Har lagt märke till att rätt många
journalister hjälps åt med uppgiften att göra trovärdigt att jag
och andra, som använder oss av vår åsikts- och yttrandefrihet i
vårt agerande på nätet, i stort sett saknar insikten och viljan
att ta ansvar för Sverige, som ett fritt, modernt och demokratiskt
land. Något, som de anser främst visar sig, när vi tar oss
friheten att ifrågasätta den vetenskapliga sanningshalten i deras
hjärtefråga – att genusstudier kan jämställas med forskning
byggd på vetenskaplig grund. Har noterat att de helst vill bortse
från de i våra gener nedärvda könsskillnaderna sedan urminnes tid
och därmed blivit en självklar del i helheten Människan som
biologisk, social och skapande varelse. Något som inte kan pratas
bort med påståenden om att detta ska ses sociala konstruktioner.
För mig har fullblodsfeministernas sätt att beskriva livet och tillvaron samt tillvaron i världen antagit skepnaden av en förklädnad för att befria kvinnor från eget ansvar att verka i sin närmiljö, med hänvisning till olika svårigheter och ge dem fri lejd att ägna sig enbart åt lobbyarbete med eller utan biträde av företag som har opinionsbildning som sin affärsidé.
Att proffsigt dra fördel av
folkflertalets brist på en djupare insikt för att pressa fram
EU-direktiv och driva fram lagstiftning, där främst brottsoffer
lägger ribban för vad rättssamhället ska se som norm i sin
lagstiftning, är ett utomordentligt allvarligt hot mot rättssäkerheten i vårt land. Vill hävda att vi redan idag befinner oss på ett
mycket sluttande plan, där misstanke om sexualbrott och terrorism
ska kunna ge polisen rätt att utan att ange lagrum kräva åtkomst till
alla våra data på nätet.
Det är det senare som
Internetleverantören Bahnhof ställer sig frågande till – inte
för att skydda brottslingar utan för att de till skillnad mot en
del andra telekomföretag, som väljer att kröka rygg för makten,
står upp för användarnas rätt till skydd för sin personliga
integritet. Det som Bahnhof
lämnar ut ska ha stöd i Europadomstolens tolkning av
Datalagringsdirektivet, vilket den nya regeringens nygamla
justitieminister vill ändra på genom beslut efter triangulering
mellan Ministerrådet, Europakommissionen och Europaparlamentet. Istället för att stå upp för rättssäkerheten smörar han för den allmänna opinionen, som idag domineras av fullblodsfeminister.
Om de två första - Ministerrådet och Kommissionen - lyckas med bedriften
att knäcka motståndet i Europaparlamentet, blir valet den 26 maj
2019 av ledamöter till Europaparlamentet av utomordentligt stor
betydelse för framtiden. Julia
Reda, som gjort ett enastående gott arbete för att åstadkomma
en bättre balans mellan folket och upphovsrättsindustrin i fråga
om regler för kommunikationen på nätet, behöver att Piratpartiets
kandidater Mattias Bjärnemalm och Mattias Andersson m fl kommer in i
parlamentet för att Sveriges ministrar och tjänstemän i
kommissionen ska förstå att de behöver tänka i nya banor när det
gäller nätpolitiska frågor.