Visar inlägg med etikett valet2014. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett valet2014. Visa alla inlägg

torsdag 7 augusti 2014

Rättsröta eller rättssäkerhet – Du väljer!

Den 27 juli skrev Pernilla Ström i en mycket läsvärd ledare i SvD under rubriken ”Rättsstaten prövas bäst under tryck”. Detta sedan hon läst böckerna ”Spår” av Lena Sundström och ”Barnläkarfallet – en förnekad rättsskandal” av Kjell-Olof Feldt och Birgitta von Otter. Den förra handlar om utlämningen av de två egyptierna och den senare om läkaren vid Astrid Lindgrens barnsjukhus som anklagades för att ha dödat ett spädbarn. Pernilla Ström är inte nådig när hon sammanfattar det som böckerna bär vittnesbörd om: ”Det är tjänstemän som gör sig skyldiga till grova förseelser, men som ostört kan klättra vidare i ämbetsmannahierarkierna. Det är chefer och generaldirektörer som mörklägger och tystar. Det är kolleger som ser vad som sker men tiger. Det är skenheliga diplomater, ljugande politiker och myndigheter som täcker upp för varandra. Det är riksåklagare som slår knut på sig själva för att se till att ingen behöver ställas till svars. Och det är enskilda människor som får sina liv sönderslagna.”

I avvaktan på andra åtgärder för att förhindra en upprepning rekommenderar hon dessa böcker som obligatorisk läsning för landets politiker, verksachefer och rättsskipare. Jag instämmer och vill lägga till ytterligare material i form av ett debattinlägg av Jonatan Meyer i SvD Brännpunkt den 9 juni 2014 ”Prioritera att förebygga brott” och inlägget den 4 juni 2014 av Jonas Klintberg och Olle Eriksson ”Superfängelserna äromänskliga och kostsamma.” Pengarna skulle kunna användas bättre genom att till exempel stärka brottsoffrens ställning och utveckla metoderna och kompetensen för att göra den så kallade medlingen till ett kraftfullt verktyg för såväl brottsoffrens möjligheter att bearbeta sina trauman som förövarens att komma till insikt om följderna av sitt handlande både för andra och egen del samt att straffet innebär en möjlighet att sona brottet och lägga en grund för ett liv i frihet under eget ansvar.

Men, så länge som verksamma inom rättsväsendet inte inser sin roll som ”dygdemönster”, måste vi har ett visst fördrag med att de med sämre vana vid ett skötsamt liv ibland gör sig skyldiga till brott. Men, om vi ger upp tron på möjligheterna till en förändring både när det gäller de anställda inom rättsväsendet och brottslingarna, som genererar deras arbete, då är vi som rättsstat riktigt illa ute.

Störst ansvar för att fixa en förändring ligger hos dem, som anser sig vara förståndiga. Istället för att tävla om vilket politiskt parti, som är bäst på att pressa fram hårdare tag mot brottslingar, borde de politiker, som värdesätter ett upplyst folk och ett rättssäkert samhälle, samverka för en evidensbaserad kriminalpolitik. Folkets uppgift i valtider att att visa vilket man föredrar – En rättsröta som breder ut sig eller en rättssäker och evidensbaserad politik för kriminalvården.

Att juridik intresserar visar ett nyhetsinslag i Sveriges Radio P3, som refererar till en diskussion i sociala medier, där fråga uppkommit om en apa kan anses ha upphovsrätt till en bild som den tagit. Läraktiga apor verkar vara lösningen på att ordna med ”fair use” av innehåll på nätet :-). Lyckligtvis finns Piratpartiet, som sätter sitt hopp till att Sveriges lagstiftande församling Riksdagen ska inse att Upphovsrättslagstiftningen behöver en rejäl översyn. Men det kommer förmodligen inte att hända med mindre än att ett gäng pirater kommer in i Sveriges Riksdag. Amelia Andersdotter berättar om hur långt EU kommit med sitt reformarbete. Jag och Ulrika Ring har kommit fram till att vi lokalt i vår kommun måste jobba för att väljare ska kryssa Amelia i riksdagsvalet. Hon är även kunnig när det gäller dataskydd. 

