FOU i Förlossningsvården och BB Sophia

För mig och andra, som tidigare inte känt till hur olika intressenter har möjlighet att samverka inom forskning och kliniska studier med fokus på olika patientgrupper inom sjukvården, har projektet Sveus - Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården väckt en hel del frågor. Speciellt mot bakgrund av att bland annat Förlossningsvården studerats och att Stockholms läns landsting varit involverad. 

Enligt tidsplan på projektets webbplats inleddes arbetet med en Förstudie i början av 2013 och jämsides påbörjades ”Analys och modellutveckling 6 diagnosområden” fram till och med år 2015. Denna del kompletterades i mars 2014 med ytterligare 2 diagnosområden fram till och med mars 2016. Driftsättning av uppföljningssystem och Förberedelse för övergång i förvaltning planerades ske parallellt och vara genomförd senast i slutet av 2015. 

Den som tittat närmare på vilka patientgrupper, som omfattats, och vilka som bemannat arbetsgrupperna i projektets olika delar, behöver inte vara Einstein för att räkna ut att projektet bidragit till en bra start för det av doktoranden Jonas Wohlin och några andra KI-forskare under 2012 startade bolaget.

Av en artikel i Vårdförbundets tidning Vårdfokus 2016-02-03 ”Nu ropar alla efter värdebaserad vård” framgår att Stockholms läns landsting under 2013 införde en vårdvalsmodell för ryggkirurgi liknande den för den framgångsrika höft- och knäproteskirurgi. ”Under det arbetet tog Holger Stalberg på nytt hjälp av doktoranden Jonas Wohlin och några andra KI-forskare, som hade startat forskningsfirman Ivbar, skriver Vårdfokus.”

Detta är således bara en del av sanningen om denna aktivitet, som omfattat 8 olika patientgrupper – Bröstcancer, Diabetes, Förlossningsvård, Höft- och knäprotesoperationer, Obesitaskirurgi, Osteoporos, Ryggkirurgi och Stroke. Här har förutom anställda hos företaget IVBAR INSTITUTE AB även olika specialister ur berörda personalgrupper och företrädare för patientorganisationer inom vården i Landstinget Dalarna, Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Region Jämtland-Härjedalen, Region Skåne, VästraGötalandsregionen och Region Östergötland bidragit med sina insikter och de erfarenheter de vunnit i sitt arbete.

Under tiden som detta projekt pågick uppmärksammades i samband med budgetarbetet 2014 behovet av en kommitté för nationell samordning av kliniska studier varför detta meddelas i Regleringsbrevet för budgetåret 2014 avseende Vetenskapsrådet. Förutom Kommittén för kliniska studier med valda ledamöter för åren 2014 – 2016 förklaras vad som avses med begreppet klinisk behandlingsforskning och syftet.

Beträffande de ekonomiska förutsättningarna 2016 gäller följande:
”Den har typen av studier har tidigare saknat finansiärer med tydligt långsiktigt ansvar. Därför inrättade regeringen 2014, efter ett förslag från Vetenskapsrådet och VINNOVA, kommittén för klinisk behandlingsforskning. Satsningarna på klinisk behandlingsforskning ska göras i samarbete med och samfinansieras av sjukvårdens huvudmän. Samråd sker även med VINNOVA.” Under 2016 disponerar Vetenskapsrådet 75 miljoner för finansiering av klinisk behandlingsforskning. Sjukvårdens huvudmän bidrar med motsvarande bidragssumma.

För att klara samordningsuppdraget har Vetenskapsrådet/Kommittén för kliniska studier byggt upp Enheten för kliniska studier med säte i Göteborg och i samverkan med berörda landsting och regioner bildat 6 noder för att klara genomförandet:
Forum Norr, Forum Uppsala – Örebro, Karolinska Trial Alliance KAT, Gothia Forum, Forum Sydost och Forum Söder.

