Rösta i Kyrkovalet den 17 september 2017?

Röstkorten har nu börjat sändas ut till medlemmar i Svenska Kyrkan.inför valet. Medlemmar, som fyllt 16 år senast på valdagen och är upptagna i röstlängden fram till den 18 augusti 2017 är röstberättigade. I valet utgörs valkretsen av det nya pastoratet - där den församling, som man är medlem i , ingår från och med den 1 januari 2018. Vi som bor i Norrtälje-Malsta församling tillhör således Roslagens Östra pastorat.

På Svenska Kyrkans webbplats finns länkar till pastoratens webbsida, här Roslagens Östra pastorat, där det även finns länkar till de församlingar, som ingår i pastoratet: Blidö, Estuna-Söderbykarl, Frötuna, Lohärad, Länna, Norrtälje-Malsta, Riala, Roslagsbro-Vätö, Rådmansö och Väddö. Här är de församlingar som tillhör Roslagens Västra Pastorat dock utan länkar till de berörda församlingarna.

Genom att ange sitt postnummer i det system, som Svenska Kyrkan riggat för att publicera nomineringsgruppernas kandidater i de tre olika valen, är det möjligt att kolla in varje grupps kandidatlistor till de tre nivåerna - Kyrkofullmäktige i pastoratet, Stiftfullmäktige och Kyrkomötet. Allt för att vi ska kunna förbereda oss inför valet, som kan ske antingen i förtid eller på valdagen. För att underlätta för väljarna, har de olika nomineringsgrupperna ombetts svara på de tre frågor, som de själva anser vara viktiga inför Kyrkomötet och kyrkans framtid, Längre ner i detta inlägg finns länkar till dessa frågor och svar men även länkar till källor med info vid sidan av det material som Svenska Kyrkan centralt har presenterat.

Kyrkan spelar en viktig roll med sitt arbete lokalt i församlingen, i de 13 stiften och centralt genom Kyrkomötet, som bistås av det centrala Kyrkokanslitet Nationellt sker också ett ekumeniskt

samarbete med andra samfund genom Sveriges Kristna råd och internationellt genom samarbete med andra kyrkor inom Lutherska Världsförbundet. Därför gäller det att bilda sig en uppfattning om vilken grupp man vill ge sin röst i valet till Kyrkofullmäktige i pastoratet - vilka i sin tur ska utse ledamöterna i respektive församlings eget Församlingsråd - men minst lika viktigt är valet av kandidater till Stiftsfullmäktige respektive Kyrkomötet, där makten över stiftets och hela kyrkans vägval och framtid ligger.

Allt sedan kyrkan vid millennieskiftet 1999/2000 skiljdes från staten, nomineras valbara kandidater av olika nomineringsgrupper, vars beteckningar visar att förändringsprocessen fortgår - även om det fortfarande finns nomineringsgrupper, som visar att de politiska partierna fortfarande har ett stort intresse av Svenska Kyrkan, som maktfaktor i samhället. I Roslagens Östra pastorat finns, som bevis på detta, Borgerligt alternativ, Centerpartiet, Miljöpartister i Svenska Kyrkan, Socialdemokraterna i Svenska kyrkan och Sverigedemokraterna (Fädernes Kyrka). med kandidater på alla tre nivåer; därutöver finns Fria Liberaler i Svenska Kyrkan (FiSK) och Kristdemokrater i Svenska kyrkan (en levande kyrka) med kandidater enbart till Stiftsfullmäktige och Kyrkomötet. De sistnämnda har tidigare på grund av problem med att få sitt namnbyte till "Kristdemokrater för En levande kyrka" godkänt, haft en förklaring om detta på egna webbplatsen, men 2017-09-18 återfinner jag den förklaringen  endast i en debattartikel från den 20 juli 2017 i tidningen Dagen. Bakgrunden till det nya förbundets namn är - enligt ledande företrädare - deras anknytning till den kristdemokratiska socialetiken, som de framhåller kom till i en ekumenisk samverkan mellan katolska och protestantiska teologer och filosofer i mellankrigstidens Europa.

Den knepiga frågan för Generalsekreteraren, som hade att besluta i saken i enlighet med Kyrkostyrelsens delegation, torde ha varit frågan ifall ett evangeliskt-lutherskt trossamfund, inom sig kan rymma en aktiv medlemsgrupp, som inte nöjer sig med Svenska Kyrkans ekumeniska arbete med andra samfund, utan kämpar för att detta, som skapades i mellankrigstidens Europa, ska ges möjlighet att etablera sig och bygga upp katolskt influerade grupper inom den Svenska kyrkan. Detta sagt inte minst med tanke på utvecklingen efter det Andra Vatikankonciliet.

