Problematisk skolfrånvaro.

Igår kunde läsarna av NT:s e-tidning ta del av mina synpunkter på ett debattinlägg av Barn- och Skolnämndens ordförande Robert Beronius (L). Där torde det framgå att jag reagerade kraftigt på hans val av ordet “hemmasittare” för elever med problematisk frånvaro i skolan. Googlar och ser att ordet “hemmasittare” är frekvent - främst bland dem som på olika sätt ser en möjlighet att sälja sina tjänster för att avhjälpa problemen, men jag finner även några i mitt tycke guldkorn, då vi vid en genomläsning kan se att de även beskriver hur till och med Public Service media gör de elever, som det gäller - en otjänst - genom att ta alltför lätt på uppgiften att ge en så sann bild av situationen, som möjligt. Jag antar att det beror på att de - då de var under debatt om licens eller skattefinansiering/ eller just därför, kände trycket att använda sig av den vanligtvis så säljande dramatiken för att sälja in sina nyhetsinslag. Det borde de hålla sig för god för.

Att inslaget var rumphugget torde framgå av en debattartikel i Psykologtidningen från februari 2019 efter ett inslag i SVT “Sluta hävda att de måste bita ihop”, vilket ledde till ett genmäle från den i SVT intervjuade experten Martin Karlberg, som bland annat forskat om skolfrånvaro. Intressant material lämpligt för kompetensutveckling av nyhetsförmedlare? Gillar att de använder begreppet problematisk skolfrånvaro. Därutöver ett exempel från skolans värld, där en grupp pedagoger i Värmlands län samarbetar. De visar att begreppet “hemmasittare” är så inarbetat i deras värld att de använder begreppet, trots att de själva, på sin webbplats, visar att de har god kunskap om orsak och verkan av problematisk frånvaro i skolan. Detta sagt då val av ord styr tanken.

Avrundar med Skolverkets Allmänna råd för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan. Finns att ladda ner som pdf efter introduktionen som lyder:

“Följande bestämmelser har ändrats:

• 2018 ändrades 7 kapitlet skollagen som reglerar Skolplikt och rätt till utbildning. Skolans, huvudmannens och hemkommunens ansvar för att uppmärksamma och utreda frånvaro samt att vidta åtgärder har blivit tydligare.
• 2017 ändrades reglerna i diskrimineringslagen om aktiva åtgärder mot diskriminering. 
• 2014 ändrades 3 kapitlet skollagen som reglerar Barns och elevers utveckling mot målen. Rätten till stöd i form av extra anpassningar har blivit tydligare.".

De allmänna råden med kommentarer om arbetet med att främja närvaro m m gäller för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Internet är i sällskap med Google enastående tillgångar för en kunskapstörstande medborgare. Facebook har sina fördelar för att stimulera ett allmänt surr om det som kommer i vår väg, men Norrtelje Tidning har - ännu så länge - en given roll för förmedling av det kommunalpolitiska meningsutbytet, där jag nyss kollat och sett att Robert Beronius (L) besvarat mitt inlägg under rubriken Höga positiva förväntningar behövs i skolan. Spontant tänker jag: - Som om positiva förväntningar skulle kunna vara möjliga att utläsa ur Robert Beronius´ användning av begreppet “hemmasittare”, när han talar om elever med problematisk skolfrånvaro? Men besinnar mig: - Ska läsa hans inlägg, det kan vara en efterlängtad öppning för en dialog om kännetecken på en bra skola byggd på positiva förväntningar utifrån en vakenhet inför problemen i vår kommun. Därför ber jag att få återkomma. Kvoten för stillasittande är - för min del - fylld för idag.