Till allt detta kommer den övervakning som vi idag vet sker i ett samarbete mellan NSA och FRA, vilket Christian Engström skriver om och som SVT:s Uppdrag Granskning redovisade igår kväll. Avrundar med några ord om att jag tydligen missat att partiets kampanjmaterial blivit slagträn i händerna på en del pirater, som uppenbarligen vill ha ett material för att inspirera dem, som gillar tuffa pirater modell Ye Banished Privateers. Jag har trott att de och alla andra tuffa pirater redan tillhörde våra bästa vänner och därför skulle förstå att vi behöver ett material för att fånga intresset hos dem som hittills mest hört illvilliga omdömen om oss. Ger därför Emma Opassande en chans att berätta hur hon och andra tänkt när de jobbat med denna uppgift. 

fredag 9 maj 2014

Vem ska värna vår rätt till integritetsskydd?

Gårdagen började med att jag blev klarvaken när jag läste morgontidningen – landets högsta chefer inom Rikspolisen och Rikskrim bjöd på en rätt anmärkningsvärd reaktion mot Europadomstolens dom om Datalagringen under rubriken Nätleverantörer har förhindrat vårt arbete. Henrik Alexanderssons reaktion blev omedelbar eftersom det inte var några vanliga medborgare som tagit till orda. Själv hade jag störst besvär med en passus, som jag inte trodde vara möjlig i ett rättssamhälle ”Det krävs ett beslut av domstol, åklagare eller polischef för att begära ut uppgifter från leverantörer och det måste gälla misstanke om brott som ger minst sex månaders fängelse.” Det betyder att det enligt dessa höga polischefer skulle vara ett tillräckligt skydd för vår integritet med ett beslut av en polischef eller en åklagare för att hos en internetoperatör begära ut metadata om allt som vi använder nätet till vid misstanke om brott, med undantag endast för de brott som betraktas som ringa. Som ringa brott räknas de brott som kan ge böter eller fängelse upp till 6 månader.

Dessa garanter för vår rättssäkerhet avslutar sitt debattinlägg ”Medborgarna förtjänar en polis med rimliga befogenheter.” Ja, det var just det – rimliga befogenheter. Tillgång till internet är i en FN rapport klassad som en mänsklig rättighet, vilket Wired.com skrivit om. Den rättigheten är det inte mycket bevänt med, om där inte finns ett robust skydd för vår personliga integritet. Medan regeringen och Socialdemokraterna slingrar sig och krumbuktar i en tävlan om vem som kan gå längst, när det gäller att tillfredsställa mer eller mindre väl underbyggda krav på övervakning av oss, när vi rör oss på nätet, pågår i USA ett helt annat arbete i spåren av Edward Snowdens avslöjanden. Där försöker politikerna enas om att begränsa övervakningen, vilket Ny Teknik berättar om. 

Som kronan på verket denna dag, kommer sedan en replik av internetoperatören Bahnhofs Jon Karlung på de höga polischefernas debattinlägg Bahnhof svarar – Vi har lagen på vår sida. Där förklaras klart och tydligt vilka premisser som gäller enligt deras tolkning av lagen. Om det anses vara fel må det prövas i en domstol. Nog är det väl ändå upp- och nervända världen att en internetoperatör måste vara den som tar fighten för vår rätt till skydd för integriteten och rättssäkerheten och inte Justitieministern, Justitieutskottet och landets högsta polischefer? Nog för att det är ett riksdagsval i antågande, men sådant valfläsk stinker rejält. Kan bara hoppas att allt fler genomskådar det upplägget.

Eller är det rent av så att Alliansen och Socialdemokraterna kallt räknar med att de ska vinna slaget genom att spela på brottsoffrens sårbarhet och sedan vara ensamma om sin tolkning bland Sveriges valda till EU-parlamentet. Är det inte solklart varför Piratpartiet behövs både i Sveriges riksdag och i Europaparlamentet?


torsdag 10 april 2014

Den politiska våren märks på Twitter

Med hjälp av företaget Notified och deras tjänst Social flow har PR- och kommunikations-företaget Springtime producerat rapporten Det digitala valet för perioden 1 februari – 2 mars 2014. I ett pressmeddelande redovisas deras rön med hänvisning till filer som bifogas. Sharing is caring eller vad handlar det om? Tar en närmare titt och ser att det gäller vilka partier, som har flest likes på Facebook och flest prenumerationer på You Tube samtidigt som omnämnanden noteras som positiva eller negativa. Twitter är tydligen det som gäller för politiska ordväxlingar och kommentarer – en kanal som naturligtvis passar dem som rör sig i politiken, som fiskar i vattnet och gillar att hålla på med flera saker vid sidan av varandra. Jag försöker, men har ännu inte klurat ut vad som är vitsen med det. Hur bloggar räknas sägs det inget om, men på företagets egen blogg den 3 april puffade en av Springtimes anställda rejält för Centerpartiets Fredrik Federley. Minnesgoda medborgare har inte glömt hans insatser för lagklustret runt FRA:s verksamhet, även om han nu ägnar sig åt en skönmålning. En sak vet jag – Piratpartiet har inte på långa vägar lika mycket pengar att satsa på PR- och kommunikations-insatser som Centerpartiet. I gengäld har vi många unga och pigga valarbetare. Tack till alla er!

