Fortsättningskurs: Brev 1 - Trubbel med betalteletjänster

Häromdagen skrev jag inlägget Kurs i bedrägeri genomförd med hjälp av Echovox ... och debiterad av Tele 2. Sedan dess har jag fått en del goda råd i kommentarsfältet, men jag har också sökt mer kunskap om hur detta med betalteletjänster fungerar. Systemet, som administeras av betalplattformar typ Echovox och debiteras av teleoperatörer typ Tele 2, TeliaSonera, Telenor och 3, är tänkt att underlätta e-handel med bl a prenumerationer av olika slag. Den som tillhandahåller tekniken är enligt e-handelsdirektivet inte ansvarig för innehållet i det som sänds i kablarna, på samma sätt som gäller för Postens befordran av paket, vilka sänts mot postförskott.

I exemplet med mitt barnbarn är det uppenbart att erbjudandet av tjänsten skett i ett sammanhang och på ett sätt, som inte är särskilt tydligt vad gäller villkor och kostnad för tjänsten. Mängden av klagomål visar att det inte bara är barn som drabbats, utan många vuxna har också svårt att förstå hur det gått till att de plötsligt får obegripliga sms, som de dessutom inte förstår hur de ska stoppa. Etiska Rådet för Betalteletjänster är den instans som man ska vända sig till om man har drabbats. Någon har föreslagit att man med hjälp av kontantkort skulle kunna begränsa skadan, men icke - "prenumerationen" ställs då i kö och levereras när ett nytt betalkort sätts in.

DN hade den 19 april 2009 ett par artiklar, DN 1 och DN 2, som visar problematiken:

Jag citerar:

– Problemen handlar ofta om tydlighet. Folk fattar inte att det rör sig om en prenumerationstjänst, säger Joakim Rolander, rådets jurist. Hans råd är att alltid läsa allt som står noga, både i annonser och sms. Sms kostar så fort de landar i mobilen, vare sig man öppnar eller ej. Information om hur man avslutar tjänsten ska finnas i det första svarsmeddelandet. (Min markering).

I de ärenden Joakim Rolander hanterat har ord stått mot teknisk bevisning. - Jag har inte sett något ärende där det inte funnits en beställning. Folk förstår bara inte hur det gått till.

Post- och Telestyrelsen sköter tillsynen, men hanterar inte enskilda ärenden, som bryter mot PTS´ branschetiska råd. Däremot har branschen etablerat Konsumenternas tele- och Internetbyrå, KTIB, som man kan vända sig till. KTIB ägs av IT&Telekomföretagen och finansieras av de tele- och Internetoperatörer, som valt att vara med i byrån. Alla bolag jag räknat upp här ovan är med. På KTIB:s hemsida sägs bl a att de är en självständig organisation som ger objektiv information och kostnadsfri vägledning till konsumenter kring tele- och Internetabonnemang. Rådgivare är jurister kunniga i konsumenträtt.

Om någon utnyttjar en situation där en vuxen tecknat ett abonnemang, som används av ett barn, finns enligt min uppfattning en gråzon, som kan utnyttjas av den, som inte har någon skam i kroppen. Har kollat på Post- och Telestyrelsens hemsida och funnit att där finns information om Spärrtjänster, men om jag har förstått informationen rätt finns det ingen skyldighet för operatören att tillhandahålla en spärr för SMS från betalnummer, som föräldrar skulle kunna ha nytta av och som försäljare av mobiler skulle kunna upplysa om. PTS´ kontrollfrågor visar dock att det är en fråga som kunden bör ställa till operatören och om inte den möjligheten bjuds är det marknadens lag, som råder, d v s man får kolla om den tjänsten erbjuds av andra operatörer och byta operatör. Långa bindningstider är då naturligtvis ett problem för den som redan är kund, vilket KTIB måste finna en lösning på. På en marknad är det kundernas behov, som ska styra utbudet och därför måste kunderna ta en match med med sin teleoperatör om de vill ha en spärrtjänst för minderåriga, en tjänst som dock kan hindra dem att t ex lösa bussbiljett med hjälp av mobilen. Men, det är väl bara en tidsfråga innan det finns tekniska lösningar för en selektiv spärrtjänst.

Förslag till problemlösning: Vid köp av mobil till barnen bör föräldrar få information om att det finns bedragare, som kan utnyttja betalteletjänster, vilket kan drabba abonnenter om man inte är vaksam och känner till hur man stoppar Betal-SMS. KTIB borde finansiera en broschyr som kan finnas tillgänglig i fackhandeln. Teleoperatörerna skulle dessutom kunna ha information om hur man stoppar prenumerationer på sina fakturor. På Facebook och andra sidor, som är populära bland barn och ungdomar, borde branschen finna lösningar i de fall erbjudanden sker till barn, som inte har åldern inne för att träffa bindande avtal om betalning. Intressant.

