söndag 31 januari 2010

Integritet och rättigheter sedd från olika håll.

Ser ingen anledning att ta till orda enbart med anledning av Carl Bildts rallarsving mot Rick Falkvinge i SvD, eftersom Rick är fullt kapabel att försvara sin ståndpunkt. Däremot reagerar jag starkt på det underliggande meddelandet att Piratpartiet skulle vara motståndare till säkerhetsåtgärder till skydd för människors frihet och freden i världen. Tvärtom menar jag och många med mig att vi bara kan vara trovärdiga som demokratisk nation när vi tillämpar metoder, som visar att vi respekterar människors demokratiska fri- och rättigheter i stort och smått. Här ser vi ut att ha en utrikesminister, som i kraft av sitt ämbete anser sig ha tolkningsföreträde och därför kan hemfalla åt den jesuitiska attityden att ändamålet helgar medlen.


Det är en sak att ha lagar, som skyddar upphovsrätten, men något helt annat när de företag, som livnär sig på dessa tidsbegränsade monopol, på alla sätt visar att de vill glufsa i sig allt mer av den produktion, som bidrar till människors sociala, kulturella och kunskapsmässiga utveckling. Mot Carl Bildts uppfattning ställer jag t ex Michael Geist, en juridikprofessor som engagerat sig för att försöka hindra denna industris ambitioner att påtvinga världens länder och dess folk lagstiftning till skydd för deras intressen genom det så kallade ACTA-avtalet.


Även om Carl Bildt var tidigt ute när det gäller möjligheterna att använda informations- och kommunikationstekniken, behöver det inte betyda att han ser detta verktyg som något för gemene man att använda utan att behöva bli avlyssnad och övervakad. Första artikeln i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter lyder: Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och samvete och böra handla gentemot varandra i en anda av broderskap. Vad vi nu kan se är att tekniken blir mer och mer tillgänglig för gemene man och då drabbas en del av samhällets elit av rädsla för vart detta kan barka hän. Först när staten kan avlyssna och övervaka alla, känner sig Carl Bildt trygg. Men, frågan är om alla vi andra måste finna oss i att han och andra människor med kontrollbehov, ska vara vägledande för utvecklingen. Kan trovärdighet skapas för en kamp mot fattigdom i världen, när stora företag i de rika länderna tillåts att enbart se om sitt eget hus, så som nu sker under förhandlingsrundorna med ACTA-avtalet. Internet måste självklart ses som ett verktyg både för näringslivet med sina konkurrerande företag och samhället med sina sociala och skapande människor.


Ser att bland andra Full mental straightjacket skriver i mindre hovsamma ordalag, vilket bland annat innehåller den sammanställning av övervakningslagar, som Opassande begåvat oss med. Ibland undrar jag om taktiken är att hålla oss i Piratpartiet på ständigt höga varv, eller om det kan vara så illa, som en del tror – att utrikesministern inte tänker längre än näsan räcker. Karl Sigfrid (M), som länge verkat förstå internets logik bättre än de ledande inom Moderaterna, är mer nyanserad och har dessutom ett ess på hand när han refererar till en artikel i Computer Sweden som visar att Alliansens ungdomsförbund anser att upphovsrätten är föråldrad och måste anpassas till ny teknik. Den rapport, som Karl refererar till, är dock vad jag kan se inte tillgänglig. Kent Persson (M) har en annan syn, där han menar att PP:s attacker mot Carl Bildt är kontraproduktiv. Men, jag undrar: - Om en öppning i saken är så starkt förknippad med övervakning och kontroll, vilket Oscar Swartz noterade, vad är då nytt? Hela lagklustret kring FRA:s verksamhet handlar ju om detta. Kommen så långt känner jag mig riktigt deppig.


Då känns det gott att läsa det som Marcus skriver om Att vara för självklar. Instämmer till fullo. Men ser också att det mullrar i piratleden när det gäller det behovsbedömningsinstrument som lett till att företrädare för de handikappades organisationer lämnat den referensgrupp som de ingått i, vilket Maria Johansson, förbundsordförande i DHR, också bloggar om. Söker på nätet för att se vilka media som skriver om detta. Finner först en artikel i SvD där ett program i P1 på temat recenseras utifrån uppfattningen att programmet gått i fällan att se funktionshindrade som enbart offer. I DN är artiklar om personlig assistans årsgamla. Corren skriver om ett bokslut i Kinda där kostnaderna för LSS till stor glädje stannat vid samma nivå som 2008 tack vare en bättre hantering tillsammans med Försäkringskassan. Ja, med tanke på det dramatiska avhoppet kan jag konstatera att det är ett rätt magert resultat. Ett utslag av medias överkänslighet eller rent av okänslighet på grund av valet 2010?

Intressant.

fredag 29 januari 2010

Efter 7:e ACTA-rundan – Vad göra?

De senaste dagarna har jag försökt följa vad som hänt under denna förhandlingsrunda i Mexico. Eftersom den mexikanska Internetföreningen Amipci, har invändningar mot en bestämmelse i det föreslagna Anti-Counterfeiting Trade Agreement, där man kräver att Internetleverantörer ska lämna information vid misstanke om kunders upphovsrättsliga intrång utan domstolsbeslut, kan vi vara säkra på att saken varit uppe till diskussion. Det gäller inte bara ett handelsavtal utan dessutom inrättandet av en institution för övervakning av implementeringen i alla länder runt hela klotet.


I Canada är Juridikprofessor Michael Geist verksam och han har mer är de flesta engagerat sig för att politiker i Canada och jorden runt ska förstå att man är på väg att skriva under ett avtal, som leder till tvingande lagstiftning i alla länder, där uppköpare av upphovsrätter kommer att kunna låsa in material och hindra människor från att vända och vrida på och diskutera detta material, eftersom de, även om de köpt en cd, dvd, bok inte skulle ha laglig rätt att dela upplevelsen av denna ägodel med andra i sitt sociala nätverk. Han har nu skrivit den femte delen i sin ACTA-guide – Tala ut! Där ger han goda råd vad vi, som inte gillar det som pågår i hemlighet bakom vår rygg, kan göra.


Idag vet vi att vår utrikesminister Carl Bildt och handelsminister Ewa Björling, som ingår i EU:s Ministerråd, redan har godkänt ett handelsavtal med Syd-Korea. På goda grunder kan vi anta att detta avtal kan ge en fingervisning i vilken riktning Ministerrådet vill att Europaparlamentet ska gå – Steg 1: Handelsavtal med Syd-Korea; Steg 2: Se detta som en del av plattformen för ACTA-avtalet; Steg 3: Slutförhandla ACTA-avtalet och inrätta en institution för dess implementering i alla länders lagstiftning. Det är mot den bakgrunden vi ska se Carl Bildts inhopp på världsscenen häromdagen med såväl en Brännpunktsartikel och en artikel i Washington Post. Oscar Swartz skrev bra om den saken.


Spontant känns det som att vi har en viktig folkbildningsuppgift framför oss. Vi måste klara att beskriva konsekvenserna av ACTA-avtalet, så att vem som helst kan förstå – eller med det bildspråk, som min pappa elektrikern lärde mig för att jag skulle förstå; Vi måste ta till oss den kunskap, som Michael Geist och andra väl insatta människor erbjuder och omvandla den till ett vardagsspråk – gå från högspänning till hushållsel – där vi, som kandiderar för Piratpartiet till riksdagen, måste fungera som transformatorstationer. Det hela problematiseras av bland andra Johan Mitt i steget Westerholm, som lyfter fram avigsidorna, som följer av den kriminella verksamhet, där mindre nogräknade livnär sig på den profit, som finns att göra genom billig tillverkning av märkesvarukopior i länder med fattig befolkning för försäljning i rikare länder, där vi gärna prålar i lånta fjädrar. Parasiter uppsöker en livsform och livnär sig på den. Det är behjärtansvärt att vilja göra något radikalt för att komma åt detta, men när detta ses uteslutande som ett problem, där upphovsrätt och patenträtt måste skyddas, då finns anledning misstänka att det ena bara används som bräckjärn för att åstadkomma det andra. Hur kan man avskaffa fattigdom och elände genom att enbart se till de rikare ländernas intressen? Intressen som handlar om att kringskära den allmänna digitala domän, som är utomordentligt viktig för utveckling av såväl kunskap som allt socialt och kulturellt liv, måste motarbetas. Svensk Myndighetskontroll drar sitt strå till stacken. Anders Widén skriver om Goliats giriga ansikte ur en författares perspektiv.


