torsdag 2 december 2010

Skräckfilmen stoppad men skräcken får ny hemvist.

SvD:s Per Gudmundson skriver idag om hur vänstern lyckades stoppa skräckfilmen med en tillbakablick till 1980-talet då videofilmen Motorsågsmassakern skapade moralhysteri. Man kan le vid minnet och känna en viss lättnad, om det inte vore för att skräcken fått en fast hemvist i Medierådet, en kommitté inom regeringskansliet, som enligt direktiv 2010:64 ska ges status av statlig myndighet - Statens medieråd - fr o m 1 januari 2011. Prop. 2009/10:28 som handlar om detta finns här. Rätt märkligt förresten att där inte finns någon notering varken om Utskottsbetänkanden eller Riksdagsbeslut. Uppdatering: Beslutet togs samma dag som jag skrev detta inlägg. Beslutet kan läsas i listan över Beslut i korthet från Riksdagen (7:e ärendet).


Det är möjligt att vänstern lyckades stoppa skräckfilmen, men Per Gudmundson kan inte blunda för att man på högerkanten vill ge skräcken för att internet skadar barn en permanent hemvist i en särskild myndighet.

Intressant.

5 kommentarer:

Jakob sa...

Sverige har som bekant en föga ärorik historia när det gäller filmcensur.

På 1910-talet klippte man bort en komediscen som innehöll pajkastning. Eftersom det var slöseri med mat ansågs det moraliskt förkastligt.

Mer allvarligt var förstås att Pansarkryssaren Potemkin totalförbjöds, eftersom den kunde verka upphetsande på arbetarklassen.

Andra exempel:

- Hustrun kunde klippas bort så att mannen fick sista ordet i ett gräl

- tyskfientlig dialog plockades bort redan på 1930-talet, före kriget

- Humphrey Bogarts spark mot en flaska vichyvatten klipptes bort från Casablanca 1943, vilket sågs som en symbol för den tyskvänliga Vichyregimen. Och givetvis totalförbjöds Disneys Hitlerparodi med Kalle Anka.

- På 1950-talet censurerades scener ur filmen Raggargänget bort med Ernst Hugo Järegård som raggare (Kanske en kulturgärning?). Ett antal western- och gangsterfilmer förbjöds osv.

Ja exemplen är många. Enligt de ursprungliga kriterierna fick filmerna inte bryta mot "allmän lag eller goda seder", inte heller "verka förråande, upphetsande eller till förvillande av rättsbegreppen."

klokbok sa...

"Enligt de ursprungliga kriterierna fick filmerna inte bryta mot "allmän lag eller goda seder", inte heller "verka förråande, upphetsande eller till förvillande av rättsbegreppen."

Vi får hoppas att samma kriterier inte gäller nu. I så fall blir det väl inget kvar av vare sig radio, TV, bio eller internet.

Häpp! (?)

manen sa...

underbar slutkläm!

Farmorgun sa...

@Jakob: Intressant att sätta in det som sker i ett historiskt perspektiv. Tack för ditt bidrag. Jag vet inte om det är åldern, men jag tycker att det blivit allt fler pekpinnemänniskor med åren :)

@klokbok: Enda skillnaden idag mot tidigare är att vi nu kan se och ta del av allt högt som lågt - om vi vill. Sedan finns det människor som i sin beskäftighet vill frälsa oss från det onda. Men, jag tror att det senare måste vi försöka klara av på egen hand om det ska fungera i långa loppet. Ända sedan jag som barn, blev föremål för välgörenhetstanters välvilja, har jag svårt med andras rättesnören :)

@manen: Kunde inte låta bli. Sedan blev det ju inte sämre när jag upptäckte att riksdagens tog beslutet om att inrätta myndigheten Statens medieråd senare samma dag.

Peter sa...

Medierådet hette från början Rådet mot skadliga våldsskildringar. Radioprogrammet Kino en bra diskussion om censur och det aktuella fallet den 3.e december. http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?ProgramId=3051