Myglas det i maktens korridorer?

Inleder med ett blogginlägg av Emma Opassande, som det osar om. Det ger mig anledning att ta en titt på vad som hänt när det gäller Polismetodutredningen. I januari 2009 kommenterade bland andra DN:s ledarsida det vid denna tid presenterade delbetänkandet av denna utrening. Den startade i december 2007 med ett särskilt uppdrag till särskilde utredaren chefsrådman Stefan Reimer (pdf-fil) som slutligt skulle redovisas senast den 31 maj 2009. Saken gällde att göra övervägangen om vissa straffprocessuella och polisrättsliga frågor angången de brottsbekämpande myndigheternas dolda spanings- och utredningsverksamhet. I det senare inryms hemlig teleavlyssning d v s signalspaning. Den 5 mars 2009 kunde vi höra att FRA:s Ingvar Åkesson protestera mot att SÄPO skulle bedriva en egen spaningsverksamhet. I juli 2009 överlämnade den särskilde utredaren Anders Eriksson betänkandet Signalspaning för polisiära behov (SOU 2009:66) (pdf). Efter överlämnandet framkom att justitieminister Beatrice Ask inte var nöjd med resultatet, vilket bland andra SvD skrev om.

Advokatsamfundets Anne Ramberg skrev i tidningen Advokaten om sitt sommarlov 2009 och berör där spelet kring den hemliga avlyssningen och ger oss sin syn så saken.

Dessförinnan hade regeringen i ett tilläggsdirektiv beslutat att flytta fram tidpunkten för en redovisning av Polismetodutredningens slutbetänkandet till den 31 maj 2010.

Den minnesgode kommer ihåg vad som sedan hände Anders Eriksson och den 3 mars 2010 skrev bland andra Mark Klamberg om att regeringen tillsatt en ny enmansutredning. Sveriges Radios Ekot har berört saken vid några tillfällen. Den 5 maj 2010 skrev R&D att den tidsbegränsade lagen om buggning förlängts t o m 2012. Emma Opassande m fl gjorde under juli-augusti 2010 ett svärmarbete; redovisat i Översikt av övervakningslagar.

Av delbetänkandet i januari 2009 framgår att det finns skillnader i dagens lagstifning mellan Rättegångsbalken (RB) och Lagen om Elektronisk kommunikation (LEK).

Förutsättningarna för hemlig teleövervakning enligt 27 kap. 19−21 §§ RB är följande.

1. Det ska finnas en skäligen misstänkt person.

2. Misstanken ska röra

a) brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i sex månader (även anstiftan och medhjälp),

b) dataintrång, barnpornografibrott som inte är ringa, narkoti-kabrott eller narkotikasmuggling, eller

c) försök, förberedelse eller stämpling till brott under a) och b).

3. Åtgärden ska vara av synnerlig vikt för utredningen.

4. Åtgärden ska avse uppgifter om telemeddelanden som befordras eller har befordrats till eller från teleadresser med viss anknyt-ning till den misstänkte.

5. Åtgärden ska beslutas av domstol.

Förutsättningarna för att de brottsbekämpande myndigheterna ska få tillgång till uppgifter enligt 6 kap. 22 § första stycket 3 LEK är följande (i jämförelse med rättegångsbalken).

1. Det ska vara fråga om misstanke om brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än två års fängelse (även anstiftan och medhjälp omfattas men inte försöks-, förberedelse- och stämplingsbrott).

2. Det behöver inte finnas en skäligen misstänkt person.

3. Åtgärden behöver inte vara av synnerlig vikt för utredningen.

4. Åtgärden är inte begränsad till vissa teleadresser.

5. Åtgärden beslutas av den brottsbekämpande myndigheten.

För att de brottsbekämpande myndigheterna ska få uppgifter om abonnemang från leverantörerna, t.ex. namn, adress, hemliga tele-fonnummer och IP-nummer, fordras inte samma svårhetsgrad rörande den misstänkta brottsligheten. I sådana fall är det enligt 6 kap. 22 § första stycket 2 LEK tillräckligt att det för brottet är föreskrivet fängelse och att det i det enskilda fallet kan bli fråga om annan påföljd än böter.

LEK, som bygger på EG-reglering, gäller sedan den 25 juli 2003. Rätt intressant att där finns ett par propositioner, 2006/07:119 och 2008/09:159 som ser ut att ha gått upp i rök. Varför? Har dessa förslag tillgodosetts på annat sätt. Eller kan det tänkas att de kommer att finnas med på ett hörn i slutbetänkandet, som enligt tilläggsdirektiv den 19 mars 2010 fått tiden för slutredovisning framflyttad till den 31 december 2010.

Det verkar minst sagt rörigt och en väldigt körigt i maktens boningar. Här kan det passa med en återkoppling till den DN-ledare som jag refererade till inledningsvis ”Förutom allt detta måste man tala i termer av rationalitet. 45 minuters presentation av ett tvåhundra sidor långt delbetänkande och inte ett ord om effektivitet. Siffror över hur många gånger olika tvångsmedel använts, men inga siffror över antalet fällande domar eller identifierade gärningsmän, eller hur många oskyldiga som i onödan utsatts för granskning. De flesta kan säkert acceptera att vissa arbetsmetoder för rättsskipning har ett pris. Men då vill man gärna vet det. Sedan kan man diskutera om man är beredd att betala det”.

Själv undrar jag: - Vilka resonemang förs inom regeringskansliet och de berörda myndigheterna när det gäller synen på internet och vi som vistas här? Minns att riksdagsman Karl Sigfrid (M) skrev att utredaren vid sin föredragning nämnde brott mot upphovsrättslagen som skäl för den nya lagen. Ska framflyttandet tolkas som att regeringen inte ville utmana folkopinionen med en slutredovisning före valet den 19 september? I så fall pågår ett kvalificerat mygel i maktens korridorer.

Håller med Anna Troberg – Kickstarta evolutionen i riksdagen med en röst på Piratpartiet!

Intressant.