Christian Engströms rapport från Bryssel visar att det är hög tid att ta oss an uppgiften att förklara vad ACTA handlar om. Han är MEP för Piratpartiet och ingår i De grönas grupp i EU och därför skriver han på engelska, varför Google Översätt är flitigt i bruk hos mig. Noterar att Karl Sigfrid jobbar på sin kant för att vidga läsarnas vyer. Liksom EFF som rapporterar om ACTA ur ett franskt perspektiv och vad vi kan lära av Korea. Ett arbete till stöd för folkbildningen i denna sak skulle dessutom kunna ha det goda med sig att vi lärde oss att avvakta en domstolsbehandling, innan vi dömer ut en människa. Mårten Schultz skriver bra om den saken. Varför kräva beslut i domstol för en rättssäker behandling om vi i andra sammanhang struntar i den saken?

Intressant.

Äntligen! EU kopierar och klistrar in ...

... Ipreddirektivet i handelsavtalen. Det säger juridikprofessor Anette Kur i Tyskland, i DN:s artikel idag om ACTA-avtalet. Hon varnar för att skriva in den typen av direktiv i avtal på den nivån. Det försvårar förändringar ifall lagstiftare finner anledning till det. Juridiken vill ta över politiken kan man säga. Kan just undra vad Näringsutskottets ledamöter tycker om den saken. Nu görs det ett stort nummer att de vill ha öppenhet i ACTA-förhandlingarna, medan de talar tyst om att de håller på att klippa och klistra in EU:s Ipreddirektiv i detta handelsavtal.


- Ipred är problematiskt redan på hemmaplan. Det ger rättighetsinnehavarna långtgående möjligheter men motparterna ett svagt skydd. Det har lämnats till medlemsländerna att utforma detta skydd men de flesta har bara antagit direktivet som det är, säger Anette Kur.


Vad beror det på? Upphovsrättslobbyns övertag? Att besluten i riksdagen de facto tas i ett eller ett par utskott där risken för otillbörlig påverkan naturligtvis ökar flerfaldigt.


Det är egentligen ett rätt fascinerande spel, som pågår, när näringslivet, som hyllar konkurrensen, sedan i det egna affärslivet verkar vilja göra allt för att sätta konkurrensen ur spel. IDG.se skrev för några dagar sedan en artikel om utvecklingen mot mer Öppen källkod i svenska kommuner där man lär av utvecklingen ute i Europa. Här hemma hör jag påståenden om att öppen källkod inte skulle vara lika säkert som produkter från det största företaget i branschen. Men är det verkligen så? Vem granskar den typen av påståenden?


Efter alla dessa frågor, sänder jag ut ännu en fråga, som jag själv mötts av: - Vad vill du veta om svenska folkets Internetvanor? Den frågan ställer Internetstatistik.se och skriver ”Nu är det snart dags att starta med intervjuerna för studien Svenskarna och Internet 2010. Vi behöver ha in dina synpunkter på vad vi ska fråga om, för att skapa en så relevant studie som möjligt! Vi arbetar för fullt med frågeformuläret som ska besvaras av närmare 2500 slumpmässigt utvalda personer i åldern 12 år och uppåt i Sverige. Intervjuerna genomförs via telefon. Studien, som är utformad som en panelstudie, har genomförts sedan 2001, snart 10 år! Den utgör den svenska delen av det internationella forskningsprojektet World Internet Project.” Svar till info (snabel-a) internetstatistik.se


Sedan ger jag ordet till Opassande, som säger allt som behöver sägas om dagens stora snackis bland politiska partiers bloggare – Politometerns topplista över inflytande. Ett stort grattis till henne och alla andra som nått topplaceringar hos sina respektive partier! Hon ger onekligen input både nu och då, varför jag kom på att jag borde kolla in en av mina favoriter, som jag försummat en tid – Lars-Erick – som just idag ställer frågan Vart går Piratpartiet? Lars-Erick är uppenbarligen bekymrad över Vågmästarstrategin och dess inverkan på Piratpartiets inställning i många andra frågor. Själv ser jag det som att jag kan tala om både om det, som partiet prioriterar och sådant, som jag själv vill påverka som medlem och aktivist. Men, just nu måste PP lägga allt krut på att avvärja alla dessa rädda kontrollfreaks´ attacker mot internet, som är medborgarnas universalverktyg för sitt praktiska utövande av demokrati i smått och stort med mänskliga rättigheter och rättssäkerhet, som grundbultar.


Avslutar med Bara en liten kommentar med anknytning till diskussionen om effekter av sånt som man skriver i Facebook. Sunt förnuft verkar vara en bristvara i det företaget. Mymlans krönika är en fullpoängare i det sammanhanget. Det lärande i detta är att många människor glömmer att öva upp sin toleransförmåga. Tolerans är att stå ut med sådant som man ogillar. Det är inte lätt, men det är med detta som med all annan träning – det går bättre och bättre om man håller i.

Intressant.

torsdag 28 januari 2010

De goda exemplens makt – finns den?

Igår var jag inbjuden till WSA-dagen av Andreas Krohn, tidigare informationschef hos Stockholms Handelskammare, idag rådgivare hos Geelmuyden.Kiese, expert på Corporate Communications & Public Affairs och vice VD för GK Sweden. Temat för dagen var ”Framtiden för webben” och 10 årsjubileum. Det var ett mycket intressant program och föredömligt har det nu lagts presentationer på nätet. Synd bara att det hela inte spelades in för en eftersändning, då just föredragningen säger så mycket mer. Operans Martin Bondeman rev ner många goda skratt, vilket blev en extra bonus för alla som var där. Det jag tagit med mig hem var att kundfokus kräver en lyhörd kundtjänst, som också håller koll på det som skrivs i sociala medier och ger en juste respons. Någon talade om kundtjänst som en guldgruva. Sociala medier kräver en social organisation, sa Pia de Gysser. Då håller det inte att förbjuda medarbetare att använda FaceBook och Twitter. Martin Källström ansåg att chefer måste ge mandat till medarbetare att använda sitt sunda förnuft. Gillade också hans metafor om chefer, som feta kattor, när de inte ser nyttan i att hantera kritik på ett positivt och konstruktivt sätt – inte minst som ett led i utveckling och kvalitetssäkringen.


Den som vill satsa på utveckling av sin webbplats kan ta hjälp av Web Service Award AB, som genomför undersökningar på beställning. Har dock inte en susning om kostnaden. Undrar om Norrtälje kommun känt behov av att göra något sådant. I vart fall så försöker man hos WSA att ta hjälp av goda exempel och korar varje år vinnare i olika kategorier – i år Samhällsinformation, Information & Service, E-handel och Intranät. Nästa skutt framåt i utvecklingen är att internet nu flyttat in i mobiltelefonerna, men då är det frågan om tjejerna hänger med. Rapporten "Men var är brudarna?" talar sitt tydliga språk. Spontant undrar jag om det bara är för att det går att trycka in så mycket grejer i mobilen, som detta görs och att brudarna vill tänka efter till vilken nytta, som det ska finnas där :-) Nej, det där sista var nog ett utslag av att jag själv knappt kan komma överens med min gamla väl använda SonyEricsson-mobil.


Självklart for det genom mitt huvud att det finns vissa paralleller man kan dra mellan att förmå väljare till att rösta på ett politiskt parti eller att kryssa ett partis kandidat och att marknadsföra varor och tjänster med hjälp av webbsidor och sociala medier. Detta med att lyssna, föra dialog och vara engagerad i mötet och ta kritik och invändningar på allvar, det vore väl något att drömma om för de ledare, som kväser opinionsyttringar från sina egna medlemmar och sympatisörer. Det andra att ge ett öppet mandat till partiets alla aktivister att dra igång olika aktiviteter för att stödja partiet och dess kandidater i valrörelsen – d v s att myndigförklara dem och låta dem använda sitt sunda förnuft för att dra sitt strå till stacken, det låter kanon tycker jag. Men då måste det vara solklart att man kan tala om både sådant, som partiet står för och sådant, som man själv vill påverka som medlem och aktivist. En social organisation som lever ett fritt pulserande liv, där människor ses som kapabla att ta ett eget ansvar och där ledningen inte blir stressad av uppriktig kritik, utan tvärtom är tacksam, eftersom han/hon/hen därmed undgår att bli en fet välmående katt, som inte längre anstränger sig. Sedan undrar jag naturligtvis hur uppriktigt man besvarat Politikerbloggens frågor.