I Vårdfokus artikel ställs beträffande projektet Sveus frågan: Vem ska betala?
Och fortsätter: ”Planen är att arbetet ska breddas och finslipas under de kommande två åren. Men eftersom flera av landstingen befinner sig i en svår ekonomisk situation bad de i höstas om ett förnyat statligt stöd till utvecklingen av värdebaserad vård, som upphörde i slutet av 2014. Den 21 januari valde regeringen att avslå ansökan. Sjukvårdsministern Gabriel Wikström (S) säger till Vårdfokus att den här typen av utvecklingsarbete måste vara landstingens eget ansvar att finansiera, då innovation och utveckling bör genomsyra all offentlig verksamhet. Han tycker att det är för tidigt att uttala sig om Sveus har varit till nytta för vården eller inte.”

Redovisningen här ovan har gjorts för att om möjligt få ett grepp om huruvida FOU inom landets sjukvårdsorganisation har plats för en framtidsinriktad förlossningsvård av det slag som tidigare bedrivits inom en avdelning på Södra BB och vid BB Sophia, som tar emot sina sista blivande mödrar fram till och med den 16 maj 2016 för att efter den 31 maj helt avvecklas. 

När jag sedan har fått veta att ersättningen till en vårdinrättning om det är en kvinna, som genomgår en operation på sin livmoder, då generar hon en ersättning på 23 000 kronor, medan en man, som genomgår ett ingrepp på sin prostata, generar 100 000 kronor, då undrar jag ännu en gång hur det är ställt med jämställdhetsarbetet. En verksamhet genomförd av i huvudsak kvinnor för andra kvinnor ger lägre ersättning för gjorda insatser än jämförbara insatser för män.

Det är mer än skamligt av koncernen Praktikertjänst AB och Stockholms läns landsting att inte klara av att se över det ekonomiska utrymmet för att ge BB Sophia en möjlighet att överleva till dess värdebaserade och jämställda ersättningar införts.

Det sägs att Barnbördshuset i Praktikertjänst AB, när det gäller verksamheten vid BB Sophia har gått med 180 miljoner i förlust, vilket vi inte vet med säkerhet, då resultatet för 2015 ännu inte finns tillgängligt. Vi vet inte heller om bolaget hyrt både de nybyggda lokalerna och dess moderna utrustning av Sophiahemmet eller om det är möjligt att bolagets förluster kan minskas genom en försäljning av utrustningen till Sophiahemmets Högskola, som torde kunna ha god nytta av både lokalerna och utrustningen i sin verksamhet. 

Den verkliga förlusten i sammanhanget torde vara effekterna av all den frustration, som de flesta i verksamheten känner inför de turer som varit. Något som torde ge till resultat att förlossningsvården i länet i sommar går miste om många av dessa kompetenta barnmorskors och specialistsjuksköterskors insatser.

Intressant?

Mystiken tätnar – förlossningsvård i gungning.

Det som inte framgick av mitt mycket flitigt delade debattinlägg i Norrtelje Tidning om BB Sophia och Södra BB, är att Landstingets Södra BB i princip lagts ner då berörd personal vittnar om den s k flytten till Södertälje. Politikernas och ledningens utsago är således en sanning med mycket stor modifikation. I mitt inlägg skrev jag om framtidsinriktad förlossningsvård, men då visste jag inte att Stockholms läns landsting ingår i Sveus – Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården med fokus på bland annat patientgruppen Förlossningsvård. På deras webbplats redovisas vad denna samverkan syftar till. Hos Sveus används begreppet Värdebaserade ersättningssystem, vilket jag tidigare har stött på hos Reforminstitutet och i en artikel i Läkartidningen (pdf-fil) av bl a Stefan Fölster, adj. Professor vid KTH och Reforminstitutets chef. Detta gör mig naturligtvis ån mer förbryllad – varför inte värna en framtidsinriktad Förlossningsvård samtidigt som forskning bedrivs kring hur värderingssystemen måste vara uppbyggda för att ge ett reellt värde, eftersom det inte enbart är läkare som genererar värde för olika patientgrupper.

Praktikertjänst vs Stockholms läns landsting.

Processen för Praktikertjänsts del, när det gäller verksamheten ”BB Sophia” har varit att informera berörd personal och fackliga organisationer om nedläggningen, medan det för koncernen Stockholms läns landsting handlat om åtgärder för att om möjligt locka till sig de friställda för att rädda Förlossningsvården i Stockholms län främst under den kommande semesterperioden juni – juli – augusti. Av pressinfo den 1 mars framgår att  skälet till nedläggningen att ”verksamheten under de två första verksamhetsåren haft en omsättning på cirka 320 mkr med en förlust på omkring 180 mkr”. Men om vi kan lita på den bokslutsinformation, som redovisats av Hitta.se – en webbsida som tillhandahåller information ur offentliga databaser – var det samlade resultatet för dotterbolaget Barnbördshuset Praktikertjänst AB efter finansnetto för de bägge verksamhetsåren på drygt 118 miljoner; av mig här avrundat uppåt till 118,2 miljoner och 61,8 miljoner från de av koncernens VD Johan Fredriksson angivna 180 miljoner kronor, vilket innebär att han räknar med fortsatt förlust under innevarande år. Något som dock torde minimeras sedan de bägge koncernerna kommit överens om att avkorta uppsägningstiden från 6 till 3 månader. Samarbetsvilligheten mellan parterna torde stå i direkt relation till alla andra vårdavtal koncernerna emellan. I Koncernen Praktikertjänst i stort torde BB Sophias ”förluster”, mest på grund av investeringar (som fastighetsägaren Sophiahemmet säkert kan dra nytta av) vara möjliga att bära om det inte finns något annat som är mycket viktigare. Kan det vara så att det finns aktörer, som håller på att bygga upp värdebaserade ersättningssystem, vilka inte tål en jämförelse med den verklighet, som är de födande kvinnornas, barnmorskornas och andra specialisters verklighet? Mystiken tätnar ...

Fördelningen av vårdplatserna.

På Landstingets webbplats redovisas hur platser för förlossningar fördelas mellan de olika förlossningsenheterna i länet. Födelsevrålet redovisar sin syn på vad som väntar.

Personalpolitik i dikt och verklighet.

Koncernen Praktikertjänsts strävan att ligga bra till hos Landstinget i Stockholms län är nu på väg att dra mer än ett löjets skimmer över deras deklaration om socialt ansvarstagande, då deras agerande kan leda till rejäla problem för de anställda och deras familjer. Vid tidigare information har de anställda blivit lovade anställning med full lön fram till avtalstidens slut den 15 augusti 2016. Detta även om de skulle anta erbjudande från Stockholms läns landsting om anställning dessförinnan vid någon av deras enheter.

Nu möts vi av nyheten i SVT Stockholm att koncernen Praktikertjänst AB backar från tidigare löfte. Jag kan mycket väl leva mig in i hur de, som uteblev vid tidigare informationsmöte, försökt föreställa sig situationen att vara arbetskamrat med andra i landstinget anställda medvetna om den dubbla lönesättningen från Praktikertjänst och Landstinget samt vilka ”nerköp” det måste vara för en del att tvingas gå tillbaka till en verksamhet i landstingets tjänst med en arbetsmiljö genomsyrad av alldeles för många chefers brist på ledarkompetens. Ohälsotalen berättar bara en del om denna problematik.

Undrar också om det var medias rapportering om det klena resultatet av det första informationsmötet som bidrog till att Landstinget och Praktikertjänst så raskt blev överens om att korta avtalstiden till den 16 maj? Där och då skapades ett kryphål för Praktikertjänst gentemot de anställda och deras fackliga organisationer. Samtidigt som tumskruvarna kan dras åt: – Gick det inte att ”smöra” och vara frikostig med dubbla löner – då finns det andra metoder att skapa rättning i leden. Där visar både Praktikertjänst och Landstinget sina rätta ansikten. Men, ännu torde inte sista ordet vara sagt. 

Intressant?

Förlossningsvård – Jämställdhet och Arbetsmiljö.

