föregående EU-val då Piratpartiet inte fick vara med trots höga opinionssiffror. Vi vet hur det gick. Därför är det rätt roligt att SVT detta supervalår satsar både på Vi som vill in och Vi som lämnar men glömmer Vi som vill kämpa vidare.där Piratpartiet hade platsat.

Lars-Erick talar om diskriminering och Göran ombord på Livbåten betonar att det är EU-valet i maj, som gör skäl för epitetet super, när vi talar om supervalåret. Avrundar med Emma Opassande som landar i att medias och de politiska partiernas hantering av EU-valet visar att det är helt logiskt att Piratpartiets valplattform inför EU-valet handlar om demokratifrågor. Det är inte bara i EU som vi måste råda bot på det demokratiska underskottet. Intressant?