Debattklimatet hårdnar.

Normalt brukar jag läsa Johannes Forssberg med respekt för hans analytiska förmåga och oräddhet, men iförrgår undrade jag vad som ledde honom in på tankebanan att jag och andra i PP skulle vara medlemmar i Falkvinges bunkerklubb. Jag känner inte igen mig, varken i Forssbergs sätt att hantera saken eller i beskrivningen av innehållet. Det han främst har hakat upp sig på är punkten i programmet, där PP anser det vara rimligt att ofoget att skrämma människor att betala för att slippa lagföras, måste stoppas. Alla vet att det kan vara förenat med ansenliga kostnader att låta en sak gå till rättslig prövning, varför de flesta väljer att betala, även om de skulle vara oskyldiga. Det vill PP råda bot på. Hur det ska gå till, kan naturligtvis diskuteras. Rick Falkvinge och Christian Engström förklarar bakgrunden till att detta ändå finns med. Anna Troberg visar med sitt inlägg att det är möjligt att plocka ut guldkorn, utan att för den skull sätta sig till doms över enskildheterna i övrigt. Anna puffar också för PP:s nya webbplats där mer information finns.

Jag väljer att tro att Johannes Forssberg i likhet med många andra tror att Piratpartiet drivs av den krigets logik som kampen mellan Antipiratbyrån och The Pirate Bay präglats av under det senaste decenniet. Det kan naturligtvis ligga nära till hands, om man inte gör sig besväret att ta reda på varför informations- och kommunikationsteknikens landvinningar är av sådan betydelse för PP:s syn på kulturskapande och kunskapsutveckling. Även om Peter Sunde valt att engagera sig i Miljöpartiet är det ur en rent principiell synvinkel mycket bra även för oss i Piratpartiet att han nu överklagat domen. Domen är en politisk munkavle säger Sunde genom sin advokat till PC för alla. Det är inte svårt att hålla med.

PP ställde upp som ISP (Internet Service Provider - internetleverantör) åt TPB, sedan den tidigare ISP:en hotats av dryga kostnader om inte TPB-trackern stängdes ner, vilket visar att PP står upp för sin uppfattning att det ska råda budbärarimmunitet för ISP:er. En uppfattning som delas av miljoner aktiva nätmedborgare runt om i världen. När sedan medlemmar ställer krav på politiska åtgärder för att råda bot på ett missförhållande, där företag inom musik-, film- och spelbranschen och deras intresseorganisationer tack vare betydande ekonomiska muskler tillåtits avgöra vilka tekniska innovationer som ska ses som nyttiga för samhällsutvecklingen, då bör PP:s historiska rötter inte ligga oss i fatet. Inte heller att Forssberg har svårt att ha fördrag med Ricks argumentation.

Så till dagens drapa av Karl-Erik Tallmo i SvD:s Brännpunkt. Med en rätt stor portion illvilja tar sig Tallmo an det program, som vi går till val på. Som författare, journalist och aktiv försvarare av nuvarande upphovsrätt. måste han ses som berörd part och således ha svårare att ta in Piratpartiets politiska visioner som växt fram i en tid då tekniken skapar stora möjligheter för människors kulturyttringar och kunskapsutveckling. Piratpartiets företrädare är inte okunniga vad gäller upphovsrättens historia. Vi vet mycket väl hur man resonerade när upphovsrätten kom till och att man då ansträngde sig att finna en balans mellan upphovsmannens ekonomiska intressen och allmännyttans behov. Om jag minns rätt sattes skyddstiden för 200 år sedan med hänsyn till tidsåtgång för marknadsföring och försäljning till 14 år. Idag när immateriella produkter kan marknadsföras och försäljas med hjälp av internet, är skyddstiden skaparens livslängd +70 år!

Den största snedfördelningen till nackdel för allmännyttan kom när WIPO lyckades ta sig in under FN:s beskydd på 1960-talet och producentföretagens rättigheter skrevs in. Sedan dess har dessa producentföretag och deras intresseorganisationer lyckats förvrida huvudet på de allra flesta politiker, som stiftat allt utvecklingsfientligare lagar på det immateriella området. Piratpartiet behövs i Sveriges riksdag om vi ska lyckas rucka upphovsrättslagstiftningen i rätt riktning. För oss är det självklart att den ursprunglige skaparen av ett verk ska ha godwill för sin del i tillkomsten av ett verk, men tiden för möjligheten att kräva ersättning vid användning av verk för icke kommersiellt bruk, måste justeras rejält. Det inser allt fler och för att hjälpa det moderna synsättet på traven finns idag Creative Commons License, där den som skapar ett verk har möjlighet att redan från början avgöra på vilka villkor det verk som skapats ska få användas. Men det gillas naturligtvis inte av alla dessa organisationer och företag, som idag lever på att slå en järnring runt upphovsrätten. När det gäller Tallmos oförmåga att se Piratpartiet som ett fokusparti med integritet – kultur – kunskap på agendan, är det inte mycket att göra åt.

