Rättsväsendet kapat av särintressen?

Ser hos Satmaran att Jim Keyzer is back in town. Efter en tjänstledighet med jobb hos filmbolaget Warner Brothers Entertainment är han nu åter i tjänst hos polisen – nu som gruppchef för IT-brottsgruppen som ska bistå Utredningsroteln med ”analyser och bevissäkring av digital media, Internetspårning och undersökningar i nätverksmiljö samt teknisk rådgivning. I arbetsuppgifterna ingår även att bistå vid husrannsakningar i IT-miljö”. Spontant tänker jag: - Har rättsväsendet kapats av särintressen? För att strax därpå tänka att sådana tankar visar att mitt förtroende för rättsväsendet är på väg att krackelera.

För några dagar sedan skrev Anders S Lindbäck om bakgrunden till det förslag som Henrik Ponthén nu lobbar för på uppdrag av APB (Antipiratbyrån) d v s Sony, Warner Brothers, IFPI m fl, som gärna döljer sig bakom en gemensam täckmantel. I detta sammanhang för att jaga fildelare. Lindbäck berättar också att en del av dessa aktörer ”lånat” (med eller utan lov) ett varumärke av Motorola till sin nya skapelse för opinionsbildning – Netopia. Intensifier bidrar med sin syn på det som pågår – det är ord och inga visor. Copyriot förklarar varför Voddler har problem - de bryter mot spelregler.

En titt i Netopias Manifest gör att jag drar på munnen – IFPI, som dragit skaparna av bittorrent-trackern The Pirate Bay inför rätta, står nu bakom följande: Internet ger möjligheter som kunskapsnationen Sverige kan utnyttja för att skapa framtidens jobb, företagande och tillväxt. Netopia vill ifrågasätta de politiska och kommersiella krafter som håller tillbaka denna potential. Vi är oroade över ett scenario där ett fåtal aktörer styr utvecklingen och där politiska idéer som gynnar dessa intressen dominerar utan motvikt. Snacka om fotarbete! Vilka är det som man tror sig kunna förföra med den ramsan?

Eftersom repetition är all inlärnings moder länkar jag än en gång till OlofB, som förklarar varför APB nu måste ge sig. Men, som jag sagt tidigare är det svårt för den regering och riksdag, som släppt igenom lagklustret till skydd för FRA:s verksamhet, att sätta ner foten när det gäller andra intressen, som anser sig ha legitima skäl att få fiska i internettrafikens flöden.

Och fler än FRA och APB är intresserade. MiNimaliteter twittrade om att DN skriver m a a mötet med inrikes- och justitieministrarna idag och imorgon i Bryssel. Där sägs bland annat följande:

Brottsbekämpande myndigheter behöver ha ”snabb tillgång så mycket data som möjligt” om brottslingar, deras tillvägagångssätt, fordon med mera, fastslås i strategin. Därför måste informationsutbytet mellan länder och myndigheter öka väsentligt. Utbytet ska gälla alla olika databaser inom EU som är relevanta för att garantera medborgarnas säkerhet.

Orden är hämtade ur den nya strategi för EU:s inre säkerhet, som de nu ska klubba igenom. Allt är således tänkt att läggas i händerna på ett rättsväsende, som inte klarar att hålla rågångarna klara gentemot olika särintressen. Hos Hax läser jag om EU:s nya säkerhetsbyråkrati EEAS eller EAS. Han ställer en hel del mycket relevanta frågor. Jag har en till: - Vilka beröringspunkter har FRA till denna skapelse?

Ibland kan jag tänka att det är skönt att inte längre vara ung. Men, sedan tänker jag på i vilket samhälle jag vill att mina barnbarn ska växa upp och får nytt pågångsmod. Även om det jag berört ovan och artiklar som denna visar att det finns utmaningar. Vad skulle Ryssland vinna på att låta sin internettrafik gå andra vägar än genom Finland och Sverige, när hela EU har gripits av terroristskräck? Nog är det väl en ödets ironi att statsmakterna skrämmer upp sig själva och folket på ett sätt, som terroristerna inte kan klara av på långa vägar? Scaber Nestor har också läst, men verkar ha missat ministermötets propåer. Mark Klamberg tror att detta handlar om ekonomi.

