fredag 5 mars 2010

Yttrandefriheten lokalt och globalt.

När anställda vid våra kommunala arbetsplatser hålls i schack med påståenden om att de är illojala om de luftar mot chefer och politiker avvikande åsikter, då är demokratin i verklig fara. Tystnaden är demokratins fiende nummer ett, så avslutar Lena Hörngren sin ledare i tidningen Dagens samhälle, som är kommunernas och landstingens tidning. Detta med anledning av att SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) nyligen gett ut boken ”Yttrandefrihet och lojalitet”, som beskriver vad som gäller för anställda i kommuner, landsting och regioner. Hon skriver bland annat följande:

”Den enkla sammanfattningen av bokens budskap till förtroendevalda och chefer lyder: Ni måste tåla kritik! Ni behöver inte tåla att folk missköter sitt jobb eller struntar i arbetsplatsens regler, men ni måste tåla att de säger vad de tycker. Också om ni tycker att de har fel och tycker att de är illojala. För den som är offentligt anställd är yttrandefriheten överordnad lojaliteten.”

Ta den sista meningen en gång till - För den som är offentligt anställd är yttrandefriheten överordnad lojaliteten! Det betyder att alla ska kunna säga vad de tycker både på jobbet och i det omgivande samhället utan att behöva befara repressalier av något slag. Om det är som det sägs att en rektor för en av enheterna beordrat sina medarbetare att inte tala med utomstående om situationen på skolan, då är den rektorn ute på diktaturens gungfly.

Det som sker på Rodenskolan är särskilt allvarligt. Skolan är en gymnasieskola där eleverna ska ges kunskap om vårt demokratiska samhälle, men också förvärva vissa färdigheter när det gäller att utöva sina egna demokratiska fri- och rättigheter. När skolans chef river ner elevers affischer i en situation då de praktiskt vill pröva sina möjligheter till demokratiskt inflytande är det knappt man kan tro att det är sant. Jag utgår från att anslaget satts upp på en anslagstavla eller en plats där det inte tydligt angivits att affischering är förbjuden. Utan att känna till skolans ordningsregler föreställer jag mig att en elev på skolan äger rätt att sätta upp en affisch i en angelägenhet som rör honom eller henne och andra i deras egenskap av elever, utan att ett sådant anslag ska godkännas av skolans ledning i förväg. Skulle affischens innehåll strida mot lag och förordning borde ett borttagande föregås av ett samtal med de berörda, då det ligger ett lärande i en sådan situation.

Om så inte skett, är väl det enda rätta att slå på stora trumman och uppmärksamma det omgivande samhället på att den person som har ansvaret för lärares och elevers arbetsmiljö åsidosätter deras demokratiska fri- och rättigheter. Det är inget mindre än en präktig skandal! Samtidigt är det en signal om att vi inte kan ta för givet att makthavare respekterar mänskliga rättigheter och demokratiska spelregler. Om jag vore lärare eller elev, skulle jag starta en anonym blogg för att med den, som kanal, regelbundet sprida information om det som pågår bakom Rodenskolans murar. Offentlighet och transparens är det enda som kan motverka makthavares odemokratiska metoder.

Intressant att notera att de försök som görs i vårt lokala samhälle för att hindra elever att uppmana till en demokratisk aktion, har sitt ursprung ur samma rädsla för det fria ordet som emellanåt tar sig riktigt groteska uttryck i den stora vida världen. När argumenten riskerar att smulas sönder under offentlighetens tryck, då tar man till mörkläggning. Här berättar Hax om hur amerikanska myndigheter använder sig av Upphovsrätten för att hindra publicering av dokument som läcker ut. Ett beteende som kommer att spridas runt hela klotet om ACTA-avtalet går igenom. Här hemma har HD redan avgjort ett mål till förmån för en upphovsrättsinnehavare, som ogillat att hans bilder publicerats i en skärmdump.

Pirater i Göteborg gör sitt för att sprida kunskap om alternativet Creative Commons License, vilket Majestatis Pluralis berättar om. Anna Troberg och Rick Falkvinge ute på turné filar på en bättre språkdräkt åt Piratpartiets hjärtefrågor. I kommentarstråden kan vi se hur det goda anslaget av meningsmotståndare vrängs till sin motsats. Förmåga att finna de rätta orden är att seriöst pröva de formuleringar, som så lätt leder en del läsare vilse. Anna har inspirerats till ännu ett inlägg. Intressant om Carl-Johan Rehbinder analyserade och kom med goda råd. Lars-Erick kommer med konstruktiv kritik.

För övrigt är datalagringen fortfarande på tapeten. UNT:s ledare talar om att den inte kan undvikas, medan Lake noterar att MEP Lena Ek talar om att det måste göras frivilligt. Mark Klamberg klargör skillnaden när man jämför olika sätt att lagra trafikuppgifter – antingen hos internetleverantörer, som datalagringsdirektivet handlar om eller i FRA:s superdator Titan, som lagklustret kring FRA:s verksamheten handlar om. Se där något att bita i! I nuläget känner jag större misstro gentemot FRA:s verksamhet, medan risken för missbruk (men också möjligheten att vi i så fall får reda på det som sker) läggs i flera olika händer med datalagringen. Som att välja mellan pest och kolera, alltså. Techrisk noterar att företrädare för Sverige gärna säger ett i offentliga sammanhang, men i verkligheten gör något annat.

Med detta tar jag nu helg och återkommer först på tisdag. Måndag är jag inbjuden att medverka vid 100-årsfirandet av Internationella kvinnodagen i Södertälje, som är ett framåtsyftande avstamp inför kommande år.

Intressant.

Inga kommentarer: