Läser DN:s artikel Demokrati inte så viktigt för dagens unga svenskar och har svårt att tro mina ögon. Men efter att ha rådfrågat Paki Holvander, kommunstrateg för Demokrati och Mångfald i Södertälje kommun, vet jag nu att undersökningen sker med jämna mellanrum och håller god kvalitet samt ingår i en världsomspännande forskning med ett stort antal länder involverade. Annars hade det legat nära till hands att tro att någon roar sig med att skämta i en mycket allvarlig sak. Som pensionär har jag hört om den ironiska generationen och tänkte först att dagens unga, som utsätts för enkäter om än det ena än det andra företeelsen bland unga som vuxenvärlden gärna förfasar sig över, helt enkelt pekar finger genom att inte vara helt seriösa i sina svar. Men, inser sedan att svaren kan vara helt sanningsenliga och då måste vi ställa oss frågor om vad dessa svar vilar på för grund och vad som kan ligga bakom.
Forskningsledaren Staffan I. Lindberg frågar sig också hur detta kan komma sig, men har inget svar utan kan bara göra antaganden utifrån svar från unga i sin omgivning. Helt rått kan jag tänka mig att förtroendet för politikerna, som själva tjänar rätt bra på sina politiska uppdrag, står i direkt relation till dem som är beredd att tjäna en hacka på att sälja sin röst. Inte så konstigt eftersom de politiker som slåss om makten visat att de kan sälja ut sitt tidigare deklarerade demokratiska förhållningssätt inför hotet att förlora inflytande inom politiken i allmänhet och sitt parti i synnerhet.
Piratpartiet är ett exempel på ett politiskt parti som inte hade kommit till stånd om de etablerade partierna hade varit mera lyhörda inför de samhällsförändringar som krävs i en tid då människor förväntar sig fritt kunna dra fördel av den teknik som finns för information och kommunikation. Vi människor vill ha rätt att bete oss på samma sätt som tidigare, då man med hjälp av papper och penna samt skrivmaskin olika tekniker för mångfaldigande av eget och andras tankegods och olika uttryck för kultur- och kunskapsutveckling, kunde utveckla sitt eget inre liv. Ett beteende som senare ledde till köp av sådant som man kände behov av att ha i sin ägo. Vad jag kan se är det ingen skillnad idag mot tidigare – först kollar man och utbyter meningar med andra om saken, sedan köper man det om man anser det vara värt pengarna. Som svar på detta har riksdagen skärpt lagstiftningen för att underlätta upphovsrättsindustrins jakt på människor som delar filer med varandra. För att inte tala om FRA en rad andra åtgärder i syfte att övervaka allt vad vi medborgare sysslar med när vi befinner oss ute på nätet.
Inom andra samhällsområden finns det andra exempel. Ta till exempel de unga människor, som engagerat sig för djurens rätt till en juste behandling. Vad händer i dessa unga sinnen, när det visar sig att samhället står rätt handfallen inför den vanvård som sker? Eftersom våra nyhetsmedia verkar vara ointresserade av att granska det som pågår i olika djurstallar och samhällets kontrollanter intalats att de arbetar för en successiv förbättring genom goda råd istället för att använda sina möjligheter till sanktioner (vilket inbjuder de samvetslösa att synda på nåden), blir en del ungdomar allt mer militanta medan andra får sin bild av ett samhälle, där pengar betyder mer än djurs välbefinnande, ytterligare förstärkt. Om andra kan tjäna pengar på ett samhälle där rättrådighet inte lönar sig, är det kanske inte så konstigt ifall allt fler ungdomar ser en möjlighet att sälja sin röst, men jag måste medge att det är smärtsamt att tänka i de banorna.
Hur som helst – allt hänger ihop. Nu gäller det bara att fördjupa forskningsinsatserna för att ta reda på de bakomliggande orsakerna. Här är det inte enbart i skolans inre arbete, där elever ska ges möjlighet att tillämpa demokratiska fri- och rättigheter i sin egen vardag, som kan vara av intresse. Utan i minst lika hög grad krävs studier av skolböckernas ideala värld i förhållande till den praktiska politik, som den tar sig uttryck i den egna kommunen och i landet i stort. Antalet kommentarer och blogginlägg säger oss att ämnet Unga och politik intresserar.
Andra som skriver är bl a följande: DN-huvudledare; SvD; Juristens funderingar; MinaModerataKarameller; Viktualiebrodern; Scaber Nestor; Lars-Erick; Tokmoderaten; Motpol; Jan Nilsson; Beelzebjörn; Thomas Böhlmark; Unni Drougge; Martin Moberg; Knapsu; och Johan ”Mitt i steget” Westerholm. Samt sist men inte minst Badlands Hyena, som kan konsten att vrida till det hela. Twitter som detta exempel från norr ökar inte precis tilltron till politikers omdöme.
För övrigt anser jag i likhet med Isobel Hadley-Kamptz att de som ansvarar för den förda politiken kring GMO måste granskas mera ingående och ifrågasättas. För övrigt ett bra exempel på att lagstiftningen för immateriell rätt har haft helt fel fokus och att pengar har fått företräde framför andra minst lika viktiga värden.
lördag 4 juni 2011
Allt kan köpas för pengar?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det där med GMO-debatten är intressant. När jag såg den osignerade artikeln i Sydsvenskan kunde jag inte låta bli att skicka den till Piratpartiets kommunledare här, som jag vet är påläst.
Hon skrev ett rätt ilsket svar i en kommentar, som tar upp ungefär samma saker som Isobel. (Längst ned på http://www.sydsvenskan.se/opinion/huvudledare/article1482150/Dyrbara-fordomar.html)
Jag tycker att PP som ju är patentkritiska ska lägga mer kräm på den här frågan inför EU-valet, särskilt som miljöpartiet inte verkar ha tid.
@Beelzebjörn Kanonbra att du är uppmärksam på denna sak. Det ska bli ett sant nöje att ta del av artikeln i Sydsvenskan. Du har rätt i att saken är intressant både som exempel på vad patent kan ställa till med, men också ur miljösynpunkt, där försiktighetsprincipen bör råda.
Skicka en kommentar