Feminismen och Evolutionen, del 3.

Inleder med en kortversion av syndafallet i Edens lustgård, omnämnt i del 2: Eva, lockad av Ormen, frestade Adam att tillsammans med henne äta av den förbjudna frukten, vilket gjorde att de såg att de var nakna och i skam skylde de sig med fikonlöv. Gud dömde Eva att föda sina barn i smärta, medan Adam, som lagt skulden på Eva för sitt syndafall, sågs av Gud, som en större syndare och bägge två förvisas ut ur paradiset. Detta tar Jordan B Peterson (JBP) till intäkt för sina teorier om mannens tillkortakommanden när det gäller att göra vad som är gott mot honom själv. Men, jag ser nog detta mera som en berättelse skapad av prästerskapet för att förmå människor att hålla sig på den smala vägen. Men, inget ont i det – berättelser är ofta mera fängslande och fastnar lättare i minnet än stentavlor, även om de flesta budorden har stått sig, som människors rättesnöre genom årtusenden och fortfarande går som en röd tråd genom vår lagstiftning.

Här slår det mig att JBP påminner sig själv om den styrka, som ligger i begränsningen, eftersom han han gjort försök att koka ner sitt eget mycket digra material till 12 livsregler. Men trots alla sina ansträngningar har han förirrat sig i alltför många snår av egna slutsatser, som kan ifrågasättas – även om han helgarderat sig genom att påstå att Naturen är konservativ (sic!). Värt att ta fasta på i allt detta är självklart resonemanget om individer, som grundbultar i samhället, försedd med ett begränsat antal levnads- regler, vilka enligt min mening måste baseras på kunskap om bland annat betydelsen av måttfullhet för balans mellan ordning och kaos. Något alla kan ha nytta av att lära sig från tidig ålder. Själv är jag mycket tacksam för att min pappa lärde mig – då fem år – självbehärskning. Något egentligen ganska enkelt, som medel att undgå retstickor eller plågoandar, vilka endast berättar något om sig själva med sitt beteende. En insikt, som gör att man inte behöver ta åt sig! Senare lärde jag mig, när jag tolkade Kahlil Gibrans visdomsord, att man bjuds på ett tillfälle att fostra sig själv, varje gång gemena typer kommer i ens väg!

När feminister uppfattar JBP som ett otäckt kryp, hemmahörande under en sten, är det inte en dag för tidigt att de själva skaffar sig kunskap om måttfullhet och dess betydelse för ett hållbart resultat. Utgivningen år 2018 av hans bok, som översatts till svenska och ett besök i Sverige samma år, sker inte av en slump. Tvärtom – det är en tydlig signal att feminismens härförare är blind för vikten av måttfullhet i sina anspråk, när de med statsunderstödda direktiv påbjuder feminism inom samhällets alla områden. Men, de inbillar sig nog att ett bakslag bara kan bero på att jag och andra, som tvivlar på den statliga feminismens välsignelse, är okunniga och inte vet vårt eget och landets bästa.

Men, just därför har jag läst boken med kritisk blick och funnit att även om JBP:s referenser är omfattande, kan jag inte veta – utan att själv ha brottats med dem alla – ifall JBP har täckning för det, som han påstår. Men, med hans uppfattning ”Naturen är konservativ” och hans tilltro mera till effekterna av Bibelns skapelseberättelser än Darwins evolutionslära, tror jag att JBP gör sina egna tolkningar av referensmaterialet. Något, som dock inte bevisar att de, som ivrar för feminism, använder sig av försvarbara arbetsmetoder. Känner att jag är klar med Jordan B Peterson, eftersom hans regler vilar på ett tankegods, som på goda grunder kan anses stå för en konservativ politik, vilken jag inte delar. Vid Regel 5 ger jag upp projektet med JBP – Föräldrars kärlek till barn är för hans del villkorad LÅT INTE DINA BARN GÖRA NÅGOT SOM FÅR DIG ATT TYCKA ILLA OM DEM. Tycka illa om dem?! Det är något helt annat än att tycka illa om deras handlingar.

Söker därför en tredje väg mellan Jordan B Peterson och Margot Wallström med flera feminister. På den tredje vägen kommer kvinnorna till insikt om nödvändigheten av att med eller utan fackets hjälp lära sig hantera lagar och avtal som redan gäller – både för det systematiska arbetsmiljöarbetet och individuella löner. Det senare med adress framförallt till aktivisterna i metoo-kampanjen.

Avslutningsvis: Vi är alla var och en delaktiga i det som sker runt omkring oss. Jordan B Peterson är en människa, som med argument för sin sak, ger oss alla en möjlighet att pröva grunderna för våra egna ståndpunkter. Hade inte tagit mig tid att sätta mig in i hans tankevärld om han inte hade stämplats, som en charlatan inom ett forskningsfält, som enligt min mening är minerat av feministiska aktivister. Men, han har i vart fall presenterat en rad referenser som han baserar sina ståndpunkter på. Så har även Susan Faludi i sin bok Ställd – Förräderiet mot mannen. Jag saknar en forskningsrapport där kunskap inom samtliga berörda forskningsområden finner en balans mellan ordning och kaos för en hållbar samhällsutveckling.

PS. Gläder mig åt att vinnaren av Diamantbollen Nilla Fischer använde ordet Jämställdhet i sitt kraftfulla tacktal. Jämställdhet, som vilar på Alla människors lika värde, kan knappast uppröra. Det är metoderna för att nå målet, som behöver bearbetas, eftersom aktivister ostört har tagit sig an saken på entreprenad och alltför länge tillåtits använda kampanjer för genomförandet i ett land, som säger sig stå för en liberal demokrati. DS.