I brist på mer info om vilka data och hur dessa tas fram, är det svårt att veta om detta är till hjälp för intressen närstående dem, som betalar, eller om det finns ett reellt intresse att skapa en sannare bild av striden om mandaten i såväl EU som i Riksdagen.

När Aftonbladet skrev Rödgröna partier har flest följare, med utgångspunkt från Springtimes rapport, blev Göran Widham i Livbåten inspirerad att släppa Piratpartiets första rapport om hur EU-valet gör avtryck digitalt i En tillrättalagd rapport. En intressant sammanställning som – i likhet med Springtimes – inte säger något om hur han samlat in de fakta, som uppgifterna baseras på. Där är för övrigt Görans svar i kommentarsfältet också intressanta eftersom han undrar hur Sprintime tänker och hur tillförlitlig opinionsmätare en mängd likes på Facebook kan vara. Piratpartiets EUP Christian Engströms assistent Henrik Alexandersson noterar även han att Piratpartiet sidsteppats och kontrar med att Piratpartiet twittrar mest. 

Även om Springtime tar chansen att sälja in en affärsidé om månatliga rapporter under supervalåret 2014 och gör detta uteslutande med fokus på riksdagsvalet samtidigt som de orerar en del om EU-valet, bäddar inte det för särskilt gott renommé varken bland Piratpartiets sympatisörer eller bland de andra partiernas väljare, vilka gillar Fair play eller Rent spel.
Demokratiskt sinnade personer noterar att Piratpartiet och de resultat, som Christian Engström och Amelia Andersdotter åstadkommit under sin tid i parlamentet, osynliggörs. Detta medan Sverigedemokraterna, som ännu inte kommit in i EU-parlamentet, får åka med på en räkmacka eftersom de efter valet kan vara med och utse vilka som ska vara med i EU:s Ministerråd och EU-Kommissionen. Något som vi jobbar för att även Piratpartiet ska kunna få vara med om. 

Inte minst mot bakgrund av den maktdelning som är inbyggd i beslutsprocessen mellan Parlamentet-Ministerrådet-Kommissionen borde det i media slås rejält på trumman för ett högt valdeltagande i valet till EU-parlamentet den 25 maj eller under förtidsröstningen fr o m den 7 maj. SVT osynliggör Piratpartiet på ett annat sätt genom att presentera ledamöter som lämnar parlamentet och de nya kandidater som vill in, vilket innebär att Christian och Amelia, som vill bli omvalda, blir rundade även här. Smart eller enbart löjligt av en yrkesgrupp med uppdrag att granska makten. Eller ogillar man så starkt Piratpartiets förslag om en Reformerad upphovsrätt anpassad till vårt moderna digitala liv? Materialet kan laddas ner från Christian Engströms blogg där han bland annat skriver om att M och S vill fortsätta att kränka mänskliga rättigheter med massövervakning, trots utslaget om det olagliga i detta. 

Hmm, M som i Moderaterna. Var det inte den dåvarande kampanjchefen för Nya Moderaterna, tidigare politisk sakkunnig och talskrivare åt Fredrik Reinfeldt, som värvades till Springtime i höstas? Den som har förmåga att ta för sig, får ännu mer förkunnades redan i Matteus-evangeliet. Men krukan går efter vatten tills den spricker. Undrar om inte det kan gälla även här.

Nåväl, ser i Dagens Nyheter att PTS (Post- och Telestyrelsen) meddelat att man inte kommer att vidta några åtgärder mot de operatörer, som väljer att inte lagra data, och att de meddelat regeringen sitt beslut. Även om det bara gäller under en paus till efter valet måste vi orda om det i alla kanaler som står oss till buds. Tills dess må vi hålla i minnet det Christian Engström påmint oss om i SvD:s Brännpunkt under rubriken M:s dubbelspel avslöjat av Wikileaks. Intressant?