måndag 9 juli 2012
ACTA återuppstår med CETA
fredag 29 januari 2010
Efter 7:e ACTA-rundan – Vad göra?
I Canada är Juridikprofessor Michael Geist verksam och han har mer är de flesta engagerat sig för att politiker i Canada och jorden runt ska förstå att man är på väg att skriva under ett avtal, som leder till tvingande lagstiftning i alla länder, där uppköpare av upphovsrätter kommer att kunna låsa in material och hindra människor från att vända och vrida på och diskutera detta material, eftersom de, även om de köpt en cd, dvd, bok inte skulle ha laglig rätt att dela upplevelsen av denna ägodel med andra i sitt sociala nätverk. Han har nu skrivit den femte delen i sin ACTA-guide – Tala ut! Där ger han goda råd vad vi, som inte gillar det som pågår i hemlighet bakom vår rygg, kan göra.
Idag vet vi att vår utrikesminister Carl Bildt och handelsminister Ewa Björling, som ingår i EU:s Ministerråd, redan har godkänt ett handelsavtal med Syd-Korea. På goda grunder kan vi anta att detta avtal kan ge en fingervisning i vilken riktning Ministerrådet vill att Europaparlamentet ska gå – Steg 1: Handelsavtal med Syd-Korea; Steg 2: Se detta som en del av plattformen för ACTA-avtalet; Steg 3: Slutförhandla ACTA-avtalet och inrätta en institution för dess implementering i alla länders lagstiftning. Det är mot den bakgrunden vi ska se Carl Bildts inhopp på världsscenen häromdagen med såväl en Brännpunktsartikel och en artikel i Washington Post. Oscar Swartz skrev bra om den saken.
Spontant känns det som att vi har en viktig folkbildningsuppgift framför oss. Vi måste klara att beskriva konsekvenserna av ACTA-avtalet, så att vem som helst kan förstå – eller med det bildspråk, som min pappa elektrikern lärde mig för att jag skulle förstå; Vi måste ta till oss den kunskap, som Michael Geist och andra väl insatta människor erbjuder och omvandla den till ett vardagsspråk – gå från högspänning till hushållsel – där vi, som kandiderar för Piratpartiet till riksdagen, måste fungera som transformatorstationer. Det hela problematiseras av bland andra Johan Mitt i steget Westerholm, som lyfter fram avigsidorna, som följer av den kriminella verksamhet, där mindre nogräknade livnär sig på den profit, som finns att göra genom billig tillverkning av märkesvarukopior i länder med fattig befolkning för försäljning i rikare länder, där vi gärna prålar i lånta fjädrar. Parasiter uppsöker en livsform och livnär sig på den. Det är behjärtansvärt att vilja göra något radikalt för att komma åt detta, men när detta ses uteslutande som ett problem, där upphovsrätt och patenträtt måste skyddas, då finns anledning misstänka att det ena bara används som bräckjärn för att åstadkomma det andra. Hur kan man avskaffa fattigdom och elände genom att enbart se till de rikare ländernas intressen? Intressen som handlar om att kringskära den allmänna digitala domän, som är utomordentligt viktig för utveckling av såväl kunskap som allt socialt och kulturellt liv, måste motarbetas. Svensk Myndighetskontroll drar sitt strå till stacken. Anders Widén skriver om Goliats giriga ansikte ur en författares perspektiv.
Christian Engströms rapport från Bryssel visar att det är hög tid att ta oss an uppgiften att förklara vad ACTA handlar om. Han är MEP för Piratpartiet och ingår i De grönas grupp i EU och därför skriver han på engelska, varför Google Översätt är flitigt i bruk hos mig. Noterar att Karl Sigfrid jobbar på sin kant för att vidga läsarnas vyer. Liksom EFF som rapporterar om ACTA ur ett franskt perspektiv och vad vi kan lära av Korea. Ett arbete till stöd för folkbildningen i denna sak skulle dessutom kunna ha det goda med sig att vi lärde oss att avvakta en domstolsbehandling, innan vi dömer ut en människa. Mårten Schultz skriver bra om den saken. Varför kräva beslut i domstol för en rättssäker behandling om vi i andra sammanhang struntar i den saken?