Igår inledde jag en berättelse om hur jag, 6 år gammal, blev medveten om att jag var ett fattigt norrlandsbarn. Vår mamma förklarade, på en direkt fråga, att det finns fattiga och rika, men också rika och rika. Vår välgörare, Margareta Ohlson i Insjön, räknade vår mamma till den del av de rika i världen, som insett att rikedom förpliktar. Sedan förklarade hon att vi var fattiga, eftersom vi inte hade nog med pengar för att kunna köpa oss det som vi behövde, utan måste använda oss av vår uppfinningsrikedom för att kunna äta, klä och roa oss. Skillanden mellan ett rikt och fattigt liv, sa vår pappa, det är att vara utrustad på ett sådant sätt att man kan hantera livets utmaningar på gott och ont. I den meningen har jag och mina syskon fått ett rikt liv.
Margareta Ohlson, som gärna berättade för vår mamma om sitt barnbarn Björn, var enligt vår mamma en välbeställd dam av det rätta virket, även om hon inte alltid visste vad en fattig "torparkärring" uppe i fjällvärlden bäst behövde. Till det vill jag återkomma.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar