lördag 2 maj 2009

Fortsättningskurs: Brev 1 - Trubbel med betalteletjänster

Häromdagen skrev jag inlägget Kurs i bedrägeri genomförd med hjälp av Echovox ... och debiterad av Tele 2. Sedan dess har jag fått en del goda råd i kommentarsfältet, men jag har också sökt mer kunskap om hur detta med betalteletjänster fungerar. Systemet, som administeras av betalplattformar typ Echovox och debiteras av teleoperatörer typ Tele 2, TeliaSonera, Telenor och 3, är tänkt att underlätta e-handel med bl a prenumerationer av olika slag. Den som tillhandahåller tekniken är enligt e-handelsdirektivet inte ansvarig för innehållet i det som sänds i kablarna, på samma sätt som gäller för Postens befordran av paket, vilka sänts mot postförskott.


I exemplet med mitt barnbarn är det uppenbart att erbjudandet av tjänsten skett i ett sammanhang och på ett sätt, som inte är särskilt tydligt vad gäller villkor och kostnad för tjänsten. Mängden av klagomål visar att det inte bara är barn som drabbats, utan många vuxna har också svårt att förstå hur det gått till att de plötsligt får obegripliga sms, som de dessutom inte förstår hur de ska stoppa. Etiska Rådet för Betalteletjänster är den instans som man ska vända sig till om man har drabbats. Någon har föreslagit att man med hjälp av kontantkort skulle kunna begränsa skadan, men icke - "prenumerationen" ställs då i kö och levereras när ett nytt betalkort sätts in.


DN hade den 19 april 2009 ett par artiklar, DN 1 och DN 2, som visar problematiken:

Jag citerar:

Problemen handlar ofta om tydlighet. Folk fattar inte att det rör sig om en prenumerationstjänst, säger Joakim Rolander, rådets jurist. Hans råd är att alltid läsa allt som står noga, både i annonser och sms. Sms kostar så fort de landar i mobilen, vare sig man öppnar eller ej. Information om hur man avslutar tjänsten ska finnas i det första svarsmeddelandet. (Min markering).

I de ärenden Joakim Rolander hanterat har ord stått mot teknisk bevisning. - Jag har inte sett något ärende där det inte funnits en beställning. Folk förstår bara inte hur det gått till.


Post- och Telestyrelsen sköter tillsynen, men hanterar inte enskilda ärenden, som bryter mot PTS´ branschetiska råd. Däremot har branschen etablerat Konsumenternas tele- och Internetbyrå, KTIB, som man kan vända sig till. KTIB ägs av IT&Telekomföretagen och finansieras av de tele- och Internetoperatörer, som valt att vara med i byrån. Alla bolag jag räknat upp här ovan är med. På KTIB:s hemsida sägs bl a att de är en självständig organisation som ger objektiv information och kostnadsfri vägledning till konsumenter kring tele- och Internetabonnemang. Rådgivare är jurister kunniga i konsumenträtt.


Om någon utnyttjar en situation där en vuxen tecknat ett abonnemang, som används av ett barn, finns enligt min uppfattning en gråzon, som kan utnyttjas av den, som inte har någon skam i kroppen. Har kollat på Post- och Telestyrelsens hemsida och funnit att där finns information om Spärrtjänster, men om jag har förstått informationen rätt finns det ingen skyldighet för operatören att tillhandahålla en spärr för SMS från betalnummer, som föräldrar skulle kunna ha nytta av och som försäljare av mobiler skulle kunna upplysa om. PTS´ kontrollfrågor visar dock att det är en fråga som kunden bör ställa till operatören och om inte den möjligheten bjuds är det marknadens lag, som råder, d v s man får kolla om den tjänsten erbjuds av andra operatörer och byta operatör. Långa bindningstider är då naturligtvis ett problem för den som redan är kund, vilket KTIB måste finna en lösning på. På en marknad är det kundernas behov, som ska styra utbudet och därför måste kunderna ta en match med med sin teleoperatör om de vill ha en spärrtjänst för minderåriga, en tjänst som dock kan hindra dem att t ex lösa bussbiljett med hjälp av mobilen. Men, det är väl bara en tidsfråga innan det finns tekniska lösningar för en selektiv spärrtjänst.


Förslag till problemlösning: Vid köp av mobil till barnen bör föräldrar få information om att det finns bedragare, som kan utnyttja betalteletjänster, vilket kan drabba abonnenter om man inte är vaksam och känner till hur man stoppar Betal-SMS. KTIB borde finansiera en broschyr som kan finnas tillgänglig i fackhandeln. Teleoperatörerna skulle dessutom kunna ha information om hur man stoppar prenumerationer på sina fakturor. På Facebook och andra sidor, som är populära bland barn och ungdomar, borde branschen finna lösningar i de fall erbjudanden sker till barn, som inte har åldern inne för att träffa bindande avtal om betalning. Intressant.


Internet är vad vi alla tillsammans gör det till – att lägga hela ansvaret för denna typ av bedrägligt beteende på mobiltelefonkunderna förefaller vara en mycket dålig strategi för operatörer och betalplattformar, som värnar om sitt varumärke. Dessutom bidrar ett sådant förhållningssätt till att vi får ett hårdare samhällsklimat.


2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej, farmorguns son här.

Joakim Rolander: "jag har inte sett något ärende där det inte funnits en beställning. Folk förstår bara inte hur det gått till."
Det är just detta som är det nya i Echovox fallet, det behövs inte någon beställning. Det räcker med att dom kapar mobilnumret.

Genom att kapningen sker på ett tekniskt raffinerat sätt, där man t.ex. gömmer en IQ-test i en kalenderapplikation på Facebook. Så är det svårt att förklara hur det har gått till.

Detta gör att mobiloperatörerna tror att det upprättas något slags avtal med bekräftelse genom pinkod. Men så är inte fallet. Det handlar här om rent bedrägeri.

Det är mycket listigt av dessa företag, att stjäla mobilnumret på ett sätt som gör att man kan förledas att tro att man ovetandes har ingått ett avtal.

Det är påminner lite om att sno öresavrundningen från en storbank. Varje stöld är inte så stor men totalt så blir det miljonbelopp.

Jag har verklien gått igenom hur min dotter fick det sk. abonnemanget och där finns det ingen bekräftelse eller annat som kännetecknar ett avtal. Endast att IQ-testet slutar med "Vill du veta hur du ligger till, mata in ditt mobilnummer här".

Mycket listigt, då man även lyckas lura mobiloperatörerna och Joakim Rolander att det handlar om ett luddigt definierat affärsavtal.

/Michael N

Farmorgun sa...

@Michael: Där ser man - kan man inte vad som är möjligt att göra med teknikens hjälp, står man sig slätt. Efter vad jag nu vet kommer jag att även ta kontakt med Johan Rolander. Det är helt klart att den som erbjudit "tjänsten" inte varit tydlig med att det handlat om att bekräfta ett avtal genom att mata in mobilnumret. Etiska rådet ska ju vara den instans som kollar att PTS´ etiska regler efterlevs. Genom vår kommunikation här har jag tillräckligt på fötterna för att gå vidare. Tack för det.