Eftersnack och nya tag med bl a FRA.

Dagens ledare i DN spinner på konstaterandet att hela EU har ett demokratiproblem. Det behöver vi tala om. Det låga valdeltagandet undergräver unionens legitimitet även om valutslaget visar att de, som deltog, blivit mer positiva. Drygt 43 procents deltagande i Sverige är en ökning och något över genomsnittet i EU, men ändå ett klart underbetyg. Det är rätt intressant att lyssna på alla, som försöker förklara valutgången och samtidigt tro sig ha nytta av vad man själv tycker sig se. Sanna Rayman skriver kort och kärnfullt – jag instämmer till 100 procent. DN:s Barbro Hedvall kommenterar i ett videoinslag.

Just nu är det dock fördelningen av personrösterna som intresserar, DN och SvD. Medan detta pågår tonar en rätt entydig bild fram – människor sätter sin tilltro till den, som man vet något om och känner tillit till. Drygt 68 procent av Folkpartiets röster är personröster och där har i nuläget nästan 3/4-delar kryssat Marit Paulsen. I Centerpartiet var drygt 58,5 procent personröster och där har Lena Ek i skrivande stund 63 procent av dessa. Drygt 75 procent av Kristdemokraternas röster är personröster och där har för närvarande Alf Svensson fått uppemot 50 procent, medan Ella Bohlin får litet drygt 25 procent och Christina Doctare runt 10 procent. 65 av F!:s 67 procent personröster, d v s 97 procent har tillfallit Gudrun Schyman! Sedan vet vi att samtliga dessa partier förlorade ungdomsväljarna som gick till Miljöpartiet och Piratpartiet. Vad jag kan se spelar det större roll bland de äldre att de känner till den person, som de röstar på, medan de yngre valt parti för miljön och en bättre it-politik med respekt för demokratiska fri- och rättigheter med skydd för den personliga integriteten och rättssäkerheten. Det senare en bristvara hos de etablerade partierna. Ute i Europa är det de främlingsfientliga partierna som gått framåt, vilket måste ses som en reaktion på den oro, som många människor känner idag, när brottsligheten brer ut sig i arbetslöshetens spår.

Karl Sigfrid (M) skriver i ett inlägg på SvD Brännpunkt under rubriken Moderaternas internetpolitik måste förnyas bl a ”För att en moderat arbetsgrupp ska nå goda resultat måste vi vara ödmjuka och medge att andra har tänkt betydligt längre än vi kring framtidens internetlagstiftning. Därför – och för att arbetet inte ska bli en intern övning i att rättfärdiga tidigare ställningstaganden – bör vi knyta till oss externa aktörer”. Det sista gäller i stort sett inom alla partier inom alliansen, men också hos Socialdemokraterna. I morgon den 10 juni anordnar DN Utrikesdagen i Stockholms Konserthus. Det finns inga platser kvar till de olika programpunkterna, men man har chans att lägga förslag om vilka frågor som Sverige ska driva i EU. Scaber Nestor och Olof har ställt frågor – gå in och ställ frågor eller rösta fram någon av de andras.

Med dagens SvD följer tematidningen Advokaten idag utgiven av Advokatsamfundet. Den, som inte har tidningen, bör skaffa sig den – enbart för att kunna läsa artikeln av Anne Ramberg rubricerad Kan vi lita på det goda samhället. Där sägs under mellanrubriken Lång tradition att försvara bland annat ”Den såpopera med lagstiftnig på signalspaningens område som handling och som förra året spelades på olika mediescener, har i dagarna resulterat i en proposition. Den tondövhet som med rätta, enligt regeringen, kännetecknar vissa beslut inom näringslivet är dock högst närvarande även hos regeringen när det gäller FRA och signalspaning. Låt mig säga att Sverige behöver signalspaning, såväl i kabel som i etern. Debatten handlar inte om det. Den handlar om vad som händer när beredningen av och innehållet i lagstiftningen inte längre passar in i det goda samhället.”

Under mellanrubriken Må ryktet om tidigare SÄPOchefens förslag vara fel skriver hon bland annat ”Nu ryktas det att den tidigare SÄPO-chefen, som var en av de hårdaste kritikerna till denna lag, kommer att föreslå att såväl kriminalpolisen som SÄPO skall få signalspana i sin brottsbekämpande verksamhet. Jag hoppas att ryktet är fel. Om vi skulle införa en sådan ordning är vi det första land, möjligen någon avlägsen diktatur undantaget, som tillåter detta. Vårt rykte som rättsstat och väktare av fri- och rättigheter kommer då att allvarligt skadas. Inte ens under Bush-administrationen tilläts denna oordning. En annan sak är att SÄPO givetvis skall delges relevant information som framkommer till följd av signalspaning och som utgör ett allvarligt hot. Det finns länder i vår närhet som har genomtänkta löösningar för hur signalspaning ska få äga rum.” Som underlag antar jag att hon har samfundets yttrande över den s k Polismetodutredningen.