Har tänkt en hel del på detta med en verksamhet, som bedrivs av flertalet kvinnor till stöd för andra kvinnor och hur de behandlas på sina arbetsplatser och i samhället i stort. Inför den Internationella Kvinnodagen för tre år sedan skrev Aftonbladet om en kartläggning, som tidningen hade låtit göra med fokus på jämställdheten i näringslivet. Sköts av kvinnor – styrs av män var rubriken. ”Praktikertjänst, som ägs av läkare och tandläkare i Sverige, sticker ut i granskningen. Bolaget är det enda som har en kvinnlig vd och i koncernens styrelse sitter fem kvinnor och sju män.” Det var då - Idag har kvinnan i toppen fått lämna över till en man och koncernens styrelse består av fyra män och tre kvinnor. Den för vård och omsorg då ansvarige ministern, Göran Hägglund (KD), trodde då på en förändring med tiden och såg Vänsterpartiets krav på vinststopp som ett större hot mot alla de kvinnor som arbetar i dessa företag. Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt framhöll att det är männen som styr i de privata vårdbolagen och blir rika på kvinnors bekostnad.

Ska man tro det, som skrivits om BB Sophias spräckta kalkyler i DN den 1 mars 2016 är det kostnaderna för inhyrda läkare, som förklarar saken. Här ser det onekligen ut som att Jonas Sjöstedt har rätt i sin iakttagelse. När kalkylen spricker får kvinnorna gå. Som grädde på moset har Praktikertjänst AB och Landstinget kommit överens om att avtalstiden - i avtalet dem emellan - ska avkortas med tre månader och avslutas redan den 31 maj 2016. Därmed ska företaget slippa betala det vite, som en sådan förkortning normalt skulle leda till, eftersom Landstinget räknar med att alla de kvinnor, som en gång lämnat sin tjänst vid deras kliniker, ska vara tacksamma för att de – när Praktikertjänst fallerat - ges möjlighet att komma tillbaka.

Saknar politiker och chefer helt inlevelseförmåga eller är de helt okunniga om hur dessa kvinnor organiserat arbetet? Hur kan de tro att dessa kvinnor ska känna sig tillfreds med att tvingas tillbaka till landstingets hierarkiskt organiserade arbetsplatser, där oftast läkare anses vara bäst lämpade att fungera som chefer.

Vid BB Sophia har man utgått från att barnmorskorna är proffsen, när det gäller förlossningar, varför den gruppen tilldelats ledningsfunktionen. Andra yrkesgrupper utgör viktiga komplement och i de fall en förlossning skulle avvika från det normala finns tillgång till akut läkarvård. Man behöver inte vara särskilt konspiratoriskt lagd för att förstå att såväl politiker som chefer inom landstinget och de läkare, som antingen äger aktier eller arbetar inom Praktikertjänst AB, tillsammans gör vad de kan för att hindra en sådan organisationsmodell bilda skola inom förlossningsvården.

Önskar att jag hade haft bättre kunskaper i Företagsekonomi och därmed lättare hade kunnat komma fram till varför det är så svårt att känna tillit till allt snack om stora förluster under dessa två verksamhetsår. Det skaver rejält. Här ligger minst en hund begraven. I DN:s artikel sägs inget om de investeringar, som inledningsvis gjorts för att tillgodose BB Sophias behov av lokaler och som naturligtvis påverkat kostnaderna. Även om lokalerna ägs av Sophiahemmet AB eller dess moderbolag Sophiahemmet Ideell förening, föreställer jag mig att de tar ut vad de kostar med ränta. Här kan det också vara på sin plats att nämna att Sophiahemmets ideella förening äger varumärket BB Sophia medan verksamheten bedrivs av Barnbördshuset i Praktikertjänst AB, vilket är det bolag som tecknat avtal med Sthlms läns landsting. Informationen på Praktikertjänsts webbplats ”BB Sophia är ett helägt dotterbolag till Praktikertjänst AB” är således inte korrekt.