I vart fall ett varmt tack till Andreas Krohn, som bjöd in mig. Fick inte tillfälle att tacka på plats, då måste smita iväg före prisutdelningen. Jag var rejält inspirerad när jag senare kom till Stockholmspiraternas möte nere i Café Gråmunkens källarvalv. Goda konstruktiva idéer och en mycket trevlig stämning. Ett tack till Caspian Rehbinder, som sedan lotsade mig genom snöyran till Gla stans T-banestation. Och även om en eller rent av flera av turerna mot Norrtälje var inställd, kom jag och alla ombord lyckligt fram till Norrtälje. På grund av blåst och ymnigt snöfall var sikten stundtals i det närmaste obefintlig, men trevligt ressällskap gjorde ändå att tiden flög iväg.


Avslutningsvis: Ser att det kan uppstå palaver kring Piratpartiets ställningstagande när det gäller SWIFT-avtalet, som Hax berättar mera ingående om. Mark Klamberg har, vad jag kan förstå, lusläst detsamma och tycker sig se att avtalet uppfyller de krav, som partiledningen ställer när de för partiets del tagit ställning till förslaget. Hos Henrik finns därutöver en intressant kommentar, värd att lyfta fram för ett noggrannare studium. Det är länken till en artikel hos InfoTorg Juridik med anledning av den i upphovsrättssammanhang välkände Jan Rosén och hans föredrag om ”nätets juridik” under Juriststämmans första dag. Det intressanta är att Rosén vill göra skillnaden i synsätt mellan honom och andra mera modernt orienterade jurister till en generationsfråga – men, är det verkligen det?

Intressant.

Håll dig ajour med ACTA-rundan


Michael Geist, Professor i Juridik, bosatt i Canada är insatt i saken och har skrivit en hel del om ACTA-avtalet - här del 3 av hans genomgång. Om flera moderater vore lika insiktsfull som Karl Sigfrid hade mycket varit vunnet. Men som Hax uppmärksammat finns andra tongångar, som det ska bli intressant att se genomslagskraften av i detta val. Ordförandelandet Spanien försöker bidra med kluriga lösningar, vilket Rick skriver om. Mer sådant och ingen behöver undra över varför Piratpartiet finns och att jag är en av partiets riksdagskandidater.

Opassande försöker förklara för den som inte lever med internet. Själv har jag ännu inte kvalat in i den ligan, men antar att jag nog blir tvungen att mecka ihop de olika kanalerna för att bättre kunna hänga med.

tisdag 26 januari 2010

Människosyn och förhållningssätt.

Med all rätt är det många, som har reagerat på den artikel i Aftonbladet där två ledande moderater sågar en sjukskriven trebarnsmamma jäms med fotknölarna, då de - i hennes sätt att beskriva sin situation - sett en möjlighet att tvåla till oppositionen. Sagor från livbåten gör med hjälp av Isobel Hadley Kamptz en kommentar värd en omläsning flera gånger. Vad jag kan se handlar det om människosyn och förhållningssätt utifrån en oförmåga till empati men också, vilket är min gissning, en vilja att se kvinnan ifråga som en del i meningsmotståndarnas vapenarsenal.


När jag under senare tid försökt fånga vad som borde komma istället för vänster-höger retoriken, har jag tyckt mig sakna ord. Ordkriget, som pågått i åratal och accelererar inför ett val, har skapat en inlåsningseffekt, där de eftertänksamma och empatiska människorna på ömse sidor tvingas genomlida många kval på grund av rädslan att en rejäl och ärligt menad kritik ska skada det parti, som man trots allt känner lojalitet med. Men om det är med den sortens retorik, som dessa moderater ska fånga väljare, då ber jag en högre makt bevara det största allianspartiet. Så illa kan det inte vara tänkt att ”arbetslinjen” ska fungera. Jag håller med Marcus, när han skriver: ”arbetslinjen är direkt farlig om den hanteras av människor som inte har den mest grundläggande förståelse för att förändringar drabbar riktiga människor, och att dessa människor förtjänar respekt, integritet, värdighet och en rättssäker behandling.” Turligt för moderaterna att de har en kämpe som Mary XJ – hon tillhör de inom alliansen som har en juste människosyn och praktiserar ett juste förhållningssätt. Men vad hjälper det, när hennes ledande partivänner beter sig så exempellöst illa?!


Mobiliseringen av en människas inneboende kraft kräver ett metodiskt arbete tillsammans med kapabla ledare, som har den insikten och kan förmedla hur befriande det är att öva upp förmågan och kunna ta makten över det egna livet. Vad jag kan se behövs det (som min pappa elektrikern lärde mig) ”transformatorer”, som kan transformera informationen emellan myndighetspersoner, som reser krav på att en människa ska kunna försörja sig själv, och den enskilde individen, som inte ser några utvägar i ett tilltrasslat liv. Jag ser det, som hänt, som ett utmärkt exempel på att den traditionella höger-vänster-retoriken triggar igång människors sämsta sidor och dessutom förefaller människor, som lever i och med politiken över tid drabbas av tänket att människor i utanförskap behöver att någon styr och ställer i deras liv och håller ett vakande öga på dem och deras beteenden, när de vistas ute i offentligheten eller på internet. Detta istället för att erbjuda en juste hjälp till självhjälp när livet trasslar till sig. Målet måste vara att erbjuda några handtag så att en människa fortsättningsvis kan ta ansvar för sig själv och sitt eget liv. Men på vänsterkanten verkar man också tro på att beslut högt över huvudet på folk, kan lägga livet tillrätta.


Läste hos Pär Ström om domaren, som utdömt GPS-övervakning av skolkande skolbarn. Även om detta hänt i USA kan vi se tendenser även här hemma där övervakningskameror förväntas råda bot på sådant, som handlar om hur vi abdikerar från uppgiften att samtala om en juste människosyn och att praktisera ett juste förhållningssätt. Har människor i skolvärlden totalt tappat förmågan att kommunicera med elever, föräldrar, personal inom elevvården och andra viktiga personer i elevens nätverk samt att dra nytta av det tänk som ligger till grund för arbetsmiljölagen?


Om jag minns rätt från min tid som skyddsombud, kan ombudet med stöd i lagen ta initiativ och ge chefen i detta fall rektor förslag till åtgärder för att både lärare och elever ska kunna skapa en bra arbetsmiljö tillsammans. Om rektor underlåter att möta ombudet och diskutera detta och eventuellt komma med alternativa förslag till lösningar, har ombudet möjlighet att låta saken gå vidare till Arbetsmiljöinspektionen. Och ombudet är därefter befriad från sin skyldighet att konstruktivt föreslå åtgärder. Den, som arbetar med elevhälsa, vet att hälsa och välbefinnande hänger samman med möjligheter till delaktighet och inflytande över den egna situationen samt kontinuerlig återkoppling där självkänsla och självförtroende ges möjligheter att växa. Alla som arbetar i miljöer med barn och ungdomar, måste vara medvetna om att de har sin del i detta arbete.


Det tänker jag på, när jag grunnar på hur jag ska hantera den information, som jag fått i ett anonymt mejl från någon, som arbetar vid Rodenskolan – Norrtälje kommuns gymnasieskola. En effekt av några tidigare blogginlägg, som jag känner att jag måste ta ett ansvar för. Samtidigt förfogar jag över ett verktyg, som rätt använt kan öppna upp den slutna värld, där människor är rädda för att uttala sig offentligt och där elevernas uppsatta anslag med bäring på de problem, som finns, tas bort från anslagstavlorna. Tror att jag börjar med att länka till Emil Isberg, som måhända kan ge mig några goda råd, eftersom han gillar Internet och besitter kunskap om ledarskap m m. Tyvärr finns inga länkar till de inlägg, som anställda gjort i Norrtelje Tidning. Som en del i tidningshuset Stampen ransonerar Norrtelje Tidning sitt utbud på webben.


För övrigt har den 7:e förhandlingsrundan om ACTA-avtalet börjat idag i Mexiko, vilket EFF skriver om och under det spanska ordförandeskapet görs nya utspel i linje med tidigare ambitioner, vilket såväl Sagor från livbåten, Christian Engström och Hax med flera skriver om. Liberal och långsint bidrar med en kommentar till Carl Bildts syn på nätet.

