Idag skriver Aftonbladet om det lurendrejeri, som pågår med hjälp av Betalteletjänster, där föräldrar står för avtalet med operatören och således har att välja mellan att följa Konsumentverkets råd att bestrida skyldigheten att betala med allt vad det innebär av extra arbete och oro att drabbas av bruna kuvert från kronofogden. Bakgrunden till artikeln är tydligen att Konsumentverket gått ut med uppgiften att man där hittills i år fått in 300 anmälningar.
Själv har jag bloggat om hur jag borrat och funnit att man ska vända sig till branschens Etiska Rådet för Betalteletjänster (ERB) och Konsumenternas Tele- och Internetbyrå eftersom operatörerna enligt e-handelsdirektivet inte har ansvar för vad som sänds via nätet, utan enbart är skyldig att förmedla betalning för tjänsten antingen genom att pengar dras av abonnentens kontantkort eller debiteras på en faktura. De som bedriver handel på nätet är skyldiga att följa PTS ´(Post- och Telestyrelsen) branschetiska regler.
Bakgrunden är att mitt barnbarn drabbats och jag har bestämt mig för att gå till botten med detta både av respekt för mitt barnbarn, men också för att internet får oförtjänt dåligt rykte bland allmänheten, då man tycker att det är operatören som ska ”hängas i gryningen” för att detta får fortgå. Andra tycker att politikerna är alldeles för flata och önskar sig mera av övervakning och filtrering av nätet, utan tanke på vart sånt bär i sin förlängning.
Jag har nu börjat brevväxla med Joakim Rolander hos ERB och har tagit reda på namn och mejadress till operatörens VD för att om möjligt få till en träff även där. Mitt senaste mejl till Joakim Rolander lyder:
Hej Joakim!
Tack för snabb respons! I detta fall handlar det om att Echovox eller ett företag, som använder sig av deras tjänster, dolt ett IQ-test i en kalenderapplikation på Facebook. Testet avslutas med "Vill du veta hur du ligger till, mata in ditt mobilnummer här". Min son som arbetat i branschen och vet hur man kan bygga applikationer, är rätt säker på sin sak och varken han eller jag har anledning tro att hans 13-åriga dotter, mitt barnbarn, far med osanning. Men för deras del är saken utagerad då föräldrarna fått stopp på prenumerationen och valt att betala telefonräkningen. De har varken tid eller ork att följa Konsumentverkets råd med att bestrida räkningen med allt vad det innebär. Beloppet är överkomligt även om det är stötande att någon kan tjäna pengar på detta sätt. Jag kan således inte utan deras medgivande lämna ut mitt barnbarns mobilnummer.
För mig som farmor och aktiv i kampen för ett fritt internet har saken dock ytterligare en dimension. Lurendrejeri på nätet ger internet dåligt rykte och när jag tagit del av en hel del bloggar och chatforum, där drabbade luftar sina känslor, är domen mot teleoperatörerna inte nådig. Därför kan jag ha förståelse för att politikerna fått för sig att FRA måste få filtrera all trafik "i jakt på buset", som en del politiker uttryckt det. För mig, som vill att min integritet ska respekteras, är frihet under ansvar av största vikt. Därför ser jag att här krävs en inkännande attityd från branschens sida; det finns uppenbarligen mikroföretag ute på nätet, som använder tekniken på ett sätt, som juridiken inte når och då lägger sig politiken i. Människor är verkligen förbannande över att ingenting görs och att de avfärdas som om de vore imbecilla.
Att människor, som gjort en beställning steg för steg så som du beskriver det, sedan inte förstår hur beställningen har gått till, verkar helt orimligt. Det du beskriver är det laglydiga företagets praxis, men vilken koll har de på dem, som använder sig av deras betalplattform? Om du har flera ärenden, där Echovox är inblandad, behöver jag väl inte dra in min sondotter, hon är ledsen nog så det räcker. Hon är förtvivlad över att varningsklockan inte klämtade när hon fick uppmaningen att mata in sitt mobilnummer och gjorde det. För mig, som läst en del beteendevetenskap, är det inte alls svårt att förstå att hon i en frågeprocess av testkaraktär hade garden nere när frågan kom Vill du veta - mata in ditt mobilnummer. Hon medverkade till att lurendrejeriet kunde genomföras!!! Inte genom att genomföra en beställning, utan genom att besvara ett test, som hon trodde var gratis, eftersom det förekommer en mängd liknande frågeformulär på Facebook om andra saker.
Mot den här bakgrunden är jag fortfarande intresserad av ett samtalsutbyte. Den 12 maj är jag inbjuden till Handelskammarens bloggarkväll: Är Sverige fortfarande ett ledande IT-land? och då finns möjlighet att ställa frågor. För mig är det givet: - Kan e-handeln ta fart, när så många människor känner sig lurade av företag, som använder sig av Betalteletjänster?
Här Niklas Palmér bara en av alla dessa, som drabbats, men kommentarsfältet talar sitt tydliga språk.