Jag antar att den kompetens, som finns inom koncernen, tagits i anspråk när lokaler byggdes och hyresavtalet tecknades med Sophiahemmet. Därför kan det även vara av intresse att titta på vilka som sitter i styrelsen för det helägda dotterbolaget Praktikertjänst Fastigheter AB. Den består av fem ledamöter varav en är kvinna. Bland de övriga återfinns Johan Fredriksson, VD och koncernchef, Praktikertjänst AB. Han har, vad jag kan se, en strategisk position genom sin plats i detta bolag. Han torde känna till att hyreskontraktet för BB Sophia ingåtts för en längre tid än två år. Kostar det inget att lämna detta med så kort varsel eller har man annat på gång? Nästa fråga som bränner: - Hur stor del av koncernens totala omsättning utgör dessa 90 miljoner per år under två år? Det är väl rimligt att räkna med verksamhet under en längre tid än två år, innan ett bolag kan räkna hem den tunga kostnaden för de nya lokalerna och deras utrustning?

Naturligtvis är det intressant att se på allt detta ur ett jämställdhetsperspektiv. Då blir det tydligt att männen är vinnare och kvinnorna förlorare - oavsett om verksamheten drivs inom en koncern eller i landstingets egen regi. Här samspelar en sedan århundraden etablerad rangordning med det kön, som dominerar i berörda yrkesgrupper, vilket utfaller till kvinnornas nackdel. 

Om inte kvinnorna med krav på jämställdhet, som utgångspunkt, kan gå samman och använda det, som nu pågår, till sin egen fördel. Om landstinget behöver deras kompetens för att klara verksamheten, vore det väl rimligt att arbetsgivaren gick dem till mötes med ett löfte om en snabb översyn av ledningsorganisationen inom förlossningsvården?! Något som skulle kunna gynna förlossningsvården oavsett driftform.

Men självklart ställer jag mig frågan: - Är det verkligen möjligt att skapa en jämställd och hälsosam arbetsmiljö i offentligt finansierade verksamheter, där politiker med allt tarvligare metoder slåss om väljarnas röster vart fjärde år? Och där en koncern, som Praktikertjänst AB, har allt att vinna på att överge de kvinnor som skulle kunna revolutionera förlossningsvården med hjälp av en stark vårdfilosofi och chefer som insett att hemligheten med framgång i arbetet med de födande kvinnorna och deras anhöriga, ligger förborgad i de anställdas arbetsglädje och lust att göra sitt yttersta inom sitt yrke.

Det är måhända just det som utgör det största hotet mot den traditionella förlossningsvården alldeles oavsett om den drivs inom Praktikertjänst AB:s mansdominerade koncern eller i landstingets hierarkiska organisation? Det förhindras effektivt av enskilda individer och deras etablerade maktstrukturer. Hoppas innerligt att Födelsevrålet växer sig tillräckligt starka för att ge dem en match. Kommen så långt undrar jag var landstingsledningen kan ha hämtat inspiration till sitt ledarskap och tänker att det inte alls är så säkert att UGL-utbildning eller dess kopior är den ledarutbildning som lämpar sig bäst för ledare inom demokratiskt uppbyggda organisationer – även om vårdanställdas arbetsplatser ibland kan ha vissa likheter med krigszoner.

Intressant?

BB Sophia bortom räddning?

Svårt tänka mig att någon annan verksamhet inom mödra- och förlossningsvården varit utsatt för sådan smutskastning, ja, rent av förtal, i alla sorters media, som BB Sophia. Det är ingen hejd på vad de anställda tvingats stå ut med ända sedan starten i mars 2014. Främst på grund av de till vänster hemmahörande politikerna och med dem befryndade tjänstmän samt anhängare bland de anställda inom kommuner och landsting inklusive deras fackliga företrädare, främst inom LO. 

Ett parti – Vänsterpartiet – bestämde sig vid valupptakten på kursgården i Syninge under våren 2014 att göra BB Sophia till sitt slagträ i debatten om förlossningar i prival eller offentlig regi.För mig är det inte möjligt att blåögt klassa allt utfört i offentlig regi, som rakt igenom berömvärt och allt i privat regi, som enbart klandervärt och därför kände jag efter SVT Debatt den 10 april 2014 mycket starkt för att orda om saken på min blogg. Hur ska ledarskapet och arbetsmiljön kunna bli bättre, om de anställda inte har möjlighet att ”rösta med fötterna” sedan de gjort allt vad de förmått vid Arbetsplatsträffar och olika överläggningar?!