Intressant.

måndag 25 januari 2010

Makten rundar parlamenten.

Återkommer till artikeln i SvD Makten växer i parlamentet, som jag nämnde i mitt tidigare inlägg idag. Artikeln är intressant då den talar om en tidigare tandlös församling, som blivit en maktfaktor. Samtidigt kan vi här hemma se att ministrarna Björling och Bildt lagt ut en bombmatta av tung information, som dels handlar om glädjen över handelsavtalet med Syd-korea (som bräckjärn för det ACTA-avtal som ska följa, tänker jag och många med mig) och dels konsten att slå blå dunster i ögonen på oss och Washington Posts läsare. Nog kan man ana att ledamöter i EU:s Ministerråd försöker runda EU-parlamentet (och därmed alla andra nationella parlament) samtidigt som Carl Bildt vill kila in sig hos upphovsrättslobbyn i USA innan förhandlingsrundan i Mexico. Fler ser det, som jag ser – Sagor från livbåten; Infallsvinkel; Rick Falkvinge; Emil Isberg; HumbleBee; och Badlands Hyena. Som ytterligare motvikt en länk till Michael Geist, som skriver om ACTA hela denna vecka med start idag. I morgon börjar den 7:e rundan av ACTA-förhandlingarna i Mexico.


Hos Mary X Jensen gästbloggar Henrik von Sydow och visar att Moderaterna i huvudsak ser internet som en kanal för affärslivet. Ewa Björling + Carl Bildt + Henrik von Sydow = ?


Avslutar med Anna Trobergs Ur led är tiden, som gjorde min dag, sedan jag gått bet på uppgiften att räkna ut vad som är i görningen. Håller med Leif Ershag, som skrev om Annas inlägg på Facebook ”Anna Troberg skriver ett inlägg, som förutom att det innehåller bra poänger, dessutom är ett retoriskt och textmässigt mästerverk. Har du inte läst det, läs det, har du läst det, så läs det igen och ta anteckningar!”

Intressant

Carl Bildt och ACTA-avtalet m m

I fredags skrev jag om Oscar Swartz´ analys och kommentarer till Carl Bildts inlägg på SvD:s Brännpunkt fyra dagar tidigare. Sedan dess har jag deltagit i arrangemanget ”Tjejsnack” i Linköping, där jag fick tillfälle lyssna på Amelia Andersdotter, blivande MEP i Bryssel. Inledningsvis fick vi veta att proceduren för hennes inträde i den beslutande församlingen drar ut på tiden, vilket innebär att hon tvingas leva på andras välvilja – en allt annat än avundsvärd situation för henne som individ och skamligt för EU som institution. Sedan berättade Amelia om sina erfarenheter av att vara i Bryssel och arbeta utan att ha tillgång till alla de resurser, som tillkommer en ”fullvärdig” MEP.


Det var när hon berättade om frihandelsavtalet, som förhandlats fram med Sydkorea, som poletten föll ner. Hemma igen har jag googlat och funnit att Sveriges Handelsminister Ewa Björling i sin årskrönika är särskilt stolt över detta avtal. Till yttermera visso finns på regeringens hemsida ett dokument, som berättar om en artikel i Washington Post av Carl Bildt. Vågar jag gissa att innehållet i den artikeln i stort sett är detsamma som vi kunnat läsa i SvD:s Brännpunkt? Säga vad man vill om Carl Bildt, men som Sveriges utrikesminister har han kontakter, som öppnar dörrar både här och där. Men, med makt följer ett ansvar – det är inte OK att medverka till att lagar i EU och dess länder kommer till genom att ministrar går bakvägen via frihandelsavtal!


Nu är det dags för lunch och senare hjärtgympa, varför jag återkommer senare med mera reflektioner kring artikeln Makten växer i parlamentet i dagens SvD, som har bäring på det som jag skrivit här ovan. Oscar Fredriksson twittrar och bloggar förnöjt, men jag råder honom att tänka efter ett varv till. Mary XJ är också lyrisk, vilket förvånar då hon brukar kunna läsa med glasögon, som inte immat igen av partilojalitet. Mot Oscar och Mary ställer jag för jämviktens skull Christian Engström och Hax.


Om tjejsnacket i Linköping finns mer att säga, varför jag överlämnar ordet till Dexion, som har en läsvärd reflektion, värd att beakta i den process, som startade igår innan vi skiljdes åt. Där och då kom vi, som var närvarande vid summeringen, överens om att ta fram ett principdokument, som ska processas fram i ett svärmarbete inför ett slutligt beslut vid Årsmötet i april. Så långt jag kan ska jag kolla in bloggposter, som gäller tankar och reflektioner kring träffen i Linköping samt se vad sändningarna från föreläsningarna kan tillföra ytterligare. Avslutar med ett hjärtligt tack till Marit och Bella, som tillsammans med en rad engagerade Linköping-pirater arrangerade och genomförde ett mycket givande möte. Det gav mersmak! Och har gett mig många nya FaceBook- och Twitter-vänner.

Intressant?

fredag 22 januari 2010

Resultat av vilket förhållningssätt?

Igår skrev jag ett inlägg m a a Carl Bildts Brännpunktsartikel, där jag tog fasta på ett avsnitt med en positiv syn på Internet och tillät mig att tvivla på att Sveriges rykte som IT-nation fortfarande står sig efter FRA och allt vad som följt på grund av alla möjliga intressenter, som ser anledning till övervakning och kontroll men hänsyn till sin egen sjuka moster. Sedan jag läst dagens blogginlägg av Oscar Swartz, där han kokar ner Brännpunktsartikelns innehåll och därmed synliggör Carl Bildts egentliga ärende, blir jag fast besluten - detta måste bli föremål för många andras analys och synpunkter. Detta i likhet med det som Mark Klamberg noterat. Man kan verkligen undra om allt detta som politiker gör för att visa handlingskraft står i rimlig proportion till det som faktiskt inträffar. På Expressens Kultursida finns en intressant artikel som gör den frågan relevant att ställa.

Har för tillfället en del annat att tänka på, varför jag ber att få återkomma till detta i nästa vecka.

torsdag 21 januari 2010

Tekniken i människans tjänst?

Frågetecknet i rubriken är befogat mot bakgrund av att informations- och kommunikationstekniken i allt högre grad används av statsmakterna för att avlyssna och hålla kolla på medborgarna. Carl Bildt tar till orda på SvD:s debattsida Brännpunkt där han bland annat skriver: ”Sverige tillhör spetsnationerna när det gäller modern kommunikationsteknologi och vi bör redan av det skälet vara beredda att ta ett särskilt ansvar för att driva på det internationella samarbetet kring cybersäkerheten och friheten på nätet. Vår profil i MR-frågorna ger oss också trovärdighet på ett område som innehåller många viktiga intresseavvägningar mellan å ena sidan användarnas frihet och skyddet för den personliga integriteten och kravet på säkerhet och kontroll för att bekämpa missbruket å den andra.”


Det är synnerligen tveksamt om Sverige fortfarande kan vila på de lagrarna, med tanke på införandet av lagklustret kring FRA:s verksamhet och all annan lagstiftning, som utgår ifrån att alla medborgare får finna sig i kontroll och övervakning av trafiken på nätet, eftersom det finns brottslingar även där. Normalt ska det föreligga skälig misstanke om brott till grund för spaning och sedan ska det finnas en rättssäker procedur kring åtgärder mot den misstänkte. Det verkar vara helt satt ur spel. Idag skriver Oscar Swartz i Computer Sweden/IDG.se om razzian mot det s k hackarspacet Forskningsavdelning i Malmö för en tid sedan och igår skrev Marcus Fridholm med bloggen Sagor från Livbåten och en lång rad andra bloggare om Umeå-polisens tillslag i förrgår mot Piratpartiets riksdagskandidat Mikael Nordfeldt. När jag läser vad Oscar och Marcus skriver kan jag förstå att ”vän av ordning” kan ha svårt att förstå sig på den experimentverksamhet, som pågår under begreppet ”hackarspace”, eller att en it-chef i en kommun, av rädsla för sitt eget skinn, är överkänslig när anställda på en lägre nivå i en annan förvaltning tillåtit en idag känd piratpartist att använda kommunens lina. Men nog är det väl underligt att man inte kan prata med människor och ta reda på hur saken ligger till istället för att blanda in polisen det första man gör. Inte undra på att polisen har det svettigt och inte hinner med.


