Medias roll i politiken – allsidig granskning!

Intressant läsa redaktionschefen Martin Jönssons blogginlägg Sociala medier gör journalistiken bättre. Efter att ha redogjort för hur SvD arbetat dels kring artikelserien ”De unga och jobben” och dels i ett ”realtidsgräv” avslutar han: ”Det var länge sedan journalistik bara handlade om att ge en bild. I dag är det mycket viktigare att visa på att det finns många bilder, att guida läsaren vidare via länkar, att stimulera och fånga upp diskussioner - och att använda det flöde av röster och innehåll som finns för att göra ännu bättre journalistik.”

Att problematisera en situation genom att belysa saken ur olika perspektiv är ett mycket gott förhållningssätt. Men, hur förhålla sig till det faktum att en del särintressen har en sådan makt över ledamöterna i Sveriges riksdag att folkets motbilder inte får större effekt än irriterande myggbett? Om de överhuvudtaget får komma till tals. Ett bra exempel på de svårigheterna visar Johnny Olsson m fl skribenter i Piratpartiet, som för aktualitetens skull tvingas göra sitt inlägg på Piratpartiets webbplats. Thomas Tvivlaren menar att det är hög tid att vi slutar öda tid på budbäraren Henrik Ponthén, APB, och istället koncentrerar oss på beställaren Sony. Jag kan förstå att Thomas är dj-ligt trött på att vara i underläge i en situation, då upplysta journalister i Public service-media borde se det, som han och många andra aktiva i Piratpartiet har insett – regeringen och riksdagen låter sig vilseledas och går i upphovsrättsindustrins ledband. Sony & Co vill bevisa att juridiken slår tekniken, istället för att ta tekniken till hjälp för att utveckla nya betalmodeller. Anna Troberg (PP) noterar det som pågår och ger några minnesbilder från tiden före Ipred. Thomas idé är en bra idé för alla, som vill ge järnet åt det hållet. Men jag, som måste hushålla med mina krafter, vill ägna min tid och ork åt kontakten med väljarna och därmed även de public service-media, vars journalister ägnar sig åt en alllsidig belysning och granskning.

Peter Sunde har förstått att Sony & Co sitter fast i sitt skyttegravskrig och bidrar med en donationstjänst, som heter Flattr. Opassande är en av många användare. Att det finns en marknad för en sådan, det är jag helt övertygad om. Men det kräver att kreatörerna kommer loss ur de klor, som låser in dom i gamla konstruktioner. SSBD har engagerat en gästbloggare som skriver intressant om e-böcker och de möjligheter som öppnas med mikrobetalning. Strålande! Om Sverige ska hänga med i utvecklingen krävs mer av goda exempel och mindre av gamla modellers dödsryckningar. Svensk Myndighetskontroll gör ett inlägg, som egentligen är en repris av vad många före honom påtalat, men när jag läser slår det mig varför regeringen så ogärna vill erkänna att ACTA-förhandlingarna gäller något annat än handel. Allt fler världen runt inser att det mest handlar om Sony & Co:s krav på övervakning och kontroll och den, som själv ägnar sig åt övervakning och kontroll av hela svenska folkets liv på Internet, kan knappast banna andra som vill göra detsamma. FRA var det första steget på det sluttande planet – v s b!

Även om det finns tecken på ett uppvaknande, som Mark Klamberg och Henrik von Sydow berättar om. Men, frågan är om det håller hela vägen. Jag har dragit mina slutsatser: Det enda sättet att hålla trycket uppe är att arbeta för att Piratpartiet etablerar sig i Sveriges Riksdag! Först då kommer etablissemanget inom Moderaterna och Socialdemokraterna förstå att man inte ostraffat sätter svenska folkets demokratiska fri- och rättigheter på spel.

Avslutar med Julia Skotts inlägg i Aftonbladet – Skyll inte på Facebook. Det är löd i den dojan! Tack Julia!

Intressant.