När detta blogginlägg skrevs hade jag inte sett det som Mikael Norman, chef för neonatalvården av nyfödda och för tidigt födda barn på Karolinska i Solna och Huddinge samt Danderyds sjukhus påtalat den 6 april 2014 i SvD under rubriken Slöseri med kunskap och skattepengar. Där menar han att bristen på koncernstyrning inom Stockholms läns landsting bland annat lett till att lokaler vid Karolinska i Huddinge, som stod klara 2011 och kostat närmare 75 miljoner kronor bara använts till 60 procent, ungefär 6 000 förlossningar om året. Detta samtidigt som BB Sophia tillåtits etablera sig och BB S:t Göran planerar att öppna intill S:t Görans akutsjukhus under år 2017. Praktikertj'änsts dåvarande VD försvarade sig med att att de aldrig fått något erbjudande att etablera sig vid Huddinge sjukhus. Hon säger vidare att det heller aldrig varit aktuellt, eftersom de ville satsa på norra Stockholm, som växer kraftigt, samtidigt som det kommer att bli färre förlossningsplatser på Nya Karolinska. För BB Sophia var det naturligt att söka samarbete med Sophiahemmet. Tillsammans har de kompetens och resurser att klara alla akuta komplikationer. Vid de enstaka tillfällen då de behöver det stora sjukhusets resurser räknar de med att kunna skicka patienter dit. Men onekligen stärker Normans uppgifter intrycket att sjukvårdspolitiker och anställda inom Stockholms läns landsting slits mellan sin förkärlek för stordrift och drömmen om småskalighet, åsikter om förlossningar som sjukvård eller en normalitet i kvinnors liv samt frågan om Vårdval överhuvud taget ska tillämpas för blivande mödrar. 

 

Förra året hände så det som inte fick hända: Komplikationer tillstötte vid en förlossning vid BB Sophia, vilket ledde till att mamman – en förstföderska – senare avled. Den nyblivna pappans upplevelser förmedlad via olika media, kunde exploateras av alla och envar med negativa uppfattningar om förlossningar i privat regi i allmänhet och BB Sophia i synnerhet. 

Efter Kalla Faktas program den 15 juni 2015 om spelet kring BB Sophia, visste alla belackare med säkerhet att denna sortens händelse enbart var förknippad med privata BB Sophia och således inte skulle ha kunnat inträffa vid någon annan förlossningsklinik i vårt avlånga land. Ytterst få, om ens någon, framhöll att det vore klokt att avvakta vad IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) kunde komma fram till med anledning av den Lex Maria-anmälan som BB Sophia gjort på grund av det inträffade. Ett halvår senare den 15 december 2015 kom IVO:s utlåtande. Intressant är att Dagens Medicin ser ut att vara den enda mediala aktör, som redovisar IVOs svar i en lugn och saklig ton.

”Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har nu avslutat båda ärendena och riktar kritik mot BB Sophia och ställer flera krav på kvinnans barnmorskemottagning norr om Stockholm.

BB Sophia kritiseras för att inte ha dokumenterat en riskbedömning när kvinnan skrevs in och för att allt för sent utfört en läkarbedömning. Förlossningskliniken får även kritik för att brister i kommunikation gjort att diagnostiseringen av kvinnans cirkulationskollaps fördröjdes med cirka fem minuter, skriver Ivo på sin hemsida.

Tillsynsmyndigheten riktar ingen kritik mot hur cirkulationskollapsen handlades efter att den diagnostiserats, utan skriver att det skett enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och att BB Sophias verksamhet organiserats och bedrivits på ett patientsäkert sätt. Ivo anser att barnmorskemottagningen borde ha insett att kvinnan var en riskpatient och därför initierat en läkarundersökning, vilket inte gjordes. Myndigheten konstaterar också att mottagningen inte följt landstingets riktlinjer för mödravård. Barnmorskemottagningen ska redovisa hur den kommit till rätta med bristerna till Ivo. Tillsynsmyndigheten planerar även en uppföljande tillsyn av BB Sophia under 2016.”

Således en rad olyckliga omständigheter som inte enbart kan lastas på de anställda hos BB Sophia. Att pappan är upprörd och väldigt kritisk är fullt förståeligt, men att etablerade media inte förmår besinna sitt ansvar för sans och balans i rapporteringen är något helt annat. Men, när det gäller politikerna är det länge sedan jag tappade tron på att där finns en förmåga att vara saklig och balanserad.

Nåväl, två månader efter denna storm i såväl etablerade som sociala medier, står vi nu här med många nya artiklar, vilka berättar att BB Sophia är på väg att läggas ner. Alliansens ansvariga politiker, som godkände BB Sophias etablering 2014, tvår idag sina händer och betonar att det inte är Alliansen som beslutat om nedläggningen, utan Praktikertjänst, som har sagt upp avtalet. Om jag förstått saken rätt försöker de med sakliga argument att omförhandla det. Då är väl en uppsägning rätt självklar. 

Att från mars 2014 fram till idag ha gett upphov till ungefär 17 300 000 länkar, som Googles sökmotor samlar in på 0,32 sekunder, säger en del om vad personalen vid BB Sophia – mestadels kvinnor – har att tampas med. Även om det här även finns många sköna rosor, väger det knappast upp den negativa bilden av BB Sophia – främst skapad i etablerade medier och spridd med kommentarer i olika sociala medier och nätverk. Lyckligtvis har detta inte förmått överskugga de anställdas fokus på sin allra viktigaste uppgift – att ta väl hand om alla blivande mammor, som valt att föda på BB Sophia. Ni alla är värda bragdmedaljer!

Intressant?

BB Sophia – annekterat som politiskt slagträ.

Vänsterpartiet visar i årets val att hederlighet är en bristvara i politiken. I Stockholms län och förmodligen i hela landet har de bestämt sig för att göra BB Sophia till sitt främsta slagträ i kampen om vård i privat eller offentlig regi. Har flera gånger kollat på SVT debatt som sändes den 10/4 (27 minuter in i programmet) för att försöka bli klok på varför tonläget är så högt när det gäller nystartade BB Sophia – ett förlossningssjukhus med fokus på gravida kvinnors förlossning och deras barn.

Inledningsvis fick Ove Karlsson, överläkare på Sahlgrenska sjukhuset, expert på smärtlindring och narkos i samband med intensivvård av födande kvinnor, framföra sin kritik mot den nya kliniken. BB Sophias VD Harald Almström, tyckte att det var väldigt tråkigt att de, som här framträder som experter, har så svårt att förstå de nya tankar som ligger bakom etableringen. Annika Lopèz, överläkare vid Norrtälje sjukhus, gynekolog och förlossningsläkare samt enligt henne själv samhällsmedborgare och kvinna med moraliska eller juridiska och ekonomiska aspekter tog tillfället i akt att påstå att VD:n för BB Sophia, Harald Almström, kallt kalkylerat med att de inte behöver ta hänsyn till de kvinnor, som i sällsynta fall kan drabbas av svåra komplikationer och vara i behov av intensivvård. Då ska en drabbad kvinna, enligt Lopèz, klara av att transporteras från det privata BB Sophia till landstingets Karolinska. Från det farliga privata till det trygga landstinget, hinner jag tänka. Ove Karlsson, betonade vikten av den dagliga träningen med intensivvård och menade att kliniken borde ha byggts intill ett akutsjukhus med alla dess resurser. De hos landstingen anställda läkarna fick det att framstå som att BB Sophias anställda var av en sämre sort både etiskt och kunskapsmässigt.

När sedan politiker kom in i debatten blev det tydligt att Vänsterpartiet bestämt sig för att göra BB Sopia till sitt politiska slagträ i valrörelsen. Håkan Jörnehed (V) såg bara elände med BB Sophia; Vårdval står mot medicinsk säkerhet; borgerlig sjukvårdspolitik när den är som sämst och dessutom är kliniken belägen vid Sophiahemmet på Östermalm! När programledaren påpekade att hälften av kvinnorna, som kommer till BB Sophia, är hänvisade dit från den offentliga vården, då undslapp det Jörnehed att man drar ner i den offentliga vården för att det inte finns personal. Skälen till detta berördes inte. Istället fick vi oss till livs en anekdot om en upprörd pappa som ringt och av en ren slump hamnat hos honom. Jojo! Undrar om Jörnehed ägnat särskilt många tankar åt varför den offentliga vården av och till har svårt att rekrytera kompetent personal?

