Ekonomin står på spel.

Fyra sidor om den internationella finanskrisen i gårdagens SvD ger en bild av en situation, där ingen riktigt har kläm på hur stora risker som döljer sig i banksystemet. Det talas om nya komplicerade finansiella instrument, som har spritt riskerna och minskat överblicken. Något som EU:s stats- och regeringschefer hade diskuterat dagen innan. Man enades då om att vidta snabba åtgärder för att skydda den finansiella stabiliteten på kort sikt och stärka krisberedskapen på längre sikt. Bankerna väntas få strängare krav på att hålla eget kapital för att öka motståndskraften mot kriser. Dessutom ska bankernas insättargaranti ses över för att stärka skyddet för bankspararna.

Redan den 29 november 2007 bloggade jag om kommuner i Norge, som lockats investera i obligationer på USA:s bostadslånemarknad. Helsingborg är nu en av flera svenska kommuner som förlorar 60 miljoner, sedan deras dåvarande koncernekonom under år 2004 gjorde en placering i amerikanska kommunobligationer förmedlade av EFG Investment Banks Stockholmskontor. Något som jag nyligen läste i HD:s nätupplaga. Åtskilliga andra är också indragna i spekulationshärvan. SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, som är den offentliga sektorns arbetsgivarorganisation, har spekulerat bort 100 miljoner och har enligt en artikel i SvD kopplat in jurister för att syna att affären gått rätt till. Intressant.

Det verkar som om inslaget av spel och spekulation i bank- och finanssektorn är av en omfattning, som knappast kan vara nyttigt i längden. Det borde i vart fall finnas några lagliga spärrar med möjlighet till återkrav gentemot dem, som spekulerar men andra pengar än sina egna. Nu kan vi bara hoppas att vår egen kommuns ekonomichef inte lockats in i detta.

Land ska med lag byggas

Läser med stigande förvåning i dagens SvD en artikel om kommuner som gynnar kriminella mc-gäng genom att köpa ut dem från lokaler och fastigheter, som de etablerat sig i. Ystad kommun har blivit nattklubbsägare, sedan Bandidos visat intresse för att förvärva en fastighet i centrala Ystad. Sandviken kommun har på motsvarande sätt blivit ägare till en flyghangar och en annan lokal som mc-gänget Outlaws ville förvärva och här räckte det inte med att betala för förvärv fastigheten och lokalen, utan i slutändan måste kommunen betala ett skånskt företag med koppling till gänget 200.000 kronor för flyttstädning. Det senare har jag läst om på Folkpartiet i Nackas blogg, där det finns länkar till artiklar i Gefle Dagblad. Förfaringssättet är tveksamt enligt en jurist hos Sveriges Kommuner och Landsting, eftersom en kommun måste ha ett godtagbart skäl för kunna nyttja sin förköpsrätt – det räcker inte att man vill hindra någon annan från att köpa. Men, kommunalrådet i Sandviken tycker att man ibland får man ta till lite odemokratiska medel för att hitta lämpliga lösningar. Han vill gärna dela med sig till av sina erfarenheter till kommuner, som kan komma i en liknande situationer.

Den kommunala självstyrelsen förefaller vara så in i ryggmärgen präglad i våra lokala politiker att de svårligen kan se hur dragna vid näsan de kan bli, när kriminella gäng sätter mer eller mindre allvarligt menade etableringar i system från kommun till kommun. För mig, som lekman, är det något av en gåta att man lokalt inte kan se nyttan av en enhetlig lagstiftning, som kunde underlätta hanterandet av kriminella gäng landet runt.

Själv skrev jag förra lördagen om Fest på farmen där jag länkat till en artikel i Ystads Allehanda. Här handlade det om hur polisen och kronofogden gjorde gemensam sak och kontrollerade gästerna på väg till Bandidos fest på deras Hill Bills Farm. Kommuner, som gärna tar till odemokratiska metoder, kan nog räkna med hemsökelse av både Big Bill och Small Bill från Hill Bill ;-)

Om det i bostadsrättslagen finns vissa regler om att kriminell verksamhet kan äventyra nyttjanderätten till en bostadsrätt och att en bostadsrättshavare därmed kan sägas upp till avflyttning, då borde det vara möjligt med motsvarande lagstiftning i fråga om fastigheter. Land ska med lag byggas och därför har vi riksdagsmän.