Men det är klart, vad kan man begära av kommunala chefer nu för tiden? Här i Norrtälje har vi ju en personalchef som rådde en kollega att anmäla ett fackligt ombud för olaga hot, när denne flaggade för att oenigheten dem emellan måste lösas på annat sätt. På förbundsnivå, var ombudets tanke, medan det passade den aktuelle förvaltningschefen att tolka det på annat sätt och därmed bli av med en besvärlig motpart. Anmäld till polisen måste han ersättas som ombud under utredningstiden. Ja, så smart kan man vara när andan faller på, men det inger knappast förtroende.


Staten stjäl datorer, skriver Oscar. Det borde de inte behöva göra med den satsning som nu sker på polisens it-utveckling, vilket också skrivs om hos IDG.se. Men, det beslagtagna materialet kanske behövs i undervisningen?! Hur som helst är det trist att så mycken mänsklig energi går åt till så liten mänsklig nytta.

Intressant.

onsdag 20 januari 2010

Italiensk lag, makt och moral m m?

IDG.se skriver om ett nytt lagförslag på gång i Italien, vilket innebär att landets invånare måste ansöka om tillstånd från landets myndigheter för att ladda upp videoklipp på internet. Tanken är att skydda personer från att hängas ut på t ex Youtube utan att de getts en möjlighet att försvara sig. Spontant kan man undra om det är Silvio Berlusconi själv, som känt behov av att kunna stoppa sådant kring sin egen person som han ogillar. Ett Googlesök och antalet träffar talar sitt tydliga språk – denne man är uppenbarligen en mycket aktiv linslus. Jag har varken tid eller lust att kolla vad man kan anta att han eller hans stab haft behov av att lägga ut för att upprätthålla bilden av en statsman och vad kritiker anser vara en sannare bild av denne man och som också bör visas. Till det kommer alla dem, som kan se det komiska i olika situationer och lockas att remixa videoklipp och skapa inslag som kan roa andra. Detta är Silvio Berlusconi inte ensam om. Badlands Hyena ger som vanligt politikerna kloka råd. Eftersom många politiker kan råka ut för att bli uthängd vore det nog klokare att öva upp förmågan att kunna skratta åt sig själv och se den egna reaktionen på nidbilder, som ett gyllene tillfälle att lära sig något – inte minst om sig själv. Det är en klart bättre strategi än att kräva att alla användare av nätet ska ansöka om tillstånd för att lägga upp sitt material.


Lyssnar sedan på inslaget om Makt och moral från Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen som hölls igår. Fann länken till sändningen hos Mark Klamberg. Efter ett anförande av Säpo-chefen Anders Danielsson, som gjorde sitt bästa för att vara förtroendeingivande, följde ett panelsamtal om makt – moral – ansvarstagande. I det senare bidrog Barbro Hedvall på ett förtjänstfullt sätt med sina reflektioner kring kopplingen mellan bristande tillit till politiker och avsaknaden av konsekvenser när allvarliga brister uppdagas. Senare fick såväl Ärkebiskopen som Säpo-chefen och ÖB svara på frågan i vilken situation de skulle vara beredda att avgå för att visa sitt ansvarstagande. Ytterligare en klurig fråga kom senare ifall det idag finns någon viktig fråga, som behöver diskuteras för att bevara till tron till demokratin. Istället för att jag gör mig till tolk för innehållet rekommenderar jag att du kollar in det hela. Inslaget tar 40 minuter och är väl använd tid då det är viktigt att vi håller oss ajour med hur överheten resonerar.


Går sedan en runda och ser hos Sagor från livbåten att en av PP:s riksdagskandidater, råkat ut för ett ”säkerhetsingripande” från Umeå-polisens sida som beslagtagit hans dator på mycket oklara grunder; By á Bladet, som har sin syn på det som Scaber Nestor och många andra orerat om – min syn på saken har jag redovisat hos den senare; Techrisk filosoferar kring fusk; Christian Engström puffar för pocketupplagan av ”Piraterna” som innehåller ett helt nytt kapitel om EU-valet; Mark Klamberg uppmärksammar att MSB släppt en rapport där myndigheten föreslår ett nytt center för att möta växande it-hot. Avslutar med Anders Widén, som skriver om Den stora val- och civilisationsfrågan. Den tål att grunna på en stund mot bakgrund av en del andra läsvärda funderingar som Marcus Fridholm delat med sig av.

Intressant.

tisdag 19 januari 2010

Näringsutskottets Johan Linander svarar.

Det kom ett svar från Johan Linander ( C) på det mejl som jag skrev den 10 januari om ACTA-avtalet.

Hej, som Centerpartiets ansvariga talesperson för immaterialrättsliga frågor så har jag insyn i ACTA-förhandlingarna. Tyvärr måste jag säga att det sprids många felaktiga rykten om vad som sker inom dessa förhandlingar, t.ex. uppmärksammas enstaka länders förslag som om det skulle vara något som kommer att finnas med i ett framtida ACTA-avtal.

Centerpartiet, Sverige och övriga EU jobbar hårt för att öppna upp förhandlingarna, tyvärr finns det några länder som har en helt annan agenda. Diskussioner pågår.

Mvh Johan Linander

Uppdatering med Johan Linanders svar på min replik här nedan:

Hej, vi är alldeles överens. Det enda du har fel i är vem som sitter med vid förhandlingsbordet. Det är förhandlingar mellan länder: EU och dess medlemsländer, Australien, USA, Japan, Kanada, Marocko, Mexico, Nya Zeeland, Schweiz, Singapore och Sydkorea. Att sedan något eller några länder har kontakter med upphovsrättsorganisationer är en annan sak. Jag har som riksdagsledamot kontakt med såväl upphovsrättsorganisationer som med Piratbyrån, ja, till och med med piratpartister.....-)

Mvh Johan Linander

Idag har jag replikerat:

Tack för ditt svar!

Brist på transparens gör att det tomrum, som uppstår, fylls med funderingar med bäring på det, som trots allt läckt ut. Att upphovsrättslobbyn är så starkt representerad vid förhandlingsbordet gör att de idéer om en modernisering av lagstiftningen kring upphovsrätten inte kan göra sig gällande, eftersom många av våra politiker ser på upphovsrätten som om det gällde fysiska ägodelar. Ett tidsbegränsat monopol för kreatörer att utvinna ett ekonomiskt resultat ur det, som de har skapat, har jag inget att invända mot. Men jag är starkt kritisk till de långa skyddstiderna, då det därmed uppstår inlåsningseffekter, som hindrar den "remix", vilket all kunskapsuppbyggnad och allt skapande egentligen handlar om. Idag borde det räcka med 5 -6 år.


Tycker mig se att ytterst få av våra folkvalda lyckats att sätta sig in i de behov, som internetnvändare har, när det gäller tillgång till en allmän intellektuell digital domän både för sin egen och andras kunskapsutveckling. Därför gör de hemliga ACTA-förhandlingarna mig allt annat än trygg. När jag ser vad jag själv har kunnat lära mig på den tid, som jag själv använt bloggen och internet, som läroredskap och tänker på att det finns journalister och kulturarbetare, som kan se mig som en snyltare på deras verk, då undrar jag om de riktigt vet vad detta att vara människa egentligen handlar om.


Hela verksamheten i det hus, där du verkar, bygger ju på detta att föra dialog och "remixa" tankegods och införliva detta med det, som varje ledamot ser som sitt eget, men egentligen är en mix av allt, som kommit i deras väg tidigare under livet, genom media, egna erfarenheter och umgänge med andra. Att det dessutom finns politiker som liknar mediegodset, som använts i detta meningsskapande umgänge människor emellan, med en gräsklippare, gör mig totalt matt.


I den lokala diskussionen om ACTA här i Norrtälje är det en lokal politiker (M), Gail Watt, som förklarat att Sverige inte kan ändra ACTA-förhandlingarna spelregler, däremot tycker han att Sverige kunde stranda förhandlingarna. Jag håller med. Det är inte OK att en industri, som hellre sysslat med jakt på fildelare än utvecklat betalmodeller för den, som vill betala för sig, ska styra och ställa i denna fråga världen runt.


Allt efter som jag insett Internets roll som verktyg i läroprocesser, har jag gått från att vara en väljare, som röstat på olika partier i alliansen, till att gå med som aktiv medlem i Piratpartiet. Igår fick jag veta att jag fått förtroendet att vara med i det gäng, som valts att kandidera för Piratpartiet till riksdagsvalet 2010. Detta sagt för att du ska veta var du har mig. Såg att debatten i morgon kommer att sändas på riksdagens webb.