Efter dessa något dystra tankegångar behöver jag något upplyftande och finner strax ett inlägg av Nicklas Lundblad, som visar att han håller i när det gäller något så viktigt som öppenhet och transparens i statliga och kommunala verksamheter. Genom att ta sig tid och berätta om det som varit och det som händer på annat håll, visar han hur halvdant det blir när regeringen genomför reformer, utan att göra allt det som krävs för att allt det goda man tänkt inte ska bli till pannkaka. På gott och ont kommer dock det politiska landskapet att förändras med hjälp av internet – var så säker. Avslutar med att önska Rick Falkvinge lycka till inför kvällens utdelning av Guldmusen till Årets IT-person. Bara detta att vara nominerad är betydelsefullt. Binero svarar för en bra presentation – tummen upp för den.

Intressant.

Juridik och politik i alliansen.

Domstolsförhandlingarna har börjat och åklagaren redogjorde för på vilka grunder som han ansåg att ägarna till The Pirate Bay ska dömas för medhjälp. Hans genomgång visade att Ifpi – en av aktörerna i Antipiratbyrån – själv laddat ner och delat ut filfragment i tro att man därmed ska kunna bevisa att The Pirate Bay, som tillhandahållit tekniken, gjort sig skyldig till medhjälp i brott mot upphovsrättslagen. Ibland angav han vilka andra datorers Ip-nummer, som varit delaktiga i operationen, ibland inte. Medan jag lyssnade på SVT24 Direkts ljud med ett halvt öra, där åklagaren räknade upp det ena exemplet efter det andra med en rad olika detaljer, kollade jag på riksdagsledamoten Karl Sigfrids debattartikel i SvD. Den handlar om svårigheten att leva och verka på nätet, som laglydig aktör, med tanke på nuvarande lagstiftning. Med rätta pläderar han för att material, som betalats av oss alla även skulle vara tillgängligt med hjälp av Creative Common-licens.

Karl Sigfrid (M) gör dessutom ett inlägg i Expressen om ACTA-avtalet, som visar hemlighetsmakeriet i EU där upphovsrättslobbyn har en insyn och en möjlighet att påverka, som medborgare och riksdagsledamöter i Sverige saknar. Han påtalar med skärpa att Sverige har alla möjligheter att påverka detta, eftersom EU:s ministerråd måste vara helt ense för att anta ACTA-avtalet. Riksdagen måste dessutom godkänna avtalet enligt bestämmelser i Regeringsformen, skriver Sigfrid. Jag delar hans uppfattning att ett avtal inom EU, som påtvingar Sverige nya lagar kommer att väcka en omfattande inrikespolitisk debatt. Svensk Myndighetskontroll kommenterar. Det ska bli intressant se om inte detta bäddar för Piratpartiet att ta sig in i EU-parlamentet vid valet den 7 juni.

Rättegången följs med stort intresse. Scaber Nestor listar en del av alla de internationella medier som följer den. Opassande noterade vid lunchtid att tekniken på sina håll inte orkade hänga med. Hennes gästbloggare Mika Sjöman berättar om ett paradoxalt, men icke desto mindre intressant, sammanträffande. Andra är bl a MinaModerataKarameller, som pläderar för ett fritt internet; Hax, som bl a noterar att åklagaren friskt blandar olika uttryck; Intensifier, som reflekterar kring experter och deras sfär; Thomas Hartman, som reflekterar över politikernas prioriteringar; samt imike, som berättar om att Ifpi i Norge går hårt åt Telenor, vilka fått 14 dagar på sig att stänga av The Pirate Bay. Intressant.

Vid sidan av rättegången är dagens snackis att Anders Björck hoppat av som ordförande i Försvarets Underrättelsenämnd (FUN, vilket bl a SvD och Expressen skriver om. Mårtensson ger Anders Björk cred; Lars-Erick tycker att oavsett motiven för avhoppet är Anders Björck värd att hedras; Sagor från livbåten noterar att det finns en politiker, som avgår med hedern i behåll; Anders Widén, med Björck som fiende i själ och hjärta, ger också en eloge. Ovana, som vi är, att en ledande moderat kritiserar lagstiftningen kring FRA, drabbas vi av ett slags glädjefnatt. Även om jag inte riktigt är klar över vad Björcks reaktion står för.