tisdag 7 december 2010

Yttrandefrihet endast för maktens utvalda?

Efter terrorattacken mot Piratpartiets servrar diskuteras nu om regeringen skulle vara lika ointresserad av att vidta åtgärder ifall attackerna hade riktats mot Moderaternas servrar. Vår partiledare Rick Falkvinge har rätt att vara upprörd och gör jämförelser för att vi ska förstå allvaret i detta att ett politiskt parti i Sverige blir angripet på detta sätt. Anna Troberg uttalar sig i Expressen. Aron Israelsson, Nyheter24:s chefredaktör, skriver hos SVT Debatt att attacken mot PP är en krigshandling mot demokratin. Jag håller med honom, men ...


Det går inte komma ifrån att det är förenat med stora svårigheter att hävda en sådan ståndpunkt med kraft, i ett läge när ett parti, som svenska folket röstat in i riksdagen – SD – av många, även pirater, öppet visas sådant förakt. Inför svenska folkets ögon mäts hela tiden de politiska partierna med olika måttstockar - inte minst av politiska meningsmotståndare och således får SD, och i deras kölvatten även Piratpartiet, finna sig i att bli annorlunda behandlade än de etablerade partierna. Vill vi pirater ändra på det och bli behandlade med samma respekt som t ex Moderaterna, måste vi inse att vi själva måste behandla andra som vi själva vill bli behandlade. Detta alldeles oavsett om vi avskyr allt det som SD står för. Ju mer vi ogillar desto bättre tillfälle att slipa på de sakliga argumenten. Det är den en sidan av saken.


Den andra är att vi här får en osedvanligt god relief åt den debatt om yttrande- och tryckfrihet, som just nu pågår med anledning av de olika modeller som presenterats för en ny yttrandefrihetsgrundlag. Hittills har vi kunnat följa hur Wikileaks genom att förmedla dokument till olika media bidragit till att vi kunnat se en del av spelet bakom kulisserna. Frågan är om vi i framtiden ska få möjlighet att veta mer eller mindre om vad politiker och tjänstemän sysslar med, men också om det ska finnas ett filter mellan makten och allmänheten och hur detta i så fall ska vara utformat. Ska alla som publicerar något på nätet behöva utgivningsbevis? Joakim Jardenberg har på sin blogg lagt ut den diskussion som han och andra förde i TV4:s Nyhetsmorgon om risken för att Wikileaks publicering kan leda till att friheten på nätet stryps.


Läser i IDG.se att Wikileaks presenterat dokument som visar att Kina censurerar vad deras befolkning kan nå via Googles sökmotor. Det är förvisso ingen nyhet, utan en bekräftelse att det som tidigare sagts är sant. Att Kina ägnar sig åt censur förvånar oss inte, men när Sverige och andra demokratiska länder vill göra samma sak när det gäller innehåll som ogillas, då kan garden hos en politiker sänkas förvånansvärt snabbt. Särskilt om en parlamentsledamot, minister eller kommissionär tror sig kunna vinna röster på detta åt sitt parti eller gör sig själv till hela världens rättesnöre. Det politiska hantverket blir riktigt snuskigt när politiker och deras anhängare lånar sig till vad som helst för att ta och behålla makten.


Wired:s chefredaktör Evan Hansen tycker att det nu är dags att välja sida när det gäller Wikileaks. ”We should embrace the site as an expression of the fundamental freedom that is at the core of our Bill of Rights”. Här i Sverige ser det ut att mera pågå en diskussion om Julian Assange som person. Jag kan inte påstå att Expressens Johannes Forssberg gör det för att slippa välja sida, men uppenbarligen har han problem med Assange som person och känner ett behov att puffa för den konkurrerande firma som en av Wikileaks tidigare medarbetare håller på att etablera. Även om det även inom denna ”bransch” kan vara bra med konkurrens, tycker jag nog att Forssberg borde vara mer bekymrad över att journalister, som fått rollen vara politiska kommentatorer, nu gör sitt bästa för att tona ner betydelsen av de läckta dokumenten från USA:s ambassad här i Stockholm.