Tack än en gång för ditt tillmötesgående!

- - -

När det sedan gäller uppgifterna om Piratpartiets avslutade primärval och vilka som kommit med länkar jag till Rick Falkvinges blogg, där det även finns en bild, och Sagor från livbåten, som länkat till alla kandidater med blogginlägg samt gett oss ett ord på vägen: Röster förtjänar man inte innan man får dem. Man förtjänar dem efter! Tänker på hur mycket annorlunda en hel del hade varit, om de som nu sitter i riksdagen hade insett detta. Men å andra sidan hade jag i så fall (i likhet med dem) fortsatt leva med min vanföreställning om vad Piratpartiet står för och missat möjligheten att lära känna alla dessa engagerade människor. Ett stort TACK till alla som bidragit till detta!!!

Intressant.

söndag 17 januari 2010

Repris av JMW:s talkshow i fredags.


Från vänster: Björn Mellstrand, Brit Stakston och jag.

Uppdatering: Sedan inlägget gjordes har min vän Paki, med bloggen Pakis mat, presenterat en maträtt, som hon döpt till Farmorgunpizza. Den varianten skapade hon när hon bjöd på mat efter väl förrättat värv - talkshow och tågresa till Södertälje.

Ingen pizzabagare i världen kan göra en godare pizza. Paki älskar att laga mat och är något av en matkonstnär - bra ingredienser i god balans, som blir till en fröjd för alla sinnen.

fredag 15 januari 2010

Lära i skolan för livet.

Läser artikeln Dagens kunskapssyn är förlegad i IDG.se och blir varm i hjärtat, eftersom jag sedan barnsben präglats med uttrycket ”kunskap är makt” och idag upptäckt internet som kunskapskälla. En kunskapskälla, som allt fler vill filtrera för att ”folk” inte ska få i sig ”olämpliga” saker, medan jag tycker att just detta att lära sig hur man själv bedömer vad som har ett värde, är roten till en gedigen kunskap.


Artikeln är en värdefull motvikt till den svartsyn som många har i förhållande till internet, där olika grupper har olika mer eller mindre ömmande skäl för ropet på förbud, granskning och filtrering som i sin förlängning leder till att internetleverantörer måste övervaka allt i sina nät för att inte själva råka illa ut, vilket i sin tur leder till att människor stängs av från användningen utan att de får veta varför. Igår fick jag höra att en av mina piratvänner Carl-Johan Rehbinder inte kunde komma in på sitt Facebook-konto – det var avaktiverat. Han vet inte varför. Men, att det sker utan förvarning reser naturligtvis en hel del frågor, vilket Calle tar upp i sitt blogginlägg om saken.


Förutom att kämpa för bibehållandet av ”budbärarimmunitet” d v s att en internetleverantör inte ska göras ansvarig för innehållet i trafiken på nätet, måste vi bevaka nätneutraliteten. DN på plats i Bryssel rapporterar från förhöret igår med den blivande EU-kommissionären Neeli Kroes, som var ovanligt tydlig på den punkten. Det finns hopp för framtiden tydligen, men vi får inte slappna av.


Till sist måste jag säga några ord om det som Brit Stakston twittrade om för en stund sedan – dagens talkshow hos JMW Kommunikation, där jag inbjudits att medverka. Pirrigt! Men, också intressant – och en utmaning. När jag fick frågan att vara med i JMW:s talkshow med sändning på nätet, tänkte jag att det kan vara ett bra sätt att tackla den scenskräck eller om det är prestationsångest, som jag kan känna i sammanhang när en viktig sak kräver att jag gör mitt bästa. Samtidigt kan jag ju inte göra en insats om jag väljer att fly när tillfälle ges. Läste också för en stund sedan Brit Stakstons goda råd till politiker i samband med IDG-artikeln och där är punkt 1 Var dig själv. Det tar jag fasta på och resten ger sig. Jag kommer ju att vara hos proffs på kommunikation! Den, som gillar internet, kan inte banga ur inför risken att göra bort sig. Skulle det hända får jag vädja till Göran Widham och Facebook-gruppen ”Shit happens – stödgrupp för politiker” att göra en insats :-) Hur som helst – håll tummarna!

Intressant.

onsdag 13 januari 2010

Kampen om makten över internet.

Nu är glada julen slut, slut, slut ... Och julgranen kan bytas ut mot en trisslott vid värmeverket. Bra initiativ. Annars har jag inga större problem, då pyntandet inskränker sig till en krans på dörren, en julgardin och en julduk i köket och en adventsstjärna och några juliga ljusstakar. Mina problem är att få tiden att räcka till för allt som jag vill orda om. Eller att bloggverktyget började krångla samma dag som jag la ut att jag blivit nominerad till Stora Bloggpriset. Kommentarstråden vill inte visa sig hur mycket jag än klickar fram och tillbaka på visa respektive dölj. Däremot såg jag att jag tidigare inte visat vilka som länkat. Nåväl har sänt ett nödrop till MiNiMaliteter och bett om hjälp att förstå vad som hänt.


Annars går jag och klurar på detta om ACTA, Näringsutskottets beredning av ett antal motioner (som jag mellan varven håller på att läsa in mig på), Hax rapport från Bryssel och en artikel i Financial Times om politiskt gräl i det brittiska parlamentet om ett förslag från näringslivssekreterare Peter Mandelson, som skulle ge regeringen möjlighet att vidta hårdare åtgärder mot fildelning enbart genom en författning istället för en lag som kräver beslut enligt primärrätten. Det gick att dela ut artikeln på Facebook, men sedan var det stopp att läsa den ännu en gång. Det blir att söka information på annat håll. Kollar även in den utfrågning som pågår i Bryssel. Här skriver DN om utfrågningen igår av Viviane Reding. Jens tipsar att SVT:s Kulturnyheterna uppmärksammat protesterna i Bulgarien mot datalagring. Minimaliteter har läst Näringsutskottets förslag till beslut och ställer intressanta frågor.


Ser sedan att Syrrans granne tycker att det är dags att journalister tar reda på fakta innan de skriver. Detta med anledning av artikeln i SvD om att allt fler skriver till JK när de anser sig vara utsatta för förtal på nätet. Fredriks blogginlägg visar att nyhetsbyrån TT håller sig med en medie- och it-reporter, som underlåter att upplysa om JK:s roll och innebörden i den lagstiftning, som gäller för tidningar och webbsidor med utgivningsbevis, vilket skiljer sig från vad som gäller för oss alla andra, där tingsrätten är den instans som ska pröva saken. Om ärekränkningen sker på nätet eller i någon annan miljö är irrelevant. Att journalister, polis och åklagare uppträder så förvirrat, när det gäller brott, som begås på nätet, visar bara att de mystifierar internet. När jag läser artikeln undrar jag, vad som hindrar en medie- och it-reporter att ställa frågan: - Varför tar polis och åklagare inte itu med anmälningarna och bidrar med prejudikat genom lagprövning? En medie- och it-reporter borde inta en mer balanserad hållning i sakfrågan, tycker jag.


Varför fungerar inte journalisters grävande om poliser och åklagares agerande när det gäller brott, som lyder under 5 kapitlet i Brottsbalken, alldeles oavsett om brottet begås på nätet eller någon annanstans? Som bloggare kan jag bara spekulera, men nog undrar jag om inte en del journalisters attityder starkt influerats av deras antipati gentemot det förhållandet att sociala medier gör det möjligt för gemene man att vara med och orera och därmed konkurrera om läsarnas tid för mediekonsumtion. Dessutom flyter ju en del, som man tycker mindre smakligt ”gods” upp, som naturligtvis måste fördömas av den som tillhör eliten. Jag gillar inte heller allt som faller under mina ögon, men tolerans är att stå ut med sådant som man ogillar. Är själv inte alltid så tolerant, som jag önskar, men jag tycker att jag blivit något bättre sedan jag blev medveten om skillnaden mellan att reagera och att agera. Vad jag kunnat se har journalisterna ett mycket stort ansvar när det gäller den samhällsutveckling som lett till det lapptäcke av lagar, som Anders R Olsson skrev om före jul på SVT Debatt. Alldeles för få borrar i vad som ligger bakom politikernas ökande lust att övervaka, förbjuda och straffa strängt.


