ACTA återuppstår med CETA

... eller Hur EU och Kanada använder CETA som bakdörrsmekanism för att återuppliva ACTA. Texten här nedan har jag funnit hos Dr Michael Geist, Kanada. Han är professor vid universitetet i Ottawa, där han innehar en kanadensisk forskningsprofessur i Internet- och e-handelslagstiftning. Dr Geist är en internationellt etablerad kolumnist på frågor om teknisk lagstiftning med en regelbundet återkommande kolumn i Toronto Star och Ottawa Citizen.

Med hjälp av Google Översätt har jag översatt en text på Michael Geists hemsida:

”Förra veckan beslutade en överväldigande majoritet i Europaparlamentet att avvisa ACTA och slog ett hårt slag mot förhoppningar hos dem som föreställde sig att man med avtalet hade nått en milstolpe som skulle sätta en ny standard för immateriella rättigheters efterlevnad. Europeiska kommissionen, som förhandlar handelsavtal som ACTA på uppdrag av Europeiska unionen, har lovat att återuppliva det svårt skadade avtalet. Det mest uppmärksammade draget har varit att be EG-domstolen att uttala sig om Actas förenlighet med grundläggande europeiska fri- och rättigheter med förhoppningen att en gynnsam dom kan göra det möjligt för Europaparlamentet att ompröva frågan.

Medan domstolens remiss har väckt störst uppmärksamhet, rapporterar jag i min kolumn (Toronto Star version, hemsidans version) att det finns en alternativ hemlig strategi där Kanada spelar en central roll. Enligt ett nyligen läckt dokument planerar EU att använda Canada - EU Trade Agreement (CETA), som närmar sig slutskedet av förhandlingarna, som en bakdörrsmekanism för att genomföra ACTA:s bestämmelser.

CETA:s IP kapitel har redan väckt uppmärksamhet på grund av patentkrav och EU: s läkemedelslagstiftning som skulle öka regionala vårdkostnader med miljarder. Men den verkligt stora nyheten kan vara att samma kapitel innehåller en nära ord för ord kopia av ACTA. Enligt ett läckt dokument, daterat februari 2012, har Kanada och EU redan enats om att införliva många av ACTA:s verkställighetsåtgärder i CETA, inklusive reglerna om allmänna skyldigheter om kontroll av efterlevnaden, säkra bevisning, skador, förelägganden och gränsöverskridande riktade bestämmelser. En av dessa bestämmelser har uttryckliga hänvisningar till Acta. En jämförelse mellan Acta och det läckta CETA kapitlet redovisas nedan.

EU har också föreslagit att införliva ACTA:s kapitel om straffrättsliga åtgärder och samarbete i CETA. De straffrättsliga bestämmelserna var målet för Europaparlamentets kritik för deras brist på proportionalitet och svårigheter att tillämpa”.

- - -

Av utrymmesskäl kan jag inte ta med den jämförelse mellan Acta och CETA som Michael Geist skriver om. Men den som är intresserad kan finna den här på hans hemsida.

Hå, hå, ja, ja. Undrar om ledande politiker inser vad som händer i folkdjupet när vi här nere upptäcker att det blir viktigare för våra folkvalda att till varje pris få rätt än att ha rätt. Så länge som lagstiftningen för upphovsrätt och patent ser ut som den gör vore det rent ut sagt för dj-ligt att skriva under den här typen av avtal.

Som jag skrev till Acta-draken Marielle Gallo den 28 juni ”Intill dess att vi inom EU har en vettig lagstiftning kring upphovsrätten, ser jag dock ingen anledning för Europaparlamentet att säga Ja till ACTA-avtalet. För ett avtal gäller: Undertecknade avtal skall hållas och kan inte ensidigt ändras av endera part. Ett underskrivet avtal är mycket svårare att förändra än en lag eftersom andra berörda parter måste vara villiga till det. Avtal är som bekant av en fundamental betydelse för affärslivet. Lagar är detsamma för samhällslivet. Ber dig därför ha förståelse för anledningen till att jag och andra så envetet motarbetar ACTA-avtalet”.

Tidigare idag gladde jag mig åt rapporterna från Hax, Christian och Rick om att det regnar blommor över de MEP:er som röstade Nej till ACTA i förra veckan. Själv firar jag min egen 75-årsdag med att leverera en bukett till en MEP i EPP-gruppen från Polen. Men, säg den glädje som varar :( Samtidigt håller det inte att hänga läpp, utan nu gäller det att hjälpas åt att sprida berättelsen om hur våra politiska ledare och byråkraterna i kommissionen jobbar.

Vi kan bara hoppas att Europadomstolen sätter en ära i att vara väl insatt i de frågor som gäller internet och e-handel eller att de har förstånd att kalla in sakkunniga som inte sitter i knäna på branschintressen utan sakkunniga som insett att det råder en mycket allvarlig obalans mellan egenintresset och allmänintresset när det gäller immateriella rättigheter.

