Älska eller hata Almedalen

Ser att Almedalen fängslar på ett eller annat sätt. Göran Eriksson i SvD ställer Almedalen inför skranket med ett antal åtalspunkter för att utröna om de mest kritiska rösterna har rätt. I Expressen skrev Timbros VD Markus Uvell rätt vasst under rubriken Dinosaurien i det offentliga rummet. Vad sägs om denna formulering: ”Gamla tiders folkrörelsepartier har blivit organisationer vars syfte är att först driva valkampanj, därefter inom sig fördela de uppdrag valresultatet för med sig.” Inte utan att jag vill ge honom rätt. Han har också helt rätt i att den idépolitiska debatten förs på annat håll än i de krympande politiska partierna. Samtidigt kan vi inte komma bort från att lagstiftningsmakten på gott och ont handhas av företrädare för dessa partier, vilka i mångt och mycket lever kvar i det förgågna, varför det är hart när omöjligt att påverka i frågor som rör användningen av informations- och kommunikationstekniken. Förhållningssättet ser ut att vara att användningen av tekniken leder till allsköns ont som kräver en rad ingripanden från samhällets sida. Eftersom jag ser tekniken som ett oerhört viktigt redskap i byggandet av kunskapssamhället har mitt samhällsengagemang lett till att jag engagerat mig i Piratpartiet.

Vår partiledare Anna Troberg hade också funderingar kring nyttan med Almedalen i en tidigare bloggpost inför Almedalen. Efter att ha haft förmånen att vara med ett tidigare år tycker jag att arrangemanget synliggör hur vi alla slåss om människors uppmärksamhet. Även om Göran Eriksson kan ha en poäng med sina ”åtalspunkter” så tycker jag nog att Almedalen blir vad var och en själv gör det till. För min del satte jag mest värde på Bloggplats H12 där jag fick möjlighet att träffa bloggare som jag tidigare bara hade haft kontakt med på nätet. Sedan var det rätt intressant att kunna välja ut olika program med bäring på de frågor, som rörde hur redskapet Informations- och Kommunikationstekniken bäst kan göra nytta i det politiska arbetet i en tid när anhängare av den nu gällande upphovsrätten, med sin skyddstid under kreatörens livstid och yttligare 70 år, vill att politikerna ska lagstifta om att göra internetleverantörerna ansvariga för innehållet i kablarna och därmed i praktiken måste övervaka sina kunder för att inte själva råka illa ut med stämningar och krav på miljonersättningar. PP kämpar för en förändring av upphovsrätten så att den ska kunna fungera bättre i vår moderna tid. Den matchen pågår för fullt inom EU. Här HAX, som berättar om debatten om ACTA i EU-parlamentet. ACTA är ett handelsavtal som kommer att låsa in upphovsrätt och patenträtt, som den ser ut idag, för åtskillig tid framöver. Den debatten startar kl 15.00 och där finns också en länk till sändningen. Då vet jag vad jag gör i eftermiddag.

Imorgon onsdag arrangeras ett seminarium där om politiska bloggars utveckling och framtid. Medverkan av bl a en av mina favoritbloggare Mary X Jensen med bloggen Mina Moderata Karameller. Undrar om dett sänds på nätet? Det blir att söka. Annars bloggar väl Mary X om sina intryck av detta.

Lyssnar på GMA12 medan jag skriver och spetsar öronen när Brit Stakston intervjuar ledaren Ahmed Abdirahim från Fryshuset efter seminariet Idrotten som socialt verktyg. Begreppet ”spontanidrott” är verkligen ett inneord. En senare gäst är Anna Magnusson, ordförande i KFUM Sverige som också pratar om spontanidrott – det verkar som om många springer på den bollen ;) Magnusson presenteras annars i programtablån som Projektledare inom SOS Barnbyar. Vad jag förstod så finns det rätt mycket skattepengar i regeringens satsning på spontanidrotten. För några dagar sedan hade DN en artikel om att spontanidrottsplatserna mest används av pojkarna. En utmaning för det lokala föreningslivet och kommunpolitiker sedan tjejerna med viss framgång börjas ställa krav på ridanläggningar och annat som intresserar dem. Söker på nätet och ser att det till och med finns särskilda spontanidrottsföreningar – bl a en i Avesta där kommunen satsat på en skateanläggning, något som många ungdomar här i Norrtälje drömmer om, efter debaclet när den bana som fanns i Ungdomens Hus togs bort. Annars borde det väl finnas intresse för en skatebordsektion i någon av de idrottsföreningar som finns. Men det är kanske så att även föreningslivet behöver konkurrens om själarna för att vara på hugget ;) Eller är tanken att spontanidrotten ska vara oberoende av kommun och föreningsliv?

Intressant?