Får även vanligt folk använda nätet?

Efter att ha lyssnat på Täppas Fogelbergs härnadståg mot folks användning av sociala medier i SR:s program Ring P1, känner jag mig till att börja bara utmattad. När en proffstyckare av hans kaliber använder sin tid i etern för att dissa att vanliga människor vill lägga sin tid på Facebook och bloggar, kan jag inte låta bli att undra: - Håller han på att bearbeta sina föreställningar i hopp om att kunna rucka på sin uppfattning att internet inte är till för vanligt folk, eller vad? Vanligast i Täppas föreställningar om Facebook är tydligen berättelser om toabesök och att sprida elakheter om andra. Idag fick han hjälp dessutom av en lärare, som sa sig arbeta mot mobbing i skolan, men tydligen inte hade en aning om Datainspektionens webbplats Kränkt.se. När sedan en person, som råkat illa ut, hörde av sig och berättade om sina upplevelser, visade det sig att inte heller Täppas verkade känna till Kränkt.se, som tillkommit för att ta tillvara människors erfarenheter av att ha blivit utsatt för obehagligheter, men också för att hjälpa dem att hantera sin situation.

Men, jag kan tänka mig att det kan vara en rätt svår uppgift, eftersom den som känner sig kränkt rätt ofta förväntar sig att någon med makt ska klämma åt den som bär sig illa åt. Att komma till insikt att det ligger hos en själv, hur man väljer att tolka vad andra människor hasplar ur sig, kan vara smärtsamt om man lever i tron att man har rätt att gå genom livet utan att bli sårad av andra. Jag har inte läst Stefan Einhorns bok Konsten att vara snäll, men jag inbillar mig att till den konsten också hör att kunna se hur andra genom sina elakheter ofta berättar mer om sig själva än den som man ger sig på.

Att lära unga människor att de kan välja mellan att se sig själva som ett offer för andras elakheter eller att ta chansen lära sig vad man själv kan göra för att bli mindre sårbar i framtiden, borde vara en del av skolans arbetsmiljöarbete, eftersom elever och personal är varandras arbetsmiljö. Den lärare, som ringde Täppas och berättade att hon arbetar mot mobbning, hade jag svårt att ta på allvar. Hon ansåg sig inte ha tid att vara där hennes elever finns och har helt klart inte hört talas om de lärare som tar Facebook till hjälp för information och kommunikation med sina elever som en del i lärprocessen. Hon lämnar hellre ett tomrum för andra att fylla. Därför vill jag bjuda på ett bra exempel Mina råd till en nyexaminerad lärare. Det är för övrigt intressant att se hur skilda synsätt som råder vid en domstol i USA och vad människor här i Sverige förväntar sig att rättsväsendet ska ta itu med.

Tack vare att Katinka Bille Lindahl med Farmorsbloggen ringde Täppas och talade gott om sociala mediers möjligheter, blev Ring P1 inte bara en räcka sura uppstötningar denna morgon. Hennes blogg om att skapa sitt eget liv är läsvärd och inte skämmer det att hon dessutom med hjälp av nätet skapat ett företag där hon kan kombinera sin förmåga att vara medmänniska med att förse omvärlden med vackra kärleksminnen. Sedan kan jag naturligtvis inte veta om hennes entusiasm hade någon verkan. Kan tänka mig att Täppas, impregnerad som han är av misstro mot ”försäljningsknep”, hade garden uppe. När jag sedan ser att Täppas själv har en blogg, undrar jag naturligtvis vad han egentligen är ute efter. Att de som vistas på nätet ska ha en särskild licens efter genomgången examen eller vad? Uppenbarligen har han svårt att tolerera att internet rymmer denna mångfald av olika uttryck för mänskligt liv.

Men, bara för att människor har ett publiceringsverktyg i sin hand, säger det inget om vad ur detta material som kommer andra till del. Människor väljer vad de lägger sin tid på. Ännu så länge är det så att Täppas i P1 når så många fler och därför är det viktigt att han håller sig till reglerna för sitt uppdrag – att föra en dialog som speglar olika sidor av saken.

Så till något helt annat. Börjar med Opassande, som tittat på läget för de partier som ännu inte tagit sig in i riksdagen. Gillar skarpt att hon tar hjälmen på och publicerar. Om alla hukar får vi ett samhälle som bara ett litet fåtal kan trivas i. Sedan Deeped som skriver mycket läsvärt om svårigheterna med lagstiftningen mot Barnpornografi och ser vartåt det lutar. Det känns verkligen bra att Niclas håller i och att Rapport också vågade vädra saken. Anna Troberg berättar utförligare om Piratpartiets förhållningssätt i denna fråga.

I det sammanhanget kan jag berätta att statyn Tummelisa i Roslagsparken återbördats. Var den varit och vem eller vilka, som roat sig med att ta bort den och sedan sätta den tillbaka, är fortfarande höljt i dunkel. Nu gäller det att ta reda på om bilder av henne kan anses vara barnporr. Det ser ut att vara bra fotoväder, så det får bli en liten promenad sedan jag postat mitt inlägg. Ser att Anders Widén, som inspirerade till uppgiften, brottas med att gamla och nya bilder av en makthavare inte går att få ihop. Kanske hjälper det att analysera vad makt är och hur det kan påverka även den som utövar makt.

Wikileaks är annars något som det fortfarande skrivs och oreras om. Marcus i Livbåten lyfter fram en viktig aspekt när det gäller Wikileaks – de lägger ut material, som sedan kräver insatser av andra för att få ett värde. Det är en sak att materialet är tillgängligt, sedan gäller det att de traditionella medierna och alla andra intresserade tar sig an en granskande uppgift. Många små bitar måste läggas samman till något överskådligt om man vill se något av större vikt än de enskilda beståndsdelarna. På min fråga häromdagen Varför nu? har Techrisk svarat kort och gott: - Det sker för att det kan ske. Skrämmande enkelt. Så enkelt är det – det händer för att förutsättningarna finns där. Uppdatering: Men reaktionen låter inte vänta på sig.

Går för övrigt och klurar på Kristian Krassmans kommentar till gårdagens bloggpost, som visar att han inte har några problem med att vi fått en morallag. Är det för att sossarna har stått fadder? Han räknar tydligen krasst med att indignationen mot barnporr ska blockera folks tankeförmåga. Annars borde han inte ha så svårt att inse att Piratpartiet behövs för att S och andra etablerade partier ska klara av att omsätta sina vackra ord i konkreta handlingar både när det gäller integritetsfrågorna och rättssäkerheten, men också när det gäller att öka förmåga att inta ett justare förhållningssätt till utvecklingen av kultur och kunskap med internet som verktyg. En som insett piraternas roll är Dexion och det känns bra att hon haft modet att ändra sig. Strongt!

Intressant.