Människor
har i alla tider visat varandra exempel på företeelser,
som man vill uttrycka en uppfattning om, utan att man därmed
riskerat att bli ställd inför en domare eller krävd på
ersättning för att saken/bilden/texten visats i ett
sammanhang som rättighetsinnehavaren inte har föreställt
sig. Tack vare internet har den sidan av livet synliggjorts och då
har det blivit tydligt hur otidsenlig dagens upphovsrätt är
utformad. Immateriell rätt är något helt annat än
ägaderätt. Det visste de lagkloka redan på 1700- och
1800-talet då upphovsrätt blev en rättighet mera för
kreatören än de företag, som köpt upp
rättigheten, samtidigt som allmänintresset eller
samhällsintresset också vägdes in. Men, när vi
idag kan se hur de flesta politiker i riksdag och parlament försummar
sitt ansvar för allmänintresset och främst går
egenintressets ärenden, då har det gått käpprätt
åt skogen..
Det
senaste exemplet är bloggaren Genusfotografen som berättat
vad som hänt honom sedan han publicerat bilder som han haft som
underlag för sin analys och kritik på nätet.
Självklart upprör
det människor
som är engagerade i diskussioner om genusperspektiv i olika
sammanhang, men det borde också uppröra alla och en var,
som i åsikts- och yttrandefrihetens namn vill kunna diskutera
allt som intresserar dem – inte bara a f k utan även på
nätet. Att riksdagen, som stiftar våra lagar, ser
annorlunda på publicering om den görs på nätet,
det har även drabbat journalister. Här berättar Patrik
Kronqvist, Newsmill
och sina erfarenheter som redaktör för studenttidningen
Lundagård. Förutom goda råd till riksdagen ger han
också råd till den som blir uppvaktad av den s k
Bildombudsmannen. Han skriver ”På kort sikt kan
riksdagen stryka de formuleringar i dagens upphovsrättslag som
missgynnar digitala publiceringar. På längre sikt bör
man införa en princip om fair use liknande den amerikanska som
ger ett brett skydd åt exempelvis kritik och parodier”.
Ajour
skriver också om saken
och visar (med stöd av en bild från Facebook) att
företagets reaktion inte i första hand gäller
upphovsrätten utan det faktum att bilderna blivit analyserade
och kritiskt granskade med koppling till det företag som använt
dem i sin publika produkt. I detta företags ställe agerar
den bildbyrå, som äger upphovsrätten, för att
straffa den som vågat kritisera. DN.se
och Aftonbladet
uppmärksammar också saken. (Intressant skillnad i
rapporteringen). Bloggaren Den
hälsosamme ekonomisten
har i detta exempel funnit ett skäl att rösta på
Piratpartiet, om inte de etablerade partierna vaknar upp och visar
att man bryr sig. Rätt tänkt – det finns bara ett sätt
att komma framåt i denna sak. Skapa opinion för en annan
tingens ordning och rösta på dem som inser att
upphovsrätten måste reformeras och yttrandefriheten
försvaras! Paulina
Neuding i SvD
jämför inställningen till yttrandefriheten i USA och
Europa och visar med hänvisning till Europadomstolens domar att
Europakonventionen ger ett mycket svagt skydd för rätten
att tycka och tänka fritt. Att tänka fritt är stort.
”Att tänka rätt är större – och vad det
innebär avgör politikerna”, konstaterar hon. Varför?
Ja, de stiftar lag. Europakonventionen är inte av Gud eller
någon annan högre makt utgiven.
En annan
som råkat illa ut på grund av den snedvridna
lagstiftningen kring upphovsrätten och politikernas
särbehandling av personer, som gör saker tillgängliga
på nätet, är Peter
Sunde, tidigare
talesperson för The Pirate Bay. Den som vill hjälpa Peter
kan
här skriva under
ett stöd för hans begäran om nåd. En person som
mer än många andra bidragit till en ökad medvetenhet
om informations- och kommunikationsteknikens möjligheter borde
belönas istället för att sättas i fängelse
samt betala 100 miljoner kronor i skadestånd. Peter kommenterar
den support han har fått de senaste dagarna. Att regeringen
har problem med insikten när det gäller kreativa processer,
det visar Newsmill-artikeln Skolministern
slopar estetisk verksamhet i strid med forskningen, där en
gymnasielärare berättar vad som hänt den tidigare
programöverskridande obligatoriska kursen Estetisk verksamhet.
Den har strukits!!!
Samtidigt
pågår lobbyarbete och förhandlingar världen
runt där företag, som köpt upp patent- och
upphovsrätter vill kringgärda sina ”ägodelar” med
skärpta lagar och avtal. På EU-nivå har vi
handelsavtalen ACTA
och CETA och här
i Sverige pågår diskussioner om hur företagens
upphovsrätter sätter käppar i hjulen för
människors naturliga umgänge på nätet samt för
folkbiblioteken. Om e-böcker på biblioteken skriver bl a
Maria
Sidén i
LitteraturMagasinet. Att man sitter fast både här och där
kan helt tillskrivas den helt otidsenliga upphovsrättslagstiftningen.
MEP Christian Engström och Rick Falkvinge har formulerat ett
alternativ som
kan laddas ner här.
På
grund av att många jounalister (mot bakgrund av sitt
egenintresse ?) ser det som en viktig principsak att försvara de
immateriella rättigheterna, hur de än ser ut, är det
hart när omöjligt att få igång en seriös
diskussion i etablerade media om orimligheterna i nuvarande
lagstiftning. Samtidigt måste informationen om Creative
Commons licenser
finna vägar att nå ut till folket och då måste
det ske genom upplysning på nätet. Twittrade en fråga
om någon kände till hur CC används i skolan och fick
svar från Kristina Alexanderson: - : ”I webbstjärnan
hade vi ca 10000 elever som använde cc, många använde
cc, och licensierade sitt innehåll. Sedan har Skolverket en
guide för lärare i creative commons och den laddas ner via
deras webbplats. Hur många gymnasieelever finns det totalt
i landet? Någon som vet? En snabb koll i materialet och jag ser
att det verkar vara utformad enbart utifrån kreatörens
synvinkel. Men minst lika viktigt är det naturligtvis att
elever, lärare och skribenter i allmänhet får kunskap
om var man kan hitta material som man fritt kan använda om
man anger källan. Den
animerade filmen på YouTube är informativ, men den
borde också kompletteras med en film om värdet för
samhällslivet av att människor oegennyttigt delar med sig
av material till andra. Men det är klart, med den lagstiftning
vi har runt upphovsrätten har den insikten sedan länge
legat i träda.
2 kommentarer:
Jag vill tillföra ett annat perspektiv till debatten kring upphovslagen som gör skillnad på tryckt- och digitalpublicering som ofta glöms bort - handikappsperspektivet.
http://pirre.eu/den-skeva-upphovslagen-ur-handikappsperspektiv.htmlinsubcGP 11
Länken är:
http://pirre.eu/den-skeva-upphovslagen-ur-handikappsperspektiv.html
captcha-koden kom med i förra inlägget.
Skicka en kommentar