Medborgare eller kund - det är frågan?!

Idag skriver DN om dagens debatt i Europaparlamentet under rubriken Telekompaketet: Strid om rättssäkerhet in i det sista. Debatten sker inför morgondagens omröstning, där det nu även krigas om voteringsordningen, eftersom den som behärskar den tekniken kan dribbla bort tillägg, som ansvarig rapportör befarar kan äventyra den kompromiss som nu lär finnas mellan parlamentet, ministerrådet och kommissionen. Det innebär att 166:an inte har en chans eftersom den är inbakad i paketet Citizens´ Rights Amendments. Det kan se ut som att Hax har rätt i sitt antagande att tillägget försvinner p g a en partipolitiskt högt spel inom Vänstern, medan jag vill tro att det ur deras tilltro till överstatligheten växt fram en insikt om att det även fanns andra delar i paketet än 138:an och 166:an, som behövde kompletteras för att alla medborgare inom EU skulle tillförsäkras medborgerliga fri- och rättigheter. En artikel i Computer Sweden idag visar vilka som vill bestämma över internet. Där finns även en kommentar, som visar hur det kan komma sig. Operatörerna hoppas att politikerna ska ta ansvar för medborgarnas rättssäkerhet. Frendo skrev om deras påtryckningar redan i oktober 2007. Intressant.

Uppdatering: DN skriver IT-branschen: "Telekompaketet behöver tillägg om mänskliga rättigheter" och SvD kopplar ihop uppgifterna från Computer Sweden och DN och refererar till Christoffer Karsberg, nätsäkerhetschef hos Post- och Telestyrelsen, som i Computer Sweden uttalat:

– Det vore problematiskt om ansvaret för blockering läggs på operatörerna. Vi tror inte att det är rätt väg att gå. Det är förenligt med både risker och dålig precision

Tyvärr vill inte Ministerrådet, där vår minister Åsa Torstensson deltar, inte veta av något annat än att vi är kunder och konsumenter när vi använder oss av internet. I debatten blev det solklart att politikerna hellre ser oss som kunder och konsumenter än medborgare, medan branschen insett att vi är både och. Forskaren Monica Horten skriver om ”dirty trick” när det gäller listan för omröstningen. Isobel har också läst vad hon skrivit och tolkat det som att 138:an inte alls är räddat och att alla nu är lurade av rapportören Malcom Harbour. Det håller inte Gunnar Hökmark med om. Och på Newsmill finns ett par artiklar som är värda att läsa: Telekompaketet en medborgarrättslig katastrof av Christopher Kullenberg och Telekomomröstningen är ett demokratiproblem av Erik Josefsson. Jens O ställer följdfrågor. MinaModerataKarameller ser också att det händer mycket bakom kulisserna.

På min fråga till gårdagens seminarium: Finns det i praktiken 27 nationella internet i EU? fick jag följande svar av politiskt sakkunnige Henrik Hansson: Internet är till sin natur gränsöverskridande, men telekomsektorn är fortfarande i ganska stor utsträckning präglad av nationella regler, eller kanske ännu hellre avsaknad av regler på såväl EU- som nationell nivå. Jag är inte övertygad om att mer reglering och mer lagstiftning automatiskt är lösningen på problem, eller problem som kanske inte ens har uppkommit som i det här fallet. En annan fråga var: Blir det möjligt för mig att obehindrat välja programvara och applikationer efter eget önskemål eller blir jag beroende av operatörens utbud? Svar: Telekompaketet kommer inte att innebära några skillnader i detta avseende mot vad som gäller idag mer än att operatörerna blir skyldiga att tydligt informera om vilka eventuella begränsningar som gäller.

I det sista svaret blir det tydligt att man gett efter för vissa telekomföretags vilja att begränsa utbudet t ex erbjuda paketlösningar, då värnas vår rätt till fria val på så sätt att en operatör blir skyldig informera om sådana begränsningar och underförstått kan då konsumenten byta till annan operatör utan sådana begränsningar. Vår oro för att internet ska förstöras är således inte gripet ur luften, men istället för överstatliga direktiv som styr alla EU-medborgares rätt till demokratiska fri- och rättigheter på nätet är det tänkt att marknadens mekanismer ska klara den saken. Och, som så många gånger förr, då handlar det om i vilken utsträckning vi ska tro att marknaden kommer att fungera så som det är tänkt. Hax försöker se framåt och funderar på eventuella konsekvenser.

Med det fokus, som satts på internet under de senaste veckorna, har somligt uppdagats som invånarna i Storbrittanien inte haft en aning om. DN och SvD berättar om att den statliga myndigheten GCHQ, vars svenska motsvarighet är Försvarets radioanstalt (FRA), satsar 12 miljarder kronor på att utveckla ett system för att övervaka medborgarnas internettrafik. Projektet, som kallas Mastering the Internet, avslöjades i söndags och har redan fått massiv kritik för att vara ytterligare ett steg mot ett storebrorssamhälle. Är någon förvånad? SUCK!!! Om detta skriver många andra bl a Mark Klamberg; Attila; Kristoffer; Mitt i steget, Nils Holmlöv; och Satmaran samt Badlands Hyena. Enda sättet att slippa är att frivilligt acceptera :-) Avslutar med Lennart Rohdins inlägg m a a Gunnar Wetterbergs artikel på DN Debatt – den debatten är verkligen på sin plats. För så som politiken sköts idag skulle även medborgarna behöva ha egna assistenter för att klara att hålla ett öga på allt som hotar våra demokratiska fri- och rättigheter. Hur säkras kvalitén i riksdagens arbete egentligen? Får vi medborgare valuta för de pengar, som det kostar att hålla igång hela denna apparat? Nåväl, det finns det anledning att återkomma till.