Internet är vad vi alla tillsammans gör det till – att lägga hela ansvaret för denna typ av bedrägligt beteende på mobiltelefonkunderna förefaller vara en mycket dålig strategi för operatörer och betalplattformar, som värnar om sitt varumärke. Dessutom bidrar ett sådant förhållningssätt till att vi får ett hårdare samhällsklimat.

Varje land kan göra som dom vill, del 3.

Fick för en stund sedan svar från Olle Schmidt (FP) på min tidigare fråga om vad som händer med Telekompaketets tillägg 166 (ändrat till nr 72), som i den nya formuleringen lyder:

Direktiv 2002/21/EG

Artikel 13 b – punkt 1

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga nationella myndigheterna har befogenheter att utfärda bindande instruktioner till företag som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster för allmänheten för att tillämpa artikel 13 a. Dessa bindande instruktioner ska vara proportionerliga, ekonomiskt och tekniskt hållbara och genomföras inom en rimlig tid.

Den kursiverade orden behöriga och myndigheterna ersätter ordet tillsynsmyndigheterna och den sista meningen tillkom vid behandlingen i IMCO.

Svaret från Olle Schmidt lyder:

Vad som händer i ITRE har vi inte jättekoll på men Harbours rapport kan vi bättre. Det som nu händer är att Harbour sitter och förhandlar (s.k. trialoger) tillsammans med andra representanter från parlamentets politiska grupper, kommissionen och rådet för att man ska lyckas komma överens. Detta kommer med stor sannolikhet innebära en kompromiss där ändringsförslag 166 försvagas igen, likt förra gången. Likt förra gången talar mycket för att orginalversionen av 166 läggs igen inför plenum vilket gör att hela parlamentet kommer att få möjlighet att ta ställning till förslagen igen och förhoppnings stödja det, som förra gången.

Vad som händer med tillägg 138 får vi en aning om den 21 april, då ITRE-utskottet bereder detta och andra förslag, vilka rapportör Trautmann ansvarar för. Av Schmidts svar drar jag slutsatsen att vi måste hålla trycket uppe både fram till den 21 april men också fram till den 5 maj 2009 då parlamentet ska besluta om hela paketet. MinaModerataKarameller noterar att Christofer Fjellner (M) är på hugget.

Rätt intressant är det att det är kultursidor i DN och SvD 1, SvD 2, SvD debatt/Brännpunkt och i SR P1 Mitt i musiken, som en bredare publik nu får höra talas om Telekompaketet. Men, här är det ur det nog så allvarliga, men begränsade perspektivet, att Frankrike vill att där ska finnas pålagor, som ålägger telebolag och operatörer att ta ansvar för innehållet i det, som sänds med hjälp av nätet samt beivra eventuella intrång i upphovsrätten. Minst lika viktigt och intressant är det, som pågår i kulisserna och som en engelsk politiker driver med stöd av lobbyister bland it-företag. Kort beskrivet innebär detta att slutanvändare d v s kunderna inte fritt ska kunna välja den programvara och de applikationer, som passar den enskilde kunden bäst. Valfriheten ska ligga i att välja internetleverantörers olika paket, inte så som idag där var och en bestämmer val av programvara och då kan välja t ex program med Öppen källkod och t ex internettelefoni typ Skype. Undrar om det kan vara detta som ligger bakom nyheten i SvD Näringsliv om att Ebay knoppar av Skype.

Med tanke på att paketet rör IMCO (utskottet för inre marknad och industri) och ITRE (utskottet för industrifrågor, forskning och energi) är det anmärkningsvärt att telebolagen och operatörerna lämnats ifred och sluppit frågor innehållet i paketet bl a filtrering/censur och beivrande av eventuella intrång i upphovsrätten. Den som vågar sticka ut hakan är Bahnhofs vd Jon Karlung, vilket SvD, Expressen/Dina pengar och E24 skriver om. Jag tycker att Telia Sonera, Tele2 och Telenor m fl borde få frågor om hur de ser på kundernas fria val och integritet. Karl Sigfrid (M) funderar om man verkligen kan tala om att Karlung utnyttjar ett kryphål i IPRED.

Erik Josefsson skriver i ett mycket läsvärt inlägg att kritiken var enhällig mot en förlängning av upphovsrätten vid seminariet Sound Copyright: Which way for the EU? Ting och tankar ställer en rad intressanta frågor m a a DN:s artiklar. Andra som skriver om fildelning är: Copyriot; Stenudd; och Mårten Schultz. Svensk Myndighetskontroll meddelar att han har fått nog av politikerna i EU och Knapsu har snappat upp att Piratpartiet kräver Infrastrukturminister Åsa Torstenssons avgång; det gäller att slå sig igenom mediebruset. Avslutar med Det progressiva USA, som skriver om presidentens öppenhet; det känns som ett varsel om ett bättre samhällsklimat, eftersom vi så ofta följer i USA:s kölvatten.

Infogar länk till tidigare inlägg del 1 och 2.