Om regeringen förmår att tolka valutslaget, som en tydlig protest mot bl a debaclet kring det kluster av lagar, som för närvarande omger FRA:s verksamhet och som är på väg att komplettera denna snåriga lagstiftning, då hoppas jag att man inser att man måste ta den samstämmiga kritiken på allvar. Karl Sigfrids ord ”Därför – och för att arbetet inte ska bli en intern övning i att rättfärdiga tidigare ställningstaganden – bör vi knyta till oss externa aktörer”, det gäller i hög grad även här.

För övrigt noterar jag att arbetet med Telekompaketet fortsätter och att Erik Josefsson inte låter valförlusten dämpa arbetstakten. Det som pågår ingår i EU:s beslutsprocess och följer Medbeslutandeförfarandet på vars särskilda webbplats man ska kunna följa processen. Problemet är att endast den första sidan är på svenska, för övrigt är det engelska och franska som gäller. Men så mycket fattar jag att en majoritet i parlamentet har makten att syna såväl kommissionens som ministerrådets förslag ordentligt i sömmarna. De, som valts till Europaparlamentet, måste därför ha allierade i parlamentet, men också vara väl förankrade bland sina väljare samt hålla dem underrättade om det som pågår, för att ha en motvikt – en köl på farkosten.

Att det pågår ett krig i Europa och världen runt mellan upphovsrättslobbyn och fildelare understryks bl a av det som Bloggen Bent skriver – Fransk militär slog till mot torrentsajt. Ett tack till honom för länken till norska Aftenposten, som visar att man i Norge går motsatt väg. Jens O manar Fredrik Reinfelt att lystra; Lakes Lakonismer, som med en travestering på Karl Sigfrids ord, skulle kunna tolkas som följer – för att analysen inte ska bli en intern övning i att rättfärdiga tidigare ställningstaganden bör Centerpartiet knyta tilll sig externa aktörer för att göra en bra valanalys; Mitt i steget har modet att visa sina funderingar kring individens roll i kollektivet – månne om detta är ett förebud om något riktigt (S)tort i hans parti, vilket Dagens Arena förstått kräver en riktig bredsida; och sist men inte minst Opassande, som visar att det råder bråda tider i Piratpartiet. Innan man installerat sig i EU-parlamentet har man börjat tänka på nästa års val här hemmavid. En it-politik värd namnet med respekt för demokratiska fri- och rättigheter samt skydd för den personliga integriteten och rättssäkerheten behövs även här hemma, varför de etablerade partierna behöver känna trycket. Rick Falkvinge har drabbats av medieöverbelastning. Jag hoppas att han pallar med journalister, som SVT:s Lennart Persson, vilka verkar ha fastnat i fildelningsspåret. Intressant.

En erfarenhet rikare

Kan konstatera att mina erfarenheter av chatt är begränsade, men att det skulle vara så segt, som det jag för en stund sedan varit med om hos Centerpartiet, hade jag inte föreställt mig. Inte heller att jag måste delta under hela marathonchatten för att eventuellt få svar på min första fråga. Eftersom jag valt att ställa mina frågor om FRA-lagen till en viss person, tog jag för givet att det var under den timmen d v s kl 20-21, som jag kunde gå in och vara med. Segheten i svarsfrekvensen förklarades under hand med upplysningen att en moderator måste gå igenom frågorna för att välja ut sådana, som inte fått svar tidigare under dagen. Hur som helst kom jag på mig med att jag, medan jag väntade, tänkte på mitt barnbarn Daniel 8 år, när han tillsammans med en hel drös andra chattade med någon populär person på en ungdomssida – där gick det minsann undan. De var i åldern 7 – 12 ;-)

Vad fick jag då ut av detta? Ja, att det inte ser ut att finnas något som annars skulle kunna kallas delikatessjäv för vissa politikers deltagande i beslut. Och för övrigt att de synpunkter som Advokatsamfundets Anne Ramberg redovisat på SvD:s Brännpunkt kan respekteras men att Justiekanslern, Riksdagens ombudsmän och Lagrådet, som tillstyrkt förslaget, smäller högre. Men min fråga om vad jag missförstått när det gällde lagens innehåll, fick jag tyvärr inte något svar på. Så det blir att fortsätta hålla grytan kokande.

Tråkigt för arrangörerna i Stockholm med busstrejken, som ledde till visst bortfall av Svenne bananer vid Bananrepublikfesten på Mynttorget, men som ändå blev något att glädjas åt, enligt Per Ankersjö . I likhet med uppslutningen i Malmö, som bland annat Maria, Blogge Bloggelito och Kamferdroppar bloggar om. Hur det var i Göteborg hoppas jag kunna läsa om i morgon. Nu är det dags att sova.

... för egna och andras behov

Idag recenserar riksdagsledamoten Göran Pettersson (m) den senaste tiden debatt om FRA-lagen på NT:s debattsida. Tyvärr går det inte att länka till inlägget, utan det får ge sig under hand i detta mitt genmäle. Inledningsvis gör GP nummer av den störtflod av mejl som drabbat honom och hans riksdagskollegor, där merparten sägs vara fyllda av allsköns otrevligheter. Men, vad jag vet är det Expressens webbformulär, som stått för merparten av mejlen till ja-sägarna i riksdagen och detta formulär är milt i tonen som en västanfläkt. Många teckentydare vill göra denna fråga till en höger-vänsterfråga, men för mig som bloggande farmor står det klart att det i hög grad handlar om generationsfråga d v s en konflikt mellan de kunniga och de okunniga i informations- och kommunikationsteknikens möjligheter men också om hur insiktsfulla människor i allmänhet är när det gäller risker för missbruk av deras tillit och godtrogenhet. Det är ingen tillfällighet att begreppet ”nyttig idiot” myntats inom just underrättelseverksamheten.

