torsdag 17 juli 2014

I vägen för rättvisan – vad, vem eller vilka?

Som väntat beslutade Stockholms Tingsrätt, efter längre överläggning än väntat, att Julian Assange fortsatt ska vara häktad ”för våldtäkt – mindre grovt brott, sexuellt ofredande och olaga tvång av två kvinnor i Stockholm 2010”.. Det är en knepig situation, som den särskilda åklagaren i sexualbrottsmål, Marianne Ny, försatt både Julian Assange och de berörda kvinnorna i genom att underlåta att hålla förhör med honom på Ecuadors Ambassad i London, där han beviljats politisk asyl. Lika väntad är reaktionen från hans försvarsadvokater – de vill att saken ska prövas i en högre instans, vilket SvD skriver om i papperstidningen under rubriken Häktningen av Assange överklagas.

Varför Marianne Ny inte kan hålla förhör där Assange befinner sig, framstår för allt flera som ett tecken på att hennes förutfattade mening om Julian Assange får råda. Hon anser att Assange håller sig undan rättvisan. Om hon därmed delar även den uppfattning, som råder i USA:s militära kretsar, att han är visselblåsaren Chelsea Mannings medbrottsling, eftersom han offentliggjort material via Wikileaks, det framgår inte. Manning har dömts till 35 års fängelse. En annan visselblåsare som USA och förmodligen även vissa kretsar i Sverige ser på med lika oblida ögon är Edvard Snowden - idag med tillfällig asyl i Ryssland. Julian Assange´s oro för utlämning från Sverige till USA, kan därför inte ses som helt obefogad. Glöm inte att han och många andra av hans vänner världen runt länge trott och kanske fortfarande tror att han blivit utsatt för en komplott – en honungsfälla – med hjälp av de kvinnor, som anmält honom. En honungsfälla, som skulle underlätta ett gripande och en utlämning till USA. En teori som till lika delar kan anses vara ett utslag av Assanges och andras paranoia som de svårigheter man kan ha att förstå sig på den svenska sexualbrottslagen. För min egen del tror jag mer på det senare.

DN skriver i dagens huvudledare bl a ”Assanges rädsla för att lämnas ut till USA kan till viss del förstås. Den antiterrorlagstiftning som antogs efter 11 Septemberattackerna och skandalerna kring Guantanamo Bay har undergrävt förtroendet för det amerikanska rättsväsendet. Sättet på vilken Chelsea Manning, Wikileaks huvudkälla, har behandlats och hennes långa fängelsestraff kan som bäst beskrivas som djupt problematiskt.” Och avslutar ”Men det är inte detta förundersökningen och arresteringsordern mot Julian Assange handlar om. Att han eftersöks har inget att göra med vare sig USA eller Wikileaks, utan om att Assange av två kvinnor är anklagad för våldtäkt och sexuellt ofredande och i fyra års tid har förhindrat rättvisan att ha sin gång.”

Slutklämmen ”och i fyra års tid har förhindrat rättvisan att ha sin gång” visar att ledarskribenten inte kan se att omständigheterna talar för att åklagaren ska ordna med de förhör som krävs, i London, så att en rättegång kan genomföras och rättvisa kan skipas. Vad, vem eller vilka är det som idag förorsakar dödläget? It takes two to Tango. Kan bara hoppas att Svea Hovrätt ser mera pragmatiskt på saken.


Andra som skriver är bland andra Hax; Lasses blogg; Opinionsbloggen; Anders Romelsjö; och Motpol. Intressant?

3 kommentarer:

Anonym sa...

Vägran att förhöra honom på plats i Storbritannien visar ju på en total nonchalans inför de påstådda brotten. Om jag blivit våldtagen skulle jag bli heligt förbannad om rättsväsendet inte ansträngde sig mer än så här. De vet var han är, han kommer inte gå någonstans. Oavsett skäl så vägrar han uppenbarligen inställa sig. Vill man komma någonstans får man fan bjuda till lite.

Det känns som Ny o co är helt nöjda med situationen. Vilket tyder på att de inte alls är intresserade av att skipa rättvisa. Vilket tyder på att de låter Assange sitta och se dum och sur ut för att sänka hans anseende.

Oavsett hur det ligger till med det ena och det andra så är det här en smutsig historia.

bloggare på icedaniel.se sa...

Märklig soppa. De vet vad han finns så varför inte hålla förhören på Ecuadors ambassad ?

Thomas sa...

Det är klart att Marianne Ny inte öppet kan säga att hon anser det överordnat att Assange ska ner på knä för henne, den Höga Åklagaren, och sedan ska sitta häktad och avskuren från omvärlden i månader medan hon knåpar ihop något som liknar ett åtal och bearbetar opinionen med benägen hjälp av tidningar, advokater och bloggare.

Något åtal i juridisk mening finns det nämligen inte i nuläget, inte ens ett halvfärdigt. Assange är egentligen bara kallad för att man vill inhämta hans syn på vad som hände, och det är extremt sällsynt att man tar till en internationell arresteringsorder i ett sådant läge och under dessa omständigheter. Men i realiteten är det just det hon vill, plocka psykningspoäng på sin undersökning. Det kan tilläggas att kvinnorna som anmälde Assange inte verkar särskilt trovärdiga.

Däremot är det inte särkilt förvånande att DN:s ledarsida inte orkar se igenom detta spel. Det är verkligen inte ofta man försöker ”tänka utanför lådan” på det hållet numera.