Deepedition visar dock med sin kommentar att vi får problem alldeles i onödan när Rick tar ut svängarna. Här gör han och Anna ett försök att rädda situationen, men jag är rädd för att våra politiska motståndare inte är sena att dra fördel av detta. Men jag tänker inte ge upp även om vi fått problem med en rejäl grundstötning. Aftonbladet har dock förtjänstfullt gett utrymme för Ricks uppriktiga ånger av sin fadäs. Men vi vet att en ord från en illa vaktad tunga hinner färdas så långt att en rättelse hart när är omöjlig. Dags för Facebook-gruppen Shit happens – stödgrupp för politiker att göra en insats?

Missförstånd ligger ofta till grund för hur man väljer att tolka en meningsmotståndare. Men ibland kan det vara befogat att anta att det föreligger en medveten vantolkning för att kunna klistra otrevliga epitet på en person med åsikter som man ogillar. Iförrgår råkade jag ut för detta efter mitt inlägg där jag bland annat orerade om lagstiftningen kring barnporr med sitt tittförbud. Givetvis fick jag besök av anonyma läsare som tog till brösttoner. Men jag landade rätt snart i konstaterandet att jag inte kan göra särskilt mycket åt de människor som vill måla ut mig som en farmor som inte bryr sig om hur barn har det. Det säger mera om dem än om mig. De som känner mig vet var jag står – att jag vägrar krypa för såväl hysteriska som bigotta människor av rädsla för att de ska förtala mig och det parti jag valt att kandidera för. Ser också att jag inte är ensam utan att det finns en del modiga människor i andra partier. Och ute i bloggosfären, där jag fastnat för Skatans tankar.

Länkar sedan på nytt till Sagor från livbåten, då det inlägget tål att läsas mer än en gång, och Skivad lime, som med en bra jämförelse förklarar den aktuella lagstiftningens svagheter. Ser också att det finns forskare som problematiserar saken och väljer att inta en annan hållning än kanslirådet på Justitiedepartementet. Tim Davidsson bosatt i Japan skriver på Newsmill, Jens Liljestrand skriver i DN Kultur och Jan Myrdal gav tidigare i ett debattinlägg exempel på hur den här sortens lagstiftning kan missbrukas, vilket visar lagens svagheter. Det hedrar Madeleine Leijonhufvud att hon ger PP rätt åtminstone på den punkten. Lägg resurserna på att jaga dem som gör sig skyldig till sexuella övergrepp på verkliga barn, istället för att sätta vapen i händerna på människor, som är beredda att ta till vilka skamgrepp som helst när något inte passar dem.

Intressant.

Trycket från upphovsrättsindustrin ökar i Europa.

Läser i engelska Telegraph.co.uk som skriver idag om hur en samarbetskommitté för organisationer, vars medlemmar är innehavare av upphovsrätter, the European Audiovisual Social Dialogue Committee, (EASD), som inkluderar bland andra International Federation of Film Producers Associations och Association of Commercial Television i Europa, vill ha förbättringar av EU:s rättsliga ramverk för att möjliggöra införandet av en specifik lagstiftning för att skydda innehavare av upphovsrätter, d v s de företag som köpt upp rätten att använda en skapares verk i sin affärsverksamhet, vilket inte per automatik leder till goda inkomster för den som skapat verket i fråga.

Då jag vet att jag har läsare, som ogillar att jag länkar till engelska texter, tar jag mig friheten att fortsättningsvis översätta hela artikeln till svenska, vilket Google Översätt hjälper till med.

EASD vill också öka trycket på ISP:er (Internet Service Providers) det vill säga internetleverantörerna för att de ska delta i kampen mot olaglig fildelning över deras nät. Dessutom efterlyser gruppen mer forskning inriktad på de ekonomiska konsekvenserna av olaglig fildelning och hur det sedan kan kopplas till förlorade arbetstillfällen.

Bildandet av gruppen följer på publiceringen av The Digital Economy Bill i november 2009, som hade en stark fokusering på de åtgärder, som den brittiska regeringen planerar att införa för att stävja illegal fildelning.

Rapporten, som syftade till att förverkliga de flesta av de åtaganden, som anges i The Digital Britain White Paper, som offentliggjordes i juni 2009, sade att det första steget mot att minska piratkopiering med 70 procent kommer att inträffa när Internet Service Providers (ISPs), såsom Sky eller Virgin, skickar ut varningsbrev till de som upptäcks syssla med fildelning på deras nät.

Rättighetshavaren, vars material blivit piratkopierat, t.ex. en musiketikett som Universal Music, kommer att betala en fast avgift, som fastställs av mediaregulatorn Ofcom, (motsvarar vårt PTS) för att täcka ISP:s kostnader för att skicka skrivelsen. Stephen Timms, ministern för The Digital Britain, trodde att man med denna metod skulle lyckas komma tillrätta med merparten av problemet.