Det som vi nu fått veta har länge varit känt och det finns inga konstigheter i att Sveriges politiska ledning delar med sig av information om svenska medborgare till andra länder, menar en del kommentatorer. Tänka sig – när människors misstankar inte längre kan avfärdas som en produkt uppdiktad av foliehattar, då får vi veta att där inte finns något att vara upprörd över. Men, nog kan man undra vad USA:s ambassadör skulle vinna hemmavid på att formulera sig så som vederbörande gjort i det här Rapport-inslaget. Ny Teknik visar också var skon klämmer. Spontant undrar jag: - Vem har sagt att vi medborgare tycker att det är en uppgift för politiker och deras förtrogna inom media att avgöra vad vi medborgare behöver få veta? Medievärldens chefredaktör Axel Andén tycker att det är obegripligt att journalister vill tysta Wikileaks. MinaModerataKarameller har också tagit sig en titt på den diskussion som pågår om Assange i Medie-Sverige.


I USA talas det om att Wikileaks handlande kan ses som terrorism och för olika banker räcker det uppenbarligen att bryta mot makthavarnas flitigt brukade stämpel för sekretess för att stänga av en kund från bankkontot. Som alternativ seglar nu Flattr upp. Men, medge att en avstängning från bankkontot på dylika grunder ger hisnande perspektiv i en tid då banker och handeln gör allt för att vi ska använda oss av deras betalkort. Hos Opassande gästbloggar Josef Ohlsson a k a Collentine om hur makthavare kringskär våra möjligheter att yttra oss när vi inte dansar efter deras pipa. Karl Sigfrid visar att det går att se avskalat och klart på saken. Anders Widén ser också klart, men brottas med hur hans parti hanterat saken både nu och då. Håller med Hax att det nog är ödets ironi att USA meddelat att man kommer att vara värd för Unescos World Press Freedom Day i början av maj nästa år.


Som motvikt till de politiska journalisterna ställer jag en kulturjournalist, som tar bladet från munnen i artikeln Skjut inte på budbäraren – Wikileaks. Han har dessutom till DN:s läsare förmedlat en bra bild av vad Sverigedemokraterna står för i Übernationalism i folkdräkt. Den artikeln kan vara till nytta i samtal med andra om det tankegods som SD står för. Jag tror inte att särskilt många av deras väljare tänkt i de banorna. Men, att kolla den saken får bli en uppgift för framtiden, nu tillbaka till nätet och informationsfriheten i en demokrati.


I DN rapporteras att Julian Assange nu är gripen i London. Men om jag fattat saken rätt har han själv uppsökt polisen för att bli förhörd om det brott som han beskyllts för i Sverige. Det är mycket som luktar skunk i den saken. Om en vecka får vi veta om han kommer att utlämnas till Sverige, skriver Expressen. USA kommer att göra allt för att få Assange utlämnad, skriver Aftonbladet. SvD ger även en bild av det intresse som saken väcker i medievärlden. Men, även om man burar in honom kan inte myndigheterna hindra publiceringen av ytterligare dokument eftersom de nu finns utspridda runt om i världen och kan publiceras av andra ifall något skulle hända honom. Många hjälper också till att hålla Wikileaks webbplats tillgänglig genom spegling skriver bland många andra Ny Teknik.


Man kan nog utan överdrift tala om att ett cyberkrig brutit ut, sedan är det en helt annan sak om särskilt många tar det på det stora allvar som saken förtjänar. Jag kan mycket väl tänka mig att det finns dom som iskallt ser det hela som ett övningstillfälle, då man får testa förmågan att hantera såväl tekniken som det spinn som uppstår på grund av medias hantering av läckan. Det är väl i det ljuset vi får se en del journalisters insatser. Avslutar med Datainspektionens rapport efter det att de granskat hur FRA sköter sitt uppdrag. Det blir nog som politikerna trodde att de hade beslutat så småningom ;) Anders S Lindbäck är mycket kritisk medan Mark Klamberg är mera hovsam i sin mera ingående kommentar.

Intressant.

PS. Läs även Julian Assanges eget inlägg som Aftonbladet översatt och lagt ut på sin debattsida. DS.