Självklart finns saker, som är mindre bra, även på nätet, eftersom det är en naturlig del i vårt samhälle. Men, eftersom information och kommunikation är grundbultar i en förändring till det bättre, borde politiker och journalister för kunskapsutvecklingens skull sätta fokus på alla möjligheter, som följer med den digitala utvecklingen och våga sätta tilltro till människors förmåga. Jag vet vad människor kan, när man tilltror dem. Fick ett tips av min vän Margareta, som av en slump råkat läsa PM Nilssons artikel i gårdagens Expressen – hon kunde bekräfta att hon på nära håll kunnat ge akt på det som PM skriver om, nämligen att barn lär sig snabbare då närvaron på nätet kräver att man kan läsa och skriva, ibland även på engelska. Det är en intressant artikel, som kan fungera som underlag för samtal om sociala medier. Något jag ska föreslå deltagarna i den studiegrupp som jag och Margareta håller på att dra igång.


Noterar i övrigt att Opassande skriver om Slaget om makten över informationen; Berinder om Hall of Shame; Karl Sigfrid uppmärksammar Googles problem i förhållande till Kina och att den franska regeringens Hadopi-logga är remixad utan lov. Såg det också på ett annat ställe, ska se om jag hittar vem som tipsade om det på FB. Om inte ber jag om överseende, minnet är inte vad det har varit. Anohito skriver initierat om läsplattor med hänvisning till bland annat en artikel i IDG.se. Avslutningsvis vill jag ge en eloge till Skärvor från skäret som uppmärksammat oss på från vilket håll som påhoppet på DO Katri Linna och Sametingets ordförande Sara Larsson kommer. Ord och inga visor – tack för det!

Intressant.

tisdag 12 januari 2010

Idag är det Worlds Fair Use Day.

Igår kväll fick jag ett mejl från Jens O om arrangemanget ”The first Google D.C. Talk of 2010” som skulle avhandla ACTA-avtalet. Där fick jag tillgång till artikeln ”Upphovsrättens överdrifter på världsturné” av Rob Pegoraro, kolumnist för konsumentfrågor i Washington Post. Han skriver bland annat


Några av dataindustrins bättre idéer når aldrig butikerna och det beror inte på dyr hårdvara, komplex kod eller otillräcklig bandbredd. Du kan skylla på lagar, som håller annars önskvärda produkter borta från marknaden. Vill du ha ett program för att kopiera en DVD till din iPod? Du kan inte hitta det i en affär, tack vare 1998 års Digital Millennium Copyright Act (DMCA). DMCA förbjuder programvara, tillsammans med andra verktyg, som kan hjälpa dig att använda filmnedladdningar, e-böcker och andra "skyddade" filer på ett sätt, som inte uttryckligen tillåts av säljarna.


Vi får se en uppföljare till DMCA i dag. Det är en internationell överenskommelse om upphovsrätt, som förhandlas fram under ovanlig sekretess, vilken skulle kunna införa ytterligare en omgång av restriktioner för vår användning av digital teknik. Den kallas Anti-Counterfeiting Trade Agreement, eller ACTA, och är ett försök från USA och andra länder att fastställa gemensamma regler mot kränkningar av immateriella lagar. USA hoppas kunna använda ACTA för att exportera sina lagar, men i den processen kan det hända att man importerar andra.


Det är svårt att prata om ACTA utan att använda ord som "kan", "kunde" och "kanske" på grund av hur lite som har kommit fram om det. Berörda nationer - däribland Japan, Sydkorea, Kanada och medlemmarna i Europeiska unionen - har enats om att inte avslöja innehållet. Kongressen, däremot, kan inget att säga, eftersom ACTA skrivs som ett "verkställande avtal," inte ett fördrag, vilket skulle kräva senatens ratificering.”


Han avslutar sin läsvärda artikel

Det kloka sättet att sjösätta ett fartyg är att göra det i dagsljus. FN:s World Intellectual Property Organization har kungjort sin avsikt att skriva nya avtal, men det blir offentligt, utkast publiceras och utomstående tillåts att rapportera om framstegen i samtalen.

Om ACTA: s grundläggande regler inte tillåter det, är det dags att skrota detta projekt - innan vi applicerat en 1,1 version av DMCA på oss själva och världen. Vi måste leva med tekniken, eller i vart fall försöka.”


Det instämmer jag i. Hoppas att Näringsutskottets ledamöter och suppleanter också läser Washington Post. Som en bonus, när jag sent omsider tog mig in för att följa the D.C. Talk på twitter fick jag veta att idag – den 12 januari – firas Worlds Fair Use Day.Men här i Sverige är det ”skitpratets”. Även om jag försöker hålla sig från att falla in i det, så trillar jag dit, låt vara att det stannar vid några ord i en och annan kommentarstråd.


MinaModerataKarameller gör tappra försök att hålla det hela på en seriös nivå, men det är inte lätt när en moderat pressekreterare, som kandiderar till riksdagen, frestats att partipolitisera något, som många andra inte skulle orda så mycket om. Sagor från livbåten skriver ett läsvärt inlägg som slutar med en länk till FB-gruppen Shit happens – en stödgrupp för politiker. Johan Westerholm gör en bra analys om de risker som följer, när en politiker tvingas löpa gatlopp i media för något obetänksamt yttrande. Vill vi hindra den typ av självcensur, som Johan skriver om, måste vi läsare och lyssnare ha överseende. Men samtidigt måste vi kunna tycka till när en politiker partipolitiserar allt omkring sig. Hur ska vederbörande annars få en hint om att han/hon håller på att köra av vägen?

Avslutar med Jens O, som bland annat skriver om att datalagringsdirektivet är på väg att införas i Bulgarien och Berinder som skriver om lögner runt kroppsscanningen. Intressant.

måndag 11 januari 2010

Trycket från upphovsrättsindustrin ökar i Europa.

Läser i engelska Telegraph.co.uk som skriver idag om hur en samarbetskommitté för organisationer, vars medlemmar är innehavare av upphovsrätter, the European Audiovisual Social Dialogue Committee, (EASD), som inkluderar bland andra International Federation of Film Producers Associations och Association of Commercial Television i Europa, vill ha förbättringar av EU:s rättsliga ramverk för att möjliggöra införandet av en specifik lagstiftning för att skydda innehavare av upphovsrätter, d v s de företag som köpt upp rätten att använda en skapares verk i sin affärsverksamhet, vilket inte per automatik leder till goda inkomster för den som skapat verket i fråga.


Då jag vet att jag har läsare, som ogillar att jag länkar till engelska texter, tar jag mig friheten att fortsättningsvis översätta hela artikeln till svenska, vilket Google Översätt hjälper till med.


EASD vill också öka trycket på ISP:er (Internet Service Providers) det vill säga internetleverantörerna för att de ska delta i kampen mot olaglig fildelning över deras nät.
Dessutom efterlyser gruppen mer forskning inriktad på de ekonomiska konsekvenserna av olaglig fildelning och hur det sedan kan kopplas till förlorade arbetstillfällen.


Bildandet av gruppen följer på publiceringen av The Digital Economy Bill i november 2009, som hade en stark fokusering på de åtgärder, som den brittiska regeringen planerar att införa för att stävja illegal fildelning.


Rapporten, som syftade till att förverkliga de flesta av de åtaganden, som anges i The Digital Britain White Paper, som offentliggjordes i juni 2009, sade att det första steget mot att minska piratkopiering med 70 procent kommer att inträffa när Internet Service Providers (ISPs), såsom Sky eller Virgin, skickar ut varningsbrev till de som upptäcks syssla med fildelning på deras nät.


Rättighetshavaren, vars material blivit piratkopierat, t.ex. en musiketikett som Universal Music, kommer att betala en fast avgift, som fastställs av mediaregulatorn Ofcom, (motsvarar vårt PTS) för att täcka ISP:s kostnader för att skicka skrivelsen. Stephen Timms, ministern för The Digital Britain, trodde att man med denna metod skulle lyckas komma tillrätta med merparten av problemet.


Men om Ofcom upptäcker att minst 70 procent av illegal fildelning inte har upphört, har Lord Mandelson, statssekreterare, rätt att hos parlamentet ansöka om ytterligare lagstiftning för att tvinga Internetleverantörerna att införa tekniska åtgärder, såsom avstängning av Internetuppkopplingar. Ofcom har mätt nivåerna av illegal nedladdning sedan i november 2009, men har inte angett något datum då regeringen förväntar sig att ha uppnått en 70-procentig minskad piratkopiering. Regeringen avvaktar med att göra det till ett brott.


