Går det att ge akt på sig själv?

Europeiska ombudsmannen Nikiforos Diamandouros i ett mycket intressant inlägg vid konferensen Öppenhet och Klarspråk i Stockholm den 8 september.

Hans tal är intressant då det visar sig att även den, som har till uppgift att granska verksamheten, möts av ovilja till insyn och försök till restriktioner. Genom att tala klarspråk om sakernas tillstånd bygger han upp medborgarnas tillit till honom som person och företrädare för institutionen Europeiska Ombudsmannen, som har en webbsida dit medborgarna kan vända sig vid behov.

Det var intressant att lyssna på gårdagens webbsändning mot bakgrund av den diskussion som pågår om FRA, Datalagringsdirektivet m m. Hittills är det teknikens möjligheter och begränsningar som varit i fokus när det t ex gäller FRA:s verksamhet. Att uppmärksamma människan - den svaga länken i vars händer sådana system kan missbrukas – har nära nog varit liktydigt med hot mot rikets säkerhet. Därför tycker jag att det är modigt gjort av Expressen att publicera uppgifter om att tidigare anställda i Försvarsmakten infiltrerat ett säkerhetsföretag med kopplingar till FRA och det hemliga elitförbandet SSG. Uppgiften är välgörande i det klimat som råder där politiker inte visar något större intresse att ompröva sina beslut. Scaber Nestor ställer frågan: - Hemlighöll man detta medan bloggbävningen pågick som bäst förra sommaren?

FRA-kramarna har valt att fokusera på att verksamheten bygger på därtill särskilt utvalda experter och interna säkerhetssystem, vilket ska garantera hög kvalitet i utförandet. Men, hur man motverkar de avarter, som arbetssituationen i sig skapar med ”vi smarta här inne och buset där ute”, det har vi inte fått någon information om. Är det verkligen bara en liten minoriet av det svenska folket som känner sig otrygg inför uppbyggnaden av en enda supercentral för övervakning och kontroll av vårt liv på nätet genom filtrering och insamling av de spår som vi lämnar? Vad säger det i så fall om det svenska folket?

Som från himlen sänd kommer därför understreckaren i dagens SvD ”Grunden till grymhet skapas i vardagslivet” av Hans Ingvar Roth, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds Universitet. Med hänvisning till olika forskningsprojekt visar han att vi alla inom oss har förmågan att i situationer av över- och underordning utveckla ett ”vi och dom-tänk”, som tenderar att leda till rent sadistiska beteenden. Ingressen lyder ”Genom att betrakta grymhet som något exotiskt och kopplat till enskilda individer missar vi, enligt filosofen Kathleen Taylor, de ondskefulla tendenser som finns i vår närmiljö. Lösningen är snarare politisk än medicinsk”

Det är en lång artikel, men det är väl använd tid att läsa den. Slutklämmen gillar jag även om jag tror att skolläraren behöver support av andra vuxna i skolan. Eller som barnläkaren Lars H Gustafsson noterat Elevhälsan börjar i klassrummet. Men, enklare är naturligtvis att ondgöra sig över föräldrar eller att göra polisanmälan. Någon annan ska göra det, som är besvärligt.

Ett annat exempel som visar hur en verksamhet utvecklat sitt ”vi och dom-tänk” är ECPAT, som utan att blinka utsätter aktiva i Piratpartiet för bilder med extrema effekter av pedofili, vilket Pirat-Janne och Opassande berättar om.Tänk sedan på allt detta när du läser och hör om det, som just nu pågår och där politikerna exploaterar stöket i förorterna istället för att göra gemensam sak för att finna en lösning. Det senare kan du se här, här, här, här, här, här, här, här och här.

Du som känner för att demonstrera för Freedom not Fear, som ett botemedel mot den övervakning och kontroll som politikerna verkar tro är lösningen på all sköns problem i samhället, kan göra det nu på lördag då vi möts på Sergels Torg kl 17.00. Fler som skriver om Freedom not Fear är bl a Hax och Olof. Karl Sigfrid noterar att Fria Moderata Studentförbundet startar webbplatsen ”1984”.

Intressant.