Om den osynliga handen.

I Dagens Arena läser jag om den amerikanske finansministern Henry Paulson, som tidigare arbetat som mäklare hos Goldman Sachs. Då var han känd för hårda slag och aggressiva affärer, vilket gav honom epitet Hammaren. När han i måndags höll sitt stora tal om hur han vill lösa finanskrisen fanns inga hammarslag mot hans tidigare arbetsgivare, skriver Björn Elmbrant. Det mesta skulle lösa sig av sig självt, med den där berömda "osynliga handen". Och de förändringar som föreslås ska inte genomföras förrän dagens kris är över.

Björn Elmbrant gör sedan en koppling till presidentvalskampanjen och menar att den amerikanska finanskrisen har en stor poäng, eftersom den har tydliggjort skillnaderna mellan de ekonomisk-politiska alternativen inför valet. Barack Obama höll ett lysande tal i torsdags i New York, vilket var en tydlig ideologisk markering. Avregleringar som skett under senaste 20 åren av el-, tele- och finansmarknaderna har "belönat finansiell manipulation framför produktion och sunda affärer", sa Obama. Han efterlyste också allt det som finansminister Paulson tiger om: att omförhandla huslån, skattekrediter för att klara amorteringar, skärpta krav på bankernas tillgångar och att se över systemen för belöningar inom finansmarknaden.

Jag har tidigare inte tyckt det vara intressant att följa det amerikanska presidentvalet, men inser allt mer att det har stor betydelse även för oss vem som regerar i USA.

Simma lugnt?

Efter 50 år: Norrtälje kan få en ny simhall – det är den stora nyheten i Norrtelje Tidning idag. I minnet återkallar jag bilder från åren i slutet av 1950-talet, när jag ställde upp som sekreterare vid simtävlingar, som Avesta Simsällskap anordnade i Avesta badhus. Där öppnade man för övrigt det nya badhuset Metropoolen den 22 december 2007. Tro det eller ej, men på den tiden var jag en aktiv skidåkare, som gärna tog några bassänglängder som omväxling till annan träning. Självklart är det glädjande för alla barn och ungdomar i Norrtälje att kommunen är positivt inställd till ett nytt badhus och då gärna i anslutning till Sportcentrum.

Men sedan kommer eftertankarna: - Vem är den byggherre, som nu ska berika sig på skattebetalarnas pengar? - Någon polare till politikerna Kommunalrådet Kjell Jansson eller Kultur- och fritidsnämndens Hans Stergel? - Vilka andra verksamheter kommer att trängas undan, eftersom det ledande partiet har ambitionen att sänka skatten? Ja, när det gäller att upprätthålla konkurrensen, finns alltid möjligheten att be Den nya välfärdens Konkurrenskommission att ta sig en titt på hur kommunen gör för att inte snedvrida konkurrensen mellan byggherrar i kommunen eller ensidigt gynna en av dessa aktörerna. För det är väl så att konceptet bygger på att ett fastighetsbolag bygger och sedan hyr ut anläggningen till kommunen under 15 – 30 år?

Läste nyligen på sajten Upphandling.24 om Idrottsparken i Sundsvall som ett lyckat exempel på ett samarbetsprojekt mellan offentlig sektor och en privata aktörer, ett så kallat ops med bl a NCC. – Syftet med offentlig-privat samverkan är att öka effektiviteten i investeringarna och minska livscykelkostnaderna. Vi vill dessutom bredda ansvarstagandet både på den offentliga och på den privata sidan i såväl finansiering som behovsanalys, förklarar infrastrukturminister Åsa Torstensson i artikeln. Sedan förklaras begreppet ops på följande sätt ”Rent praktiskt innebär ops att privata företag helt eller delvis deltar i utformning och genomförande av projekt som traditionellt har bekostats med skattemedel. Samarbetet utformas så att riskerna fördelas mellan den privata och offentliga sektorn på ett medvetet sätt.”

Här går min tanke till Biblioteket i Rimbo, som hindras från att flytta till lokaler i ett bättre läge, sedan kommunen sålt fastigheten där biblioteket nu finns till Rimbos främste aktör i fastighetsbranschen, samtidigt som kommunen garanterat hyran i ett långtidskontrakt. Det är ingen konst att göra smarta affärer med ett sådant upplägg.