Att BB Sophia, trots Vänsterpartiets och en del landstingsanställda läkares negativa inställning, har klarat rekryteringen av kvalificerade medarbetare till sin klinik och att detta ”drabbat” den offentliga vården, borde stämma till eftertanke: - Vad är det i den offentliga vårdens organisation och ledarskap som gör att landstingen inte kan behålla kvalificerad personal när den ges tillfälle att byta till en privat arbetsgivare? Som Norrtäljebo blir jag mycket fundersam när en överläkare vid vårt akutsjukhus, som själv inte har någon avdelning för förlossningar, helt fräckt påstår att BB Sophia valt att bygga in en lägre patientsäkerhet ... Även om hon inte fick möjlighet att tala till punkt, eftersom tiden rann ut och andra föll henne i talet, så framstår det som klart oetiskt av en läkare att beskylla en kollega för att ha andra motiv för etableringen av BB Sophia än att erbjuda de gravida kvinnorna och deras barn medicinsk säkerhet – främst genom medarbetarnas kompetens, men också genom att vara en inspirerande arbetsplats.

De vill inget hellre än att få använda hela sin kompetens inom förlossning och neonatalvård. Överläkaren Annika Lopèz torde vara väl medveten om att hon själv medverkat till att BB Sophia – till att börja med – endast blivit godkända för att ta emot så kallade normala förlossningar. I Svenska Dagbladet säger Leif Karnström, chef vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen, bland annat ”– Många experter har varit inblandade och efter nästan tio besök på plats, genomgång av rutiner och ett nära samarbete med Karolinska Universitets-sjukhuset är bedömningen att de har förutsättningar att klara sitt uppdrag. Men det finns olika uppfattningar inom professionen och därför går vi fram lite försiktigt och ger dem inledningsvis bara klartecken för normalförlossningar.”

När jag först läste artikeln, som i stora delar måste ses som rent förtal av BB Sophia i Svenska Dagbladets papperstidning den 3 april, blev jag verkligen förbluffad. Även om jag, sedan kampen för att rädda vårt eget akutsjukhus, vet att läkare i chefsposition kan vara djupt oense om vad som krävs för god vård och omsorg. Därefter skrev jag ett mejl till artikelförfattarna Fredrik Mellgren och Karin Thurfjell. Detta då jag tror mig veta varför kompetenta kvinnor valt att delta i tillkomsten av BB Sophia. För dem handlar det verkligen inte om en verksamhet, där man ska erbjuda en förlossningsvård med lägre medicinsk säkerhet än den som erbjuds i landstingets regi. En förlossningsvård som de flesta av dessa kvinnor för övrigt har mångårig erfarenhet av. Att komma med ett sådant påstående är ärekränkande mot alla anställda vid BB Sophia.

Det är verkligen osunt när Vänsterpartiet och dessa läkare i olika landsting helt bortser från att BB Sophias kunniga barnmorskor och neonatalsköterskor, har valt att rösta med fötterna. Den, som vill blunda för det, kan fortsätta att odla myten att Landstingens svårigheter enbart handlar om pengar. I Dagens samhälle – som marknadsför sig som tidningen för beslutsfattare på den offentliga marknaden – gav VD och chefer vid BB Sopia sin syn på detta den 4 april. Om Vänsterpartiet och dessa läkare verkligen vill vården i landstingens regi väl, borde de istället vända sökarljuset inåt i den egna organisationen och söka svaret på frågan: - Vad behöver chefer och arbetsledare inom den av landstinget bedrivna vården för kompetens och verktyg för att kunna attrahera kvalificerad personal i konkurrens med privata arbetsgivare? Vi behöver mindre tro och mer vetande när det gäller incitamenten för att göra ett riktigt bra jobb och rejäla åtgärder för att komma till rätta med den som missköter sin uppgift oavsett i vems regi.