Intressant?

Efter 7:e ACTA-rundan – Vad göra?

De senaste dagarna har jag försökt följa vad som hänt under denna förhandlingsrunda i Mexico. Eftersom den mexikanska Internetföreningen Amipci, har invändningar mot en bestämmelse i det föreslagna Anti-Counterfeiting Trade Agreement, där man kräver att Internetleverantörer ska lämna information vid misstanke om kunders upphovsrättsliga intrång utan domstolsbeslut, kan vi vara säkra på att saken varit uppe till diskussion. Det gäller inte bara ett handelsavtal utan dessutom inrättandet av en institution för övervakning av implementeringen i alla länder runt hela klotet.

I Canada är Juridikprofessor Michael Geist verksam och han har mer är de flesta engagerat sig för att politiker i Canada och jorden runt ska förstå att man är på väg att skriva under ett avtal, som leder till tvingande lagstiftning i alla länder, där uppköpare av upphovsrätter kommer att kunna låsa in material och hindra människor från att vända och vrida på och diskutera detta material, eftersom de, även om de köpt en cd, dvd, bok inte skulle ha laglig rätt att dela upplevelsen av denna ägodel med andra i sitt sociala nätverk. Han har nu skrivit den femte delen i sin ACTA-guide – Tala ut! Där ger han goda råd vad vi, som inte gillar det som pågår i hemlighet bakom vår rygg, kan göra.

Idag vet vi att vår utrikesminister Carl Bildt och handelsminister Ewa Björling, som ingår i EU:s Ministerråd, redan har godkänt ett handelsavtal med Syd-Korea. På goda grunder kan vi anta att detta avtal kan ge en fingervisning i vilken riktning Ministerrådet vill att Europaparlamentet ska gå – Steg 1: Handelsavtal med Syd-Korea; Steg 2: Se detta som en del av plattformen för ACTA-avtalet; Steg 3: Slutförhandla ACTA-avtalet och inrätta en institution för dess implementering i alla länders lagstiftning. Det är mot den bakgrunden vi ska se Carl Bildts inhopp på världsscenen häromdagen med såväl en Brännpunktsartikel och en artikel i Washington Post. Oscar Swartz skrev bra om den saken.

Spontant känns det som att vi har en viktig folkbildningsuppgift framför oss. Vi måste klara att beskriva konsekvenserna av ACTA-avtalet, så att vem som helst kan förstå – eller med det bildspråk, som min pappa elektrikern lärde mig för att jag skulle förstå; Vi måste ta till oss den kunskap, som Michael Geist och andra väl insatta människor erbjuder och omvandla den till ett vardagsspråk – gå från högspänning till hushållsel – där vi, som kandiderar för Piratpartiet till riksdagen, måste fungera som transformatorstationer. Det hela problematiseras av bland andra Johan Mitt i steget Westerholm, som lyfter fram avigsidorna, som följer av den kriminella verksamhet, där mindre nogräknade livnär sig på den profit, som finns att göra genom billig tillverkning av märkesvarukopior i länder med fattig befolkning för försäljning i rikare länder, där vi gärna prålar i lånta fjädrar. Parasiter uppsöker en livsform och livnär sig på den. Det är behjärtansvärt att vilja göra något radikalt för att komma åt detta, men när detta ses uteslutande som ett problem, där upphovsrätt och patenträtt måste skyddas, då finns anledning misstänka att det ena bara används som bräckjärn för att åstadkomma det andra. Hur kan man avskaffa fattigdom och elände genom att enbart se till de rikare ländernas intressen? Intressen som handlar om att kringskära den allmänna digitala domän, som är utomordentligt viktig för utveckling av såväl kunskap som allt socialt och kulturellt liv, måste motarbetas. Svensk Myndighetskontroll drar sitt strå till stacken. Anders Widén skriver om Goliats giriga ansikte ur en författares perspektiv.

Christian Engströms rapport från Bryssel visar att det är hög tid att ta oss an uppgiften att förklara vad ACTA handlar om. Han är MEP för Piratpartiet och ingår i De grönas grupp i EU och därför skriver han på engelska, varför Google Översätt är flitigt i bruk hos mig. Noterar att Karl Sigfrid jobbar på sin kant för att vidga läsarnas vyer. Liksom EFF som rapporterar om ACTA ur ett franskt perspektiv och vad vi kan lära av Korea. Ett arbete till stöd för folkbildningen i denna sak skulle dessutom kunna ha det goda med sig att vi lärde oss att avvakta en domstolsbehandling, innan vi dömer ut en människa. Mårten Schultz skriver bra om den saken. Varför kräva beslut i domstol för en rättssäker behandling om vi i andra sammanhang struntar i den saken?

Intressant.