11 kommentarer:

Anonym sa...

Risken att nätet stryps.. Du har aldrig funderat över om detta just är den förtäckta anledningen bakom läckorna? Jag menar då inte att Wikileaks skulle vara medvetet delaktiga, snarare utnyttjade.

Hade jag haft en sådan agenda som vi sett utvecklas sedan några år före PP födelse fram till idag, så hade det ju närmast varit tjänstefel att inte nyttja en sådan resurs som Wikileaks. Jag tycker mig också se en viss karaktär på läckorna som kan antyda detta genom att amerikanska högdjur inte hamnar i samma sorts blåsväder.

Internet är ju något internationellt som berör exakt alla länder, USA är visserligen mäktiga, men att införa något ensidigt från deras håll för att strypa ned skulle vara omöjligt, det krävs att riktigt många andra länder spelar med för att det skall gå. Är det inte just precis en opinion bland bland högdjuren vi ser skapas i detta nu?

Det fungerar också som ett lackmustest på journalistiken, medias makt är ju enorm när de väl vågar använda den mot annat än kändisar och idrottsmän eller redan utnämda hackkyklingkollektiv som det i makthänseende är ofarligt att skriva om. Media är nu den sista förvarslinjen, men testets utfall är minst sagt sorgligt på håll.

-Magnus

Gun Svensson sa...

@Magnus Vad jag tycker har blivit väldigt tydligt det är att det finns journalister som lever ett rätt behagligt liv inbäddade som dom är bland makthavare i alla partier. Det är väl dom som är mest kritiska mot Julian Assange som person.

Anonym sa...

Bra skrivet! Kom att tänka på en låt med Jens Wennberg som heter I'm Monster när jag läste rubriken där refrängen går, "And all the kids can say their piece but the word of truth is just for lease"
http://music.jenswennberg.com/track/im-a-monster bra låt och passade dessa dagar.

Lars sa...

Angående Mark Klambergs inlägg om FRA: Det är riktigt att Mark alltid uttrycker sig försiktigt och balanserat. Men så särskilt hovsam är han inte den här gången, tycker jag. Läs noga. Han påpekar att DI nu visar att Sten Tolgfors har spridit helt felaktiga uppgifter i riksdagens talarstol.

Granskningen bekräftar att FRA-kritikerna har haft rätt om trafikdatalagringen. DI skriver: "...det finns en relativt hög sannolikhet för att de personer som kommunicerar i de signalbärare som FRA bedriver inhämtning mot, kommer att få uppgifter om sin kommunikation sparad hos FRA i form av trafikdata."

Det är en mycket viktig upplysning minst sagt, som bl.a. visar att Mark och andra haft rätt hela tiden, medan förespråkarna, inklusive försvarsministern, velat föra allmänheten bakom ljuset.

Det är i själva verket en svidande kritik som Klamberg levererar mot regeringens svekfulla hantering av FRA-frågan.

Gun Svensson sa...

@Jens Tack för ditt inlägg :)

@Lars: Men det måste vi väl förstå att försvarsministern inte kan stå i riksdagens talarstol och tala om sånt som han måste hålla hemligt ;) Tycker nog att Mark, om han är så tydlig som du säger, borde skriva ett inlägg på DN:s debattsida om sina rön. Nu behöver han ju inte oroas av att det kanske kommer att ligga hans fru i fatet, sade en besviken farmorgun väldigt syrligt.

Anonym sa...

Mer. När både Putin i intervju med Larry King och Zbigniew Brzezinski i en PBS intervju har liknande misstankar som jag framför ovan, då skall man nog inte avfärda den tanken helt.

Zbigniew talar om att vissa uppgifter ser lite _för_ träffande och nämner några exempel och Putin talar om att någon kanske vill dra andra i smutsen för att stärka sina egna politiska syften men håller samtidigt öppet for det inte är korrekt, så kan det vara dags för diplomatin att hålla lite hårdare i sina hemligheter.