Men om Ofcom upptäcker att minst 70 procent av illegal fildelning inte har upphört, har Lord Mandelson, statssekreterare, rätt att hos parlamentet ansöka om ytterligare lagstiftning för att tvinga Internetleverantörerna att införa tekniska åtgärder, såsom avstängning av Internetuppkopplingar. Ofcom har mätt nivåerna av illegal nedladdning sedan i november 2009, men har inte angett något datum då regeringen förväntar sig att ha uppnått en 70-procentig minskad piratkopiering. Regeringen avvaktar med att göra det till ett brott.

Herr Timms har betonat att sådana tekniska åtgärder är "en allra sista utväg" och hoppas att Internetleverantörer och andra ägare av innehåll, kan skapa mer tilltalande juridiska tjänster. Andra tekniska åtgärder omfattar införande av ett tak för bandbredd och införande av en daglig gräns för överföring.

”Den obehöriga fildelningen av skyddade verk och prestationer - liksom behovet av att alla rättighetshavare att kunna dra konkret nytta av exploateringen av deras arbete - är viktiga frågor som behöver bli bättre bekräftade av Europeiska kommissionen och andra EU-institutioner”, sade The European Audiovisual Social Dialogue Committee i ett gemensamt uttalande.

Den i Storbritannien, som - mer än många andra - skrivit om attackerna mot Internet och hoten mot nätet, som en öppen plattform för information och kunskap, är Monica Horten. Hennes webbsida Iptegrity.com är fylld av info för den vetgirige. Med hjälp av Google Översätt kan man förstå det mesta även om skillnaden i grammatik kan skapa en del svårförståeliga meningar. Markera, kopiera och klistra in text du vill ha översatt – upptäck världen!

Hos henne läser jag vad hon tror om det kommande decenniet när det gäller Internet. Hon skriver bland annat:

”Blickar jag framåt för resten av decenniet, om denna utveckling fortsätter kan vi förutskicka att 2020 kommer att se Deep Packet Inspection (DPI) som norm för att övervaka användares kommunikation. "Tekniska åtgärder" kan införas för att skydda varumärken, barn och människors goda rykte med ärekränkning och förtal i lag, och antiterroristlagen, som slår mot Internet-användare, bloggare, webbhotell och webbplats redaktörer. Webbplatser kan tvingas vara licensierade. Rädda Internetleverantörer, kommer under hot om skadeståndsansvar, blockera allt, som kan riskera att de hamnar i domstol - eller tar fel väg. De stora medieföretagen kommer ”mysa till det” och erbjuda användare olika premie-tjänster. Responsen från användarna kommer att bli en ökning av krypterad trafik, men de kommer också att betala premier för privilegiet att få tillgång till ett standardiserat innehåll. Som en följd av detta kommer den digitala klyftan blivit en avgrund. Endast de med teknisk kunskap eller pengar kommer att ha tillgång till informationssamhället. De utan pengar kommer att endast ha tillgång till statliga och andra offentliga sidor samt handelsplatser.”

Vilken dystopi för alla politiker, som ser internet som ett verktyg för att bygga ett gott informations- och kunskapssamhälle?! Sedan finns det fortfarande de som inte förstår varför jag kandiderar i Piratpartiets primärval för att om möjligt platsa som en av deras kandidater i riksdagsvalet 2010.

Nåväl – igår skrev jag till ledamöter och ersättare i Näringsutskottet om ACTA. Lägger upp svar vartefter de flyter in. Ännu så länge är det bara Agneta Berliners dator, som meddelat att hon är ”Out of office” på grund av resa till den 18 januari. Johan Linander har tagit semester och befinner sig på Tenerife – det är honom väl unnat. Medan jag väntar läser jag med visst nöje Badlands Hyena, som också spanat in i framtiden.

Sedan en runda för att se vad som fångat andras intresse: Oscar Swartz om missförstånd kring FRA-lagen; Hultin friskar också upp våra kunskaper om FRA; OlofB gillar också inlägget av Sagor från livbåten, som jag använde i mitt mejl till Näringsutskottets ledamöter och ersättare igår – det är bra och tål att läsas mer än en gång; Anders Widén om Airporn som ett led i maktutövningen; Calandrella funderar Och de ska stoppa terrorister... ; Rick skriver om Demokrati och Mänskliga rättigheter, vilket skapat en debatt där; Kompletteras här av Sagor från livbåten – Votering är begärd och ska verkställas... ; Anna Troberg vill att vi berättar om våra visioner av Piratpartiets närvaro i riksdagen; Johanna Ögren puffar för att vi bör rösta på en tjejteknik-sajt i finalomgånten i Stora Bloggpriset – och där finns även tre pirater att rösta på i kategorin Politik och samhälle;-) ; Rosemari, som skriver på Kulturbloggen, är enligt min mening också värd en röst om dagen. Avslutar med Johan Westerholm, som bjuder på en låt med ett återuppståndet Kebnekajse 2009. Har själv ett bestående minne från en konsert här i Norrtälje – den elförstärkta fiolen och närheten till en högtalarlåda pallade inte mitt högra öra riktigt med. Men vad gör det om hundra år?!

Intressant.