Processen att skilja religion och partipolitik åt är inte så enkel att genomföra i praktiken. Den grupp, som kommit längst, är POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan), som i vårt pastorat ställer upp med kandidater i alla tre valen. POSK har sedan organisationen bildades 1987 arbetat för att de, som är aktiva i församlingslivet, ska kunna vara valbara i de organ, där beslut tas om kyrkans verksamhet och dess framtid, utan att vara engagerade i ett politiskt parti. 

Till POSK vill jag återkomma efter presentationen av de två lokala nomineringsgrupper, som enbart ställer upp med kandidater i valet till pastoratets Kyrkofullmäktige. Den ena gruppen är Lohärads framtid och den andra kallar sig Kyrkfolket, den sistnämnda skapad genom ett samarbete mellan kyrkoaktiva kandidater i pastoratets olika församlingar. Har inte orkat ta mig tid att kolla upp om Kyrkfolket har någon koppling till Svenska Kyrkans Lekmannaförbund, som fyller 100 år nästa år och därmed har en intressant historia. Hur som helst, så måste de, som röstar på kandidater i någon av dessa två grupper - om de vill vara företrädda i Stiftsfullmäktige och i Kyrkomötet - välja kandidater ur någon av de andra nomineringsgrupperna, som ställer upp i dessa val.

Sedan åter till gruppen POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan). I valet 2013 var denna grupp den näst största gruppen i Svenska Kyrkan efter Socialdemokraterna. Detta trots att de sedan 2005 fått konkurrens av gruppen FRIMODIG KYRKA och sedan 2009 även av gruppen Öppen kyrka - en kyrka för alla (ÖKA) Det är framförallt i utvecklingen inom POSK med dessa två "utbrytare", som vi tydligt kan läsa av effekterna av de diskussioner, som varit de mest högljudda inom Svenska Kyrkan och därmed även i media - d v s debatterna om kvinnliga präster och vigsel av samkönade par, där FRIMODIG KYRKA och Öppen Kyrka - en kyrka för alla (ÖKA) tydligt har visat motstridiga uppfattningar.

Personligen anser jag att Frimodig kyrkas idé, att kyrkan ska lämna ifrån sig den juridiska vigselrätten, främst måste ses som en praktisk åtgärd för att undgå risken att bli ställd inför en domstolsprövning åtalad för diskriminering av personer med annan sexuell läggning än heterosexuell. De anser att Kyrkan ska "stå för välsignelse, glädje, högtid och kyrkbröllop medan samhället skall stå för myndighetsutövning.". Att de därmed förmenar människor med annan sexuell läggning döpta och konfirmerade i Svenska kyrkan rätten till "välsignelse, glädje, högtid och kyrkbröllop" ser de inte som något, som står i strid med det kristna kärleksbudskapet, vilket myntades långt innan vi människor fick kunskap om att människor av naturen kan ha begåvats med en annan sexuella läggning än den heterosexuella, vilket vi har att förhålla oss till.

Tolkar ÖKA:s deklaration som ett svar på detta "Några av de viktigaste punkterna vi arbetar med är att: Behålla vigselrätten och att Svenska kyrkans präster viger par av såväl samma som olika kön; Vara en engagerad röst i samhällsdebatten: samt Bemöta varje människa med kärlek och aktning och motverka alla former av diskriminering.". Dessutom uttalar ÖKA tydligt sitt stöd för jämställdhet mellan könen bland biskopar, präster och diakoner.

Nöj Dig således inte med att bara läsa igenom de olika nomineringsgruppernas svar på tre viktiga frågor när det gäller kyrkomötet, utan sök även information på nätet och bilda Dig en egen uppfattning ifall dessa nomineringsgrupper står för ett förhållningssätt, som Du vill lägga Din röst på. Trossamfundet Svenska Kyrkan har vid sidan av de politiska partierna en viktig roll att spela för att vårt land ska utvecklas i en kärleksfull anda med tillit till det goda inom människan. Kyrkans uttalade tro på människans värde och rättigheter grundad i den evangelisk-lutherska gemenskapen gör att jag fortfarande är medlem, även om jag inte är någon flitig kyrkobesökare.

Om Du inte redan upptäckt Svenka Kyrkans informationsvideos om Kyrkovalet 2017 så hittar Du dem här, där det även finns en video med en talesperson, som förklarar hur valet går till med hjälp av teckenspråk. Avrundar med en länk till tidningen Dagen med en ledare av Joel Halldorf "Överdriven rädsla för svensk kristen höger" som kan vara bra att ha i åtanke, eftersom det faktiskt är överdriven rädsla eller stark avsky, som alldeles för lätt skapar det spinn på nätet och därmed både i sociala och etablerade medier, vilket gynnar de krafter, som man vill motverka. Själv ska jag försöka sitta på händerna till dess Kyrkovalet är avklarat.

Intressant?