FOU i Förlossningsvården och BB Sophia

För mig och andra, som tidigare inte känt till hur olika intressenter har möjlighet att samverka inom forskning och kliniska studier med fokus på olika patientgrupper inom sjukvården, har projektet Sveus - Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården väckt en hel del frågor. Speciellt mot bakgrund av att bland annat Förlossningsvården studerats och att Stockholms läns landsting varit involverad. 

Enligt tidsplan på projektets webbplats inleddes arbetet med en Förstudie i början av 2013 och jämsides påbörjades ”Analys och modellutveckling 6 diagnosområden” fram till och med år 2015. Denna del kompletterades i mars 2014 med ytterligare 2 diagnosområden fram till och med mars 2016. Driftsättning av uppföljningssystem och Förberedelse för övergång i förvaltning planerades ske parallellt och vara genomförd senast i slutet av 2015. 

Den som tittat närmare på vilka patientgrupper, som omfattats, och vilka som bemannat arbetsgrupperna i projektets olika delar, behöver inte vara Einstein för att räkna ut att projektet bidragit till en bra start för det av doktoranden Jonas Wohlin och några andra KI-forskare under 2012 startade bolaget.

Av en artikel i Vårdförbundets tidning Vårdfokus 2016-02-03 ”Nu ropar alla efter värdebaserad vård” framgår att Stockholms läns landsting under 2013 införde en vårdvalsmodell för ryggkirurgi liknande den för den framgångsrika höft- och knäproteskirurgi. ”Under det arbetet tog Holger Stalberg på nytt hjälp av doktoranden Jonas Wohlin och några andra KI-forskare, som hade startat forskningsfirman Ivbar, skriver Vårdfokus.”

Detta är således bara en del av sanningen om denna aktivitet, som omfattat 8 olika patientgrupper – Bröstcancer, Diabetes, Förlossningsvård, Höft- och knäprotesoperationer, Obesitaskirurgi, Osteoporos, Ryggkirurgi och Stroke. Här har förutom anställda hos företaget IVBAR INSTITUTE AB även olika specialister ur berörda personalgrupper och företrädare för patientorganisationer inom vården i Landstinget Dalarna, Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Region Jämtland-Härjedalen, Region Skåne, VästraGötalandsregionen och Region Östergötland bidragit med sina insikter och de erfarenheter de vunnit i sitt arbete.

Under tiden som detta projekt pågick uppmärksammades i samband med budgetarbetet 2014 behovet av en kommitté för nationell samordning av kliniska studier varför detta meddelas i Regleringsbrevet för budgetåret 2014 avseende Vetenskapsrådet. Förutom Kommittén för kliniska studier med valda ledamöter för åren 2014 – 2016 förklaras vad som avses med begreppet klinisk behandlingsforskning och syftet.

Beträffande de ekonomiska förutsättningarna 2016 gäller följande:
”Den har typen av studier har tidigare saknat finansiärer med tydligt långsiktigt ansvar. Därför inrättade regeringen 2014, efter ett förslag från Vetenskapsrådet och VINNOVA, kommittén för klinisk behandlingsforskning. Satsningarna på klinisk behandlingsforskning ska göras i samarbete med och samfinansieras av sjukvårdens huvudmän. Samråd sker även med VINNOVA.” Under 2016 disponerar Vetenskapsrådet 75 miljoner för finansiering av klinisk behandlingsforskning. Sjukvårdens huvudmän bidrar med motsvarande bidragssumma.

För att klara samordningsuppdraget har Vetenskapsrådet/Kommittén för kliniska studier byggt upp Enheten för kliniska studier med säte i Göteborg och i samverkan med berörda landsting och regioner bildat 6 noder för att klara genomförandet:
Forum Norr, Forum Uppsala – Örebro, Karolinska Trial Alliance KAT, Gothia Forum, Forum Sydost och Forum Söder.