Herr Timms har betonat att sådana tekniska åtgärder är "en allra sista utväg" och hoppas att Internetleverantörer och andra ägare av innehåll, kan skapa mer tilltalande juridiska tjänster. Andra tekniska åtgärder omfattar införande av ett tak för bandbredd och införande av en daglig gräns för överföring.


Den obehöriga fildelningen av skyddade verk och prestationer - liksom behovet av att alla rättighetshavare att kunna dra konkret nytta av exploateringen av deras arbete - är viktiga frågor som behöver bli bättre bekräftade av Europeiska kommissionen och andra EU-institutioner”, sade The European Audiovisual Social Dialogue Committee i ett gemensamt uttalande.


Den i Storbritannien, som - mer än många andra - skrivit om attackerna mot Internet och hoten mot nätet, som en öppen plattform för information och kunskap, är Monica Horten. Hennes webbsida Iptegrity.com är fylld av info för den vetgirige. Med hjälp av Google Översätt kan man förstå det mesta även om skillnaden i grammatik kan skapa en del svårförståeliga meningar. Markera, kopiera och klistra in text du vill ha översatt – upptäck världen!


Hos henne läser jag vad hon tror om det kommande decenniet när det gäller Internet. Hon skriver bland annat:

Blickar jag framåt för resten av decenniet, om denna utveckling fortsätter kan vi förutskicka att 2020 kommer att se Deep Packet Inspection (DPI) som norm för att övervaka användares kommunikation. "Tekniska åtgärder" kan införas för att skydda varumärken, barn och människors goda rykte med ärekränkning och förtal i lag, och antiterroristlagen, som slår mot Internet-användare, bloggare, webbhotell och webbplats redaktörer. Webbplatser kan tvingas vara licensierade. Rädda Internetleverantörer, kommer under hot om skadeståndsansvar, blockera allt, som kan riskera att de hamnar i domstol - eller tar fel väg. De stora medieföretagen kommer ”mysa till det” och erbjuda användare olika premie-tjänster. Responsen från användarna kommer att bli en ökning av krypterad trafik, men de kommer också att betala premier för privilegiet att få tillgång till ett standardiserat innehåll. Som en följd av detta kommer den digitala klyftan blivit en avgrund. Endast de med teknisk kunskap eller pengar kommer att ha tillgång till informationssamhället. De utan pengar kommer att endast ha tillgång till statliga och andra offentliga sidor samt handelsplatser.”


Vilken dystopi för alla politiker, som ser internet som ett verktyg för att bygga ett gott informations- och kunskapssamhälle?! Sedan finns det fortfarande de som inte förstår varför jag kandiderar i Piratpartiets primärval för att om möjligt platsa som en av deras kandidater i riksdagsvalet 2010.


Nåväl – igår skrev jag till ledamöter och ersättare i Näringsutskottet om ACTA. Lägger upp svar vartefter de flyter in. Ännu så länge är det bara Agneta Berliners dator, som meddelat att hon är ”Out of office” på grund av resa till den 18 januari. Johan Linander har tagit semester och befinner sig på Tenerife – det är honom väl unnat. Medan jag väntar läser jag med visst nöje Badlands Hyena, som också spanat in i framtiden.


Sedan en runda för att se vad som fångat andras intresse: Oscar Swartz om missförstånd kring FRA-lagen; Hultin friskar också upp våra kunskaper om FRA; OlofB gillar också inlägget av Sagor från livbåten, som jag använde i mitt mejl till Näringsutskottets ledamöter och ersättare igår – det är bra och tål att läsas mer än en gång; Anders Widén om Airporn som ett led i maktutövningen; Calandrella funderar Och de ska stoppa terrorister... ; Rick skriver om Demokrati och Mänskliga rättigheter, vilket skapat en debatt där; Kompletteras här av Sagor från livbåten – Votering är begärd och ska verkställas... ; Anna Troberg vill att vi berättar om våra visioner av Piratpartiets närvaro i riksdagen; Johanna Ögren puffar för att vi bör rösta på en tjejteknik-sajt i finalomgånten i Stora Bloggpriset – och där finns även tre pirater att rösta på i kategorin Politik och samhälle;-) ; Rosemari, som skriver på Kulturbloggen, är enligt min mening också värd en röst om dagen. Avslutar med Johan Westerholm, som bjuder på en låt med ett återuppståndet Kebnekajse 2009. Har själv ett bestående minne från en konsert här i Norrtälje – den elförstärkta fiolen och närheten till en högtalarlåda pallade inte mitt högra öra riktigt med. Men vad gör det om hundra år?!

Intressant.

söndag 10 januari 2010

Hur tänker näringsutskottet och andra politiker?

Ser att Calandrella twittrar om Henrik Alexanderssons inlägg ACTA: En fråga om själva demokratin. Själv har jag roat mig med att skriva till Näringsutskottets 15 ledamöter och 29 suppleanter under rubriken Hur tänker näringsutskottet?


Mejlet lyder:

Under en tid har jag själv och många andra försökt få klarhet i om de hemliga förhandlingar, som bedrivs under begreppet ACTA, verkligen är ett handelsavtal eller om det egentligen handlar om framgångsrika lobbyisters, ofta juristers, övertag över politiken.


Allt fler lagstiftare runt om i världen kräver mer information om de hemliga ACTA-förhandlingarna (Anti-Counterfeiting Trade Agreement), skriver Slashdot i ett inlägg med flera intressanta länkar. Michael Geist, professor i juridik vid Universitetet i Ottawa, Canada, är en annan som håller sig uppdaterad och informerar alla som vill veta vad som pågår bakom stängda dörrar. Nu undrar jag naturligtvis vad ni i Näringsutskottet gör för att hantera saken så att vi medborgare inte kommer på mellanhand.


Lyssnade på ordföranden Karin Pilsäter, som blev intervjuad i SVT Aktuellt dagen före nyårsafton och studsade inför hennes ord om att det nu gäller att få in den digitala världen i den reala världen. Om ni i Näringsutskottet ser på den digitala världen, som något skiljt från verkligheten, kan det naturligtvis förklara en hel del. Men, bildning, folkbildning och utbildning skulle vinna på att internet sågs som verktyg inte bara för näringslivet utan även som något användbart i kommunikationen med medborgarna innan deras valda ombud bundit upp sig. Den digitala tekniken möjliggör för alla uppfinningsrika människor att vara med och bidra till skapandet av nya affärsmodeller. Då håller det inte att krampaktigt slå vakt om det gamla och stifta nya lagar med hårdare inlåsningseffekter. Den enes lagliga bröd får inte leda till den andres kulturella nöd.


För att ni ska förstå att det för närvarande pågår en seriös diskussion om lag och rätt i bloggosfären delar jag med mig av ett inlägg av Göran Widham, som är något av det bästa jag läst på mycket länge. Vi är många som befarar att ACTA kommer att leda till en kontraproduktiv lagstiftning, vilken kommer att tvingas på Sverige och EU samt förorsaka både näringsliv och samhälle skador för lång tid framåt. Sverige måste lägga sig vinn om maximal transparens om inte de folkvalda ska hamna på mellanhand och tvingas bära hundhuvudet när effekterna av lobbyisternas inflytande uppdagas för allt fler.

Näringsutskottet har en initiativrätt, som väl använd, kan vrida saken i en klokare riktning.

Med vänlig hälsning”


Med vilken verkan det hava kan. Erik Josefsson skrev redan för en vecka sedan ACTA är inget handelsavtal. Tog som synes hjälp av en länk till Göran Widham för att visa dessa Näringsutskottets ledamöter att det förs seriösa diskussioner i bloggosfären, när det gäller lag och rätt. Calandrella skriver också om diskussionen mellan Andreas Ekström och Peter Sunde, som för övrigt var upphov även till Görans inlägg. Christian Engström ser också ut att gilla det meningsutbyte som Ekström vs Sunde skapat. Lars-Erick bidrar också med en kommentar, vilket visar att diskussionen är intressant i en vidare krets. OlofB(eta) har samlat ihop ett antal länkar där aktiva pirater förutsäger framtiden och bidrar även själv. Själv har jag stannat inför Göran Widhams nyårspostning om Piratpartiets kunskaps- och människosyn, som jag sympatiserar starkt med. Den diskussionen är livsviktig, men till den vill jag återkomma.