Som stabsofficer i försvarsmakten och med två års studier i ämnet signalspaning inom den amerikanska flottans tekniska universitet, behärskar GP ämnet som sådant, men i fråga om juridiken lutar han sig mot lagrådet. Lagrådet bestånde av f d justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström kunde efter en hel del om och men samt viss oenighet se en möjlighet att anta lagförslaget, även om Integritetsskyddskommittén inte hade getts tillfälle att yttra sig. Jag ger dem rätt som sagt: - I Sverige kan man alltid vrida till det på något sätt och tillägga att man alltid kan luta sig mot det som passar ens egen sak.

I detta sammanhang är det intressant att ta del av SvD:s Brännpunkt idag där Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg skriver att det är dags för en Sanningskommission som granskar vad FRA och FUN, Försvarets underrättelsenämnd, har ägnat sig åt. Om och hur effektiv FUN:s granskning har varit samt en parlamentarisk utredning med uppgift att lämna förslag på lagstiftning som beaktar behovet, effektiviteten och proportionaliteten. Andra som skriver intressant om Rambergs förslag är Jakob Heidbrink, Svensson, MinaModerataKarameller. Och Centerpartiet chattar dels med Centeruppropet ikväll och dels med svenska folket i morgon – det skriver Politikerbloggen om.

Att FRA-lagen ställer frågan om behovet av en Författningsdomstol på sin spets är uppenbart för alla och envar som satt sig in i hur frågor om integritetsskydd fått komma i andra hand när sakkunniga i signalspaning fått sin vilja fram.

Fem dagar kvar med tid till eftertanke

Bloggen Politiskt inkorrekt visar att nu börjar något hända även i etermedia och hänvisar till ett 14 minuter långt inslag i P1 igår med en länk för omlyssning. DN berättar idag att förre Säpo-chefen kritiserar förslaget och SvD skriver om Likheten mellan hökar och pacifister. I min föregående blogg berättade jag att TidningsUtgivarna och Journalistförbundet också är på banan. Det finns också en blogg hos branschtidningen IDG.se, som skrivits av Per Hellqvist i branschen sedan länge och kallar sig själv säkerhetsgeneralist. Han beskriver lagens räckvidd så att till och med min mamma skulle ha förstått det. Intressant.

Själv väntar naturligtvis på respons på den dialog som jag inlett kring frågan om det är OK att ett Ja i riksdagen förutsätter endast fyra utkvittade Nej-sägare bland Alliansens riksdagsledamöter. Men, istället för att fokusera på de två, som vi vet sitter trångt, måste vi vända blicken mot alla dem, som tror att de gör sitt bästa i en dålig situation genom att fila lite här och där, istället för att skicka tillbaka hela klabbet för en omarbetning. Det är bara två år till nästa val och då hinner man även arbeta fram ett i grundlagen inskrivet skydd för vår integritet genom att bl a studera FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Läser man Advokatsamfundets yttrande över promemorian En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet, Ds 2005:30, ser man varför samfundet avstyrkte förslaget till lag om signalspaning. För den, som behöver saklig argumentation för att inse varför rättsstatens skydd av de mänskliga rättigheterna är så viktig, rekommenderar jag artikeln Advoktens uppdrag av samfundets generalsekreterare Anne Ramberg i bilagan Advokat idag, SvD den 11 juni. Den finns också som pdf.fil, på hemsidan. Bläddra till artikeln och läs, det är värt besväret.

Brottsbekämpning innebär att vi måste acceptera vissa ingrepp i vår integritet, skriver Anne Ramberg och forsätter: - Vad problemet handlar om, är att finna en rimlig balans mellan effektiv brottsbekämpning och rättstatens skydd för mänskliga rättigheter. Just det – och den avvägningen talar inte till fördel för ett Ja till Lagen om signalspaning. Tvärtom, enligt min och många andras bedömning.

Med metaforen att FRA är en bindgalen tjur borde regeringen och riksdagen inse att det behövs en stadig nosring på tjuren FRA, istället för att släppa honom loss till skada för våra mänskliga rättigheter och vår demokrati. Bara för att tjuren redan nu är ute på på en del nattliga räder, för att rättaren och drängen inte gör sitt jobb, ska det inte vara skäl nog för att slarva igenom detta viktiga beslut.

Därför skriver Resonera.se ett öppet brev till alla media. Andra bloggar som jobbar på är bl a Trottens betraktelser, Opassande och Steve Lando samt Syrrans granne. Den senare skriver i en sant Orwellsk anda, som man kan behöva för att behålla sitt fokus med glimten i ögat.