I Vårdfokus artikel ställs beträffande projektet Sveus frågan: Vem ska betala?
Och fortsätter: ”Planen är att arbetet ska breddas och finslipas under de kommande två åren. Men eftersom flera av landstingen befinner sig i en svår ekonomisk situation bad de i höstas om ett förnyat statligt stöd till utvecklingen av värdebaserad vård, som upphörde i slutet av 2014. Den 21 januari valde regeringen att avslå ansökan. Sjukvårdsministern Gabriel Wikström (S) säger till Vårdfokus att den här typen av utvecklingsarbete måste vara landstingens eget ansvar att finansiera, då innovation och utveckling bör genomsyra all offentlig verksamhet. Han tycker att det är för tidigt att uttala sig om Sveus har varit till nytta för vården eller inte.”

Redovisningen här ovan har gjorts för att om möjligt få ett grepp om huruvida FOU inom landets sjukvårdsorganisation har plats för en framtidsinriktad förlossningsvård av det slag som tidigare bedrivits inom en avdelning på Södra BB och vid BB Sophia, som tar emot sina sista blivande mödrar fram till och med den 16 maj 2016 för att efter den 31 maj helt avvecklas. 

När jag sedan har fått veta att ersättningen till en vårdinrättning om det är en kvinna, som genomgår en operation på sin livmoder, då generar hon en ersättning på 23 000 kronor, medan en man, som genomgår ett ingrepp på sin prostata, generar 100 000 kronor, då undrar jag ännu en gång hur det är ställt med jämställdhetsarbetet. En verksamhet genomförd av i huvudsak kvinnor för andra kvinnor ger lägre ersättning för gjorda insatser än jämförbara insatser för män.

Det är mer än skamligt av koncernen Praktikertjänst AB och Stockholms läns landsting att inte klara av att se över det ekonomiska utrymmet för att ge BB Sophia en möjlighet att överleva till dess värdebaserade och jämställda ersättningar införts.

Det sägs att Barnbördshuset i Praktikertjänst AB, när det gäller verksamheten vid BB Sophia har gått med 180 miljoner i förlust, vilket vi inte vet med säkerhet, då resultatet för 2015 ännu inte finns tillgängligt. Vi vet inte heller om bolaget hyrt både de nybyggda lokalerna och dess moderna utrustning av Sophiahemmet eller om det är möjligt att bolagets förluster kan minskas genom en försäljning av utrustningen till Sophiahemmets Högskola, som torde kunna ha god nytta av både lokalerna och utrustningen i sin verksamhet. 

Den verkliga förlusten i sammanhanget torde vara effekterna av all den frustration, som de flesta i verksamheten känner inför de turer som varit. Något som torde ge till resultat att förlossningsvården i länet i sommar går miste om många av dessa kompetenta barnmorskors och specialistsjuksköterskors insatser.

Intressant?

Mystiken tätnar – förlossningsvård i gungning.

Det som inte framgick av mitt mycket flitigt delade debattinlägg i Norrtelje Tidning om BB Sophia och Södra BB, är att Landstingets Södra BB i princip lagts ner då berörd personal vittnar om den s k flytten till Södertälje. Politikernas och ledningens utsago är således en sanning med mycket stor modifikation. I mitt inlägg skrev jag om framtidsinriktad förlossningsvård, men då visste jag inte att Stockholms läns landsting ingår i Sveus – Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården med fokus på bland annat patientgruppen Förlossningsvård. På deras webbplats redovisas vad denna samverkan syftar till. Hos Sveus används begreppet Värdebaserade ersättningssystem, vilket jag tidigare har stött på hos Reforminstitutet och i en artikel i Läkartidningen (pdf-fil) av bl a Stefan Fölster, adj. Professor vid KTH och Reforminstitutets chef. Detta gör mig naturligtvis ån mer förbryllad – varför inte värna en framtidsinriktad Förlossningsvård samtidigt som forskning bedrivs kring hur värderingssystemen måste vara uppbyggda för att ge ett reellt värde, eftersom det inte enbart är läkare som genererar värde för olika patientgrupper.

