Internet med fokus på kommers.

Ser att Computer Sweden tycker att det är dags att betygssätta Infrastrukturminister Åsa Torstensson. Hon får godkänt med ett nödrop, skriver ledarskribenten, och argumenterar för att Sverige behöver en ny it-minister. Dessutom har tongivande företrädare inom telekombranschen ombetts avge sitt omdöme. Min spontana tanke medan jag läser är att Åsa Torstensson förefaller vara mindre väl insatt i vad internet betyder för medborgarnas möjligheter att med hjälp av tekniken skaffa sig kunskap inom en mängd ämnesområden och kunna vara engagerade medborgare även när arbete och familjeliv kräver sitt.

Det är inte utan att jag får en känsla av att hon är i händerna på de krafter, som anser att internet enbart ska ses som handelsvägar för e-handel och paketerad mediekonsumtion. Den digitala allemansrätten sträcker sig, i Åsa T:s värld, till bredband med användarvillkor, som ger den globala underhållningsindustrin ett orättmätigt stort övertag i förhållande till den enskilde användaren. Något som jag berört vid ett par tillfällen. Som bekant tillhör jag den del av svenska folket, som anser att all den kommunikation och allt surfande, som vi gör för att vara med i meningsskapande demokratiska processer eller göra något bara för skojs skull, är minst lika viktigt som kommersen. I valet mellan att vara kund eller medborgare föredrar jag och många med mig det senare, vilket naturligtvis ställer en del krav på staten. För som Hax skriver Informationssamhället väntar inte. Tylko Rover ger oss en bra förklaring till sakernas tillstånd. Men, till dess regering, riksdag och marknad förstår värdet av medborgarmakt får vi väl pröva hur långt vår konsumentmakt når.

Önskar att jag vore minst 20 år yngre och behörig att söka till den kurs som Göteborgs Universitet anordnar kvällstid med den intressanta rubriken Perspektiv på ägande . Mattias Klang twittrade om sitt blogginlägg om saken. Underbart och ett gott tecken att de, som ser behov av kunskap kring detta med ägandet (vilket behöver problematiseras), tar tag i saken och erbjuder utbildning. Så ska en slipsten dras i en nation som vill ligga på framkant!

Apropå detta att ligga på framkant; Läste Kinga Sandéns artikel på Newsmill, som hon skrev sedan hon tilldelats Stora Journalistpriset 2009. Tycker att det är toppen att hon talar högt om hur omedvetenheten bland journalister kan ta sig uttryck detta nådens år 2009. Eftersom det kreativa klimatet gynnas av input från olika håll med skilda perspektiv, hoppas jag att Stefan Mehr tar till sig och lär av det som hände. Det är bra när en framstående journalist själv hamnar i en belägenhet, då vederbörande kan visa på det, som många invandrare kan känna igen sig i. Många svenska kvinnor vill naturligtvis se det, som hände, som något relaterat till Kinga i hennes egenskap av kvinna, men den som vågat vidga sina vyer kan här se hur intersektionaliteten fungerar – en rad samverkande faktorer och en aningslös diskriminering sker. Att bli klappad på huvudet som kvinna är inte värre än att bli klappad på huvudet som invandrare.

Annars gläds jag åt Malin Siwes iakttagelser Kränksjukan: Även politiker smittade. Min iakttagelse är att just ”kränksjukan” är roten till att politikerna blivit livrädda för folket, sedan man börjat tolka det som sägs i stridens hetta b o k s t a v l i g t. Hade min pappa levt idag, hade han blivit inburad. Han hade en benägenhet att utbrista: - Det skjuts för litet i det här landet! när han tyckte att någon politiker eller näringslivsföreträdare kommit med något i hans öron alldeles åt h-vete. Alla, som kände honom, visste att han inte menade detta bokstavligen, utan att det var ett sätt att markera och hantera att han fått nog av sånt som han tyckte var korkat. Idag gäller att vi måste hålla tand för tunga. Det är för övrigt inte så många år sedan, som en facklig företrädare i Norrtälje kommun blev polisanmäld, sedan han hotat med att ta en förhandling vidare upp på förbundsnivå. Manövern gjorde att förvaltningschefen, som idag stigit i graderna, kunde fortsätta förhandlingen med en medgörligare medarbetare, eftersom den, som var under polisutredning, därigenom blev förhindrad. Behöver jag säga att förundersökningen las ner?

Ja, sätten är många när makten räds ansvar. Men, nu är det hög tid för en runda bland mina favoriter. Intressant se vad som rör sig hos dem. Inleder med Sagor från livbåten, som eldar under kritiken mot socialförsäkringssystemet. Amanda Brihed gör sammalunda och Lars-Erick undrar om Fk drabbats av dödlig cancer. Infallsvinkel tar redan helg, sedan han delat ut en smocka till Rupert Murdoch. Zac tolkar historien om Tigern och hustrun Elin på sitt sätt. Maloki skriver om ”nätstrumpor” och tjejsnack i Piratpartiet. Opassande undrar varför Ifpi ogillar ungdomsgårdar. Josh ställer ännu fler frågor. Leo flaggar för Piratpartiet inför nästa års val. Mårtensson funderar kring föreningen Öppen skärgård, Olof slår ett slag för SVT Play om världens konflikter och Badlands Hyena spånar om Guds gåvor.

Avslutar med MinaModerataKarameller, som skriver om att hon fått veta att hon har en inflytelserik blogg. En koll hos inflytande.se och jag ser att hon idag ligger på plats 27 av 14 108 bloggar och leder med flera hästlängder framför mig, som ligger på plats 75. Inte illa pinkat av en trähäst, tänker jag, som inte ens vet hur man gör för att installera Politometern, som Mary gjort. Annars följer jag naturligtvis debatten om reklam via Facebook och Twitter, något som etablerade media har delade meningar om. Tror att jag kan parera, men inser att det inte är helt enkelt. Länkar till Anders Mildner och taggar med reklam för att jag ska kunna se och lära. Här en kommentar av Nils Holmlöv.

Intressant.