lördag 14 juli 2012

Om rätten att fritt umgås på nätet.


Människor har i alla tider visat varandra exempel på företeelser, som man vill uttrycka en uppfattning om, utan att man därmed riskerat att bli ställd inför en domare eller krävd på ersättning för att saken/bilden/texten visats i ett sammanhang som rättighetsinnehavaren inte har föreställt sig. Tack vare internet har den sidan av livet synliggjorts och då har det blivit tydligt hur otidsenlig dagens upphovsrätt är utformad. Immateriell rätt är något helt annat än ägaderätt. Det visste de lagkloka redan på 1700- och 1800-talet då upphovsrätt blev en rättighet mera för kreatören än de företag, som köpt upp rättigheten, samtidigt som allmänintresset eller samhällsintresset också vägdes in. Men, när vi idag kan se hur de flesta politiker i riksdag och parlament försummar sitt ansvar för allmänintresset och främst går egenintressets ärenden, då har det gått käpprätt åt skogen..

Det senaste exemplet är bloggaren Genusfotografen som berättat vad som hänt honom sedan han publicerat bilder som han haft som underlag för sin analys och kritik på nätet. Självklart upprör det människor som är engagerade i diskussioner om genusperspektiv i olika sammanhang, men det borde också uppröra alla och en var, som i åsikts- och yttrandefrihetens namn vill kunna diskutera allt som intresserar dem – inte bara a f k utan även på nätet. Att riksdagen, som stiftar våra lagar, ser annorlunda på publicering om den görs på nätet, det har även drabbat journalister. Här berättar Patrik Kronqvist, Newsmill och sina erfarenheter som redaktör för studenttidningen Lundagård. Förutom goda råd till riksdagen ger han också råd till den som blir uppvaktad av den s k Bildombudsmannen. Han skriver ”På kort sikt kan riksdagen stryka de formuleringar i dagens upphovsrättslag som missgynnar digitala publiceringar. På längre sikt bör man införa en princip om fair use liknande den amerikanska som ger ett brett skydd åt exempelvis kritik och parodier”.

Ajour skriver också om saken och visar (med stöd av en bild från Facebook) att företagets reaktion inte i första hand gäller upphovsrätten utan det faktum att bilderna blivit analyserade och kritiskt granskade med koppling till det företag som använt dem i sin publika produkt. I detta företags ställe agerar den bildbyrå, som äger upphovsrätten, för att straffa den som vågat kritisera. DN.se och Aftonbladet uppmärksammar också saken. (Intressant skillnad i rapporteringen). Bloggaren Den hälsosamme ekonomisten har i detta exempel funnit ett skäl att rösta på Piratpartiet, om inte de etablerade partierna vaknar upp och visar att man bryr sig. Rätt tänkt – det finns bara ett sätt att komma framåt i denna sak. Skapa opinion för en annan tingens ordning och rösta på dem som inser att upphovsrätten måste reformeras och yttrandefriheten försvaras! Paulina Neuding i SvD jämför inställningen till yttrandefriheten i USA och Europa och visar med hänvisning till Europadomstolens domar att Europakonventionen ger ett mycket svagt skydd för rätten att tycka och tänka fritt. Att tänka fritt är stort. ”Att tänka rätt är större – och vad det innebär avgör politikerna”, konstaterar hon. Varför? Ja, de stiftar lag. Europakonventionen är inte av Gud eller någon annan högre makt utgiven.

En annan som råkat illa ut på grund av den snedvridna lagstiftningen kring upphovsrätten och politikernas särbehandling av personer, som gör saker tillgängliga på nätet, är Peter Sunde, tidigare talesperson för The Pirate Bay. Den som vill hjälpa Peter kan här skriva under ett stöd för hans begäran om nåd. En person som mer än många andra bidragit till en ökad medvetenhet om informations- och kommunikationsteknikens möjligheter borde belönas istället för att sättas i fängelse samt betala 100 miljoner kronor i skadestånd. Peter kommenterar den support han har fått de senaste dagarna. Att regeringen har problem med insikten när det gäller kreativa processer, det visar Newsmill-artikeln Skolministern slopar estetisk verksamhet i strid med forskningen, där en gymnasielärare berättar vad som hänt den tidigare programöverskridande obligatoriska kursen Estetisk verksamhet. Den har strukits!!!

Samtidigt pågår lobbyarbete och förhandlingar världen runt där företag, som köpt upp patent- och upphovsrätter vill kringgärda sina ”ägodelar” med skärpta lagar och avtal. På EU-nivå har vi handelsavtalen ACTA och CETA och här i Sverige pågår diskussioner om hur företagens upphovsrätter sätter käppar i hjulen för människors naturliga umgänge på nätet samt för folkbiblioteken. Om e-böcker på biblioteken skriver bl a Maria Sidén i LitteraturMagasinet. Att man sitter fast både här och där kan helt tillskrivas den helt otidsenliga upphovsrättslagstiftningen. MEP Christian Engström och Rick Falkvinge har formulerat ett alternativ som kan laddas ner här.

På grund av att många jounalister (mot bakgrund av sitt egenintresse ?) ser det som en viktig principsak att försvara de immateriella rättigheterna, hur de än ser ut, är det hart när omöjligt att få igång en seriös diskussion i etablerade media om orimligheterna i nuvarande lagstiftning. Samtidigt måste informationen om Creative Commons licenser finna vägar att nå ut till folket och då måste det ske genom upplysning på nätet. Twittrade en fråga om någon kände till hur CC används i skolan och fick svar från Kristina Alexanderson: - : ”I webbstjärnan hade vi ca 10000 elever som använde cc, många använde cc, och licensierade sitt innehåll. Sedan har Skolverket en guide för lärare i creative commons och den laddas ner via deras webbplats. Hur många gymnasieelever finns det totalt i landet? Någon som vet? En snabb koll i materialet och jag ser att det verkar vara utformad enbart utifrån kreatörens synvinkel. Men minst lika viktigt är det naturligtvis att elever, lärare och skribenter i allmänhet får kunskap om var man kan hitta material som man fritt kan använda om man anger källan. Den animerade filmen på YouTube är informativ, men den borde också kompletteras med en film om värdet för samhällslivet av att människor oegennyttigt delar med sig av material till andra. Men det är klart, med den lagstiftning vi har runt upphovsrätten har den insikten sedan länge legat i träda.

2 kommentarer:

Pierre Eriksson sa...

Jag vill tillföra ett annat perspektiv till debatten kring upphovslagen som gör skillnad på tryckt- och digitalpublicering som ofta glöms bort - handikappsperspektivet.
http://pirre.eu/den-skeva-upphovslagen-ur-handikappsperspektiv.htmlinsubcGP 11

Pierre Eriksson sa...

Länken är:
http://pirre.eu/den-skeva-upphovslagen-ur-handikappsperspektiv.html

captcha-koden kom med i förra inlägget.