Praktikertjänst vs Stockholms läns landsting.

Processen för Praktikertjänsts del, när det gäller verksamheten ”BB Sophia” har varit att informera berörd personal och fackliga organisationer om nedläggningen, medan det för koncernen Stockholms läns landsting handlat om åtgärder för att om möjligt locka till sig de friställda för att rädda Förlossningsvården i Stockholms län främst under den kommande semesterperioden juni – juli – augusti. Av pressinfo den 1 mars framgår att  skälet till nedläggningen att ”verksamheten under de två första verksamhetsåren haft en omsättning på cirka 320 mkr med en förlust på omkring 180 mkr”. Men om vi kan lita på den bokslutsinformation, som redovisats av Hitta.se – en webbsida som tillhandahåller information ur offentliga databaser – var det samlade resultatet för dotterbolaget Barnbördshuset Praktikertjänst AB efter finansnetto för de bägge verksamhetsåren på drygt 118 miljoner; av mig här avrundat uppåt till 118,2 miljoner och 61,8 miljoner från de av koncernens VD Johan Fredriksson angivna 180 miljoner kronor, vilket innebär att han räknar med fortsatt förlust under innevarande år. Något som dock torde minimeras sedan de bägge koncernerna kommit överens om att avkorta uppsägningstiden från 6 till 3 månader. Samarbetsvilligheten mellan parterna torde stå i direkt relation till alla andra vårdavtal koncernerna emellan. I Koncernen Praktikertjänst i stort torde BB Sophias ”förluster”, mest på grund av investeringar (som fastighetsägaren Sophiahemmet säkert kan dra nytta av) vara möjliga att bära om det inte finns något annat som är mycket viktigare. Kan det vara så att det finns aktörer, som håller på att bygga upp värdebaserade ersättningssystem, vilka inte tål en jämförelse med den verklighet, som är de födande kvinnornas, barnmorskornas och andra specialisters verklighet? Mystiken tätnar ...

Fördelningen av vårdplatserna.

På Landstingets webbplats redovisas hur platser för förlossningar fördelas mellan de olika förlossningsenheterna i länet. Födelsevrålet redovisar sin syn på vad som väntar.

Personalpolitik i dikt och verklighet.

Koncernen Praktikertjänsts strävan att ligga bra till hos Landstinget i Stockholms län är nu på väg att dra mer än ett löjets skimmer över deras deklaration om socialt ansvarstagande, då deras agerande kan leda till rejäla problem för de anställda och deras familjer. Vid tidigare information har de anställda blivit lovade anställning med full lön fram till avtalstidens slut den 15 augusti 2016. Detta även om de skulle anta erbjudande från Stockholms läns landsting om anställning dessförinnan vid någon av deras enheter.

Nu möts vi av nyheten i SVT Stockholm att koncernen Praktikertjänst AB backar från tidigare löfte. Jag kan mycket väl leva mig in i hur de, som uteblev vid tidigare informationsmöte, försökt föreställa sig situationen att vara arbetskamrat med andra i landstinget anställda medvetna om den dubbla lönesättningen från Praktikertjänst och Landstinget samt vilka ”nerköp” det måste vara för en del att tvingas gå tillbaka till en verksamhet i landstingets tjänst med en arbetsmiljö genomsyrad av alldeles för många chefers brist på ledarkompetens. Ohälsotalen berättar bara en del om denna problematik.

Undrar också om det var medias rapportering om det klena resultatet av det första informationsmötet som bidrog till att Landstinget och Praktikertjänst så raskt blev överens om att korta avtalstiden till den 16 maj? Där och då skapades ett kryphål för Praktikertjänst gentemot de anställda och deras fackliga organisationer. Samtidigt som tumskruvarna kan dras åt: – Gick det inte att ”smöra” och vara frikostig med dubbla löner – då finns det andra metoder att skapa rättning i leden. Där visar både Praktikertjänst och Landstinget sina rätta ansikten. Men, ännu torde inte sista ordet vara sagt. 

Intressant?