En annan aspekt om hemligheter. Time Magazine tar upp en aspekt om att det gått inflation i hemligstämplande och vad det leder till. Hemligstämplade dokument har ökat 75% från 1996 till 2009 och dokument i nästa led som använder information från dessa har ökat från 5 miljoner 1996 till 54 miljoner 2009. Ju mer som blir hemligstämplat desto fler människor måste då ges access för att kunna göra sitt dagliga jobb. Pentagon ensamt har gett 630000 (sexhundrettio tusen) access till hemliga dokument.

Hur är det man säger om hemligheter, om fler än en vet det det, så är det oftast en för mycket. Å så jagar de livet ur Assagne, som om det var hans fel att amerikanska myndigheter läcker. Näe, så dum tror jag inte att de är, därför stärker det lukten jag känner av begravda hundar.

Time ger också ett annat exempel. 1995 försökte Clinton begränsa mängden hemligheter av högst "top secret" grad till 20 personer, men dessa 20 fick delegera, till 1336 andra.. Plonk. Men inte nog med det, det kunde delas ut "derivat-access" till ännu fler via dessa, vilket visade sig inkludera 2 miljoner offentligt anställda och runt en miljon inom kontrakterad industri. Time hänvisar också till en utredning av Washington Post som hade funnit att 830000 personer hade direkt access till top-secret-dokument. Rätt långt ifrån Clintons 20 som var målet 1995.

Jimmy sa...

Att visa förakt och att ogilla någons åsikter är inte på samma nivå som att förhindra någon att utrycka sina åsikter. Folk må gnälla om SD men likväl har dom sin plats i riksdagen så det går uppenbarligen bra för dom.

Bengt O. sa...

Jag antar att ni som är oroliga för yttrandefriheten också är upprörda över cyberattackerna mot betalningsföretag, åklagare och advokater. Eller gäller den gamla maximen "när far super är det rätt"?

Lars-Erick Forsgren sa...

Kan bara säga att hela detta problemkomplex känns så misshandlat av de som har makten, att jag mår illa.
Det "luktar skunk" om så mycket...

Ändå finns några som reagerar, som du Gun och några dussin till, men jag väntar fortfarande på att folket skall vakna.

Gun Svensson sa...

@Lars: Måste börja med att be Mark om ursäkt för min syrlighet - måste erkänna att jag var trött och rätt uppgiven när jag skrev min kommentar.

@Anonym(3): Tack för upplysningen om anhopningen av hemligstämplade dokument. Man kan utan att göra sig skyldig till någon överdrift säga att det gått inflation i saken.
Att det finns olika intressen i allt det som sker är ingen hemlighet, svårigheten är väl att ställa sig själv bra frågor för att kunna "avslöja" det som svepts in i de olika intressenas slöjor.

@Jimmy: Tolerans handlar om att stå ut med sådant som man ogillar och respekt är något som man måste göra sig förtjänt av genom att vara och göra mot andra som man önskar att andra ska vara och göra mot en själv. Är så naiv att jag tror att politikerna skulle tjäna på att respektera varandra. Politikerföraktet kommer inte ur tomma intet.

@Bengt O: PP är för yttrandefrihet och sysslar inte med ddosattacker. PP vill inte stänga ner webbsidor. Däremot tycker jag att kunder som ogillar att en bank beter sig så som nu skett har all rätt i världen att byta bank eller betaltjänst.

@Lars-Erick: När gammelmedia bestämt sig om de ska berätta om det som pågår på ett balanserat sätt, då torde även folket vakna till. I vart fall får jag tydliga indikationer på detta, efter de inslag som varit i TV och på radio. Vänner ringer och ställer frågor.

Jimmy sa...

@Farmorgun: Dom respekterar säkert varandra men dom vet ochså att det är vin och skådespel åt folket som gäller. SD tjänar på sin offer roll och dom andra partierna tjänar på att markera mot vad SD står för. Den stora massan blir nöjda men bakom kulisserna tror jag inte dom har allt för stora problem att sammarbeta med varandra. Viktigast är att skrika på varandra sex månader efter och sex månader innan nästa val så folket vet vilka sidor som finns och rösta på.

Åhh... ordet jag ska skriva in för att verifera att jag är människa är lyingi. Almost funny :).