Visar inlägg med etikett e-böcker. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett e-böcker. Visa alla inlägg

onsdag 3 mars 2010

Sverige behöver en starkare grundlag.

Inledningsvis helt kort DN:s huvudledare där bokbranschen, i nuvarande form, förutspås vara nästa krisbransch. Det är väl i så fall ett resultat av obenägenheten att anpassa sig till den utveckling som allt flera författare börjat uppfatta. Samtidigt av en tillfällighet, som ser ut som en tanke, skriver upphovsrättslobbyn i sin nya förklädnad Netopia om e-böcker. Något som Anna Troberg (PP), själv med erfarenhet från branschen, kommenterar i ett inlägg om litteraturens verkliga problem. Läsvärt. Det ska bli intressant ta del av Techrisk tankar efter dagens seminarium.


Annars är väl ”nyheten” om den nya utredningen om Säpos behov av signalspaning, som väcker mitt intresse. Här i SR och Aftonbladet, Till det kommer datalagringsdirektivet och polisens intresse av att kunna kolla innehållet i det som sker på internet, vilket ska presenteras i polismetodutredningen före sommaren. Ett utspel i valrörelsen? (Kan just undra om det inte ligger en ”marknadsundersökning” till grund för detta, men det får väl framtiden utvisa om någon är intresserad av att forska om saken.) Nu sammanfaller öppnandet av FRA-shopen för Säpo med polisens önskan om en egen ingång för att slippa be teleoperatörerna om hjälp efter ett domstolsutslag. Dessutom, som om detta inte vore nog, har vi ACTA-avtalet där upphovsrättsindustrin med Sony & Co vill få bort budbärarimmuniteten och göra teleoperatörerna ansvariga för kablarnas innehåll. Med påföljd att de måste formulera användarvillkor som gör att de kan klara skinnet vid krav på skadestånd för påstått visat ointresse inför upphovsrättsintrång. Katten på råttan, råttan på repet ...


I den här diskussionen rör man sig med begrepp som ISP:er (Internet Service Providers) eller internetleverantörer, medan jag använder begreppet teleoperatörer för att alla, även dom som inte använder nätet för mejl mm, ska få klart för sig att avlyssningen och övervakningen gäller oss alla med telefon, mobil, fax, mejl, besökta webbsidor o s v. Och att risken är uppenbar att vi på rätt lösa boliner kan bli föremål för kartläggning. Men värst av allt är det som händer inom de människor som tvingas leva i skuggan av detta. Skälet till att Tyskland har en mer stringent konstitution eller grundlag till skydd för sina medborgare, har sin förklaring – en stor del av landets befolkning vet hur det är att tvingas leva under övervakning och kontroll.


Även om MP och V enligt SvD backar om datalagringsdirektivet, räcker det inte långt, även om vi kan se en liknande rörelse inom Centerpartiet. Så länge som Alliansens partier håller fast vid FRA-shopen (med dess vidsträckta möjligheter den dag hela operationen med Säpo och polisen är klar) är det väl inte någon större bravad att i nuläget motsätta sig datalagringen?! Mark Klamberg pekar på intressanta skillnader mellan FRA:s, Säpo:s och polisens behov när det gäller vem som ska möjliggöra tillgång till telekunders uppgifter. Men, vem bryr sig? Här hjälper nog bara att tillräckligt många av alliansens anhängare inser att de måste rösta med fötterna och ge PP en möjlighet till inflytande.


Lars-Erick grattar PP till regeringens inspel. Intensifier visar också på PP som en möjlighet. Själv undrar jag hur de riksdagsledamöter, som skroderat om att de fick till en acceptabel förändring av lagklustret kring FRA, känner sig en dag som denna. Ja, inte Centerpartiets Annie Johansson så klart, hon spelar med i spelet – Nej till datalagringen men Ja till FRA med särskild PUL, utveckling av sociogram i superdatorn Titan och mörkläggningsgardiner i form av politiker som hon själv i olika ”kontrollorgan”. Bah! Beelzebjörn talar om Ändamålsglidning och påminner om spelet hittills. Jag har börjat undra om det var så att Thomas Bodström såg datalagringsdirektivet som ett alternativ till den av Thage G. Peterson omhuldade skapelse FRA. Men i samma stund blev FRA fritt att adoptera av övervakningsivrarna hos Moderaterna. Märkligt nog är det inte någon större skillnad mellan vänster och höger när det kommer an på intresset att snoka i andras liv. Månne om vi någonsin kommer att få reda på hur det gick till när socialdemokraten Thage G. Petersons FRA blev moderaten Sten Tolgfors´ FRA?


Rick Falkvinge och MiNimaliteter försöker klara ut läget kring datalagringen; Svensk Myndighetskontroll noterar Centerpartiets skrammel; Lake har läst och gör en bra analys; Opassande funderar kring datalagring, språkbruk och FRA-shopen; Karl Sigfrid påminner om att tysk lag inte gäller i Sverige; MinaModerataKarameller noterar FRA-lagen åter i fokus; Erik Hultin talar klarspråk; Den Nya Medborgarrättsrörelsen talar om urvattning och tillbaka till ruta ett; Scaber Nestor säger vad många tänker; Integritet och frihet noterar att staten och företagen lever i symbios; Calandrella analyserar och kommer fram till att PP är det enda raka; Upphovsträtan skriver om datalagring och ACTA; och Christian Engström skriver om en ny läcka från de hemliga ACTA-förhandlingarna. Man kan bli trött för mindre! Men, det är alltid för tidigt att ge upp.

Intressant.

tisdag 23 februari 2010

Medias roll i politiken – allsidig granskning!

Intressant läsa redaktionschefen Martin Jönssons blogginlägg Sociala medier gör journalistiken bättre. Efter att ha redogjort för hur SvD arbetat dels kring artikelserien ”De unga och jobben” och dels i ett ”realtidsgräv” avslutar han: ”Det var länge sedan journalistik bara handlade om att ge en bild. I dag är det mycket viktigare att visa på att det finns många bilder, att guida läsaren vidare via länkar, att stimulera och fånga upp diskussioner - och att använda det flöde av röster och innehåll som finns för att göra ännu bättre journalistik.”

Att problematisera en situation genom att belysa saken ur olika perspektiv är ett mycket gott förhållningssätt. Men, hur förhålla sig till det faktum att en del särintressen har en sådan makt över ledamöterna i Sveriges riksdag att folkets motbilder inte får större effekt än irriterande myggbett? Om de överhuvudtaget får komma till tals. Ett bra exempel på de svårigheterna visar Johnny Olsson m fl skribenter i Piratpartiet, som för aktualitetens skull tvingas göra sitt inlägg på Piratpartiets webbplats. Thomas Tvivlaren menar att det är hög tid att vi slutar öda tid på budbäraren Henrik Ponthén, APB, och istället koncentrerar oss på beställaren Sony. Jag kan förstå att Thomas är dj-ligt trött på att vara i underläge i en situation, då upplysta journalister i Public service-media borde se det, som han och många andra aktiva i Piratpartiet har insett – regeringen och riksdagen låter sig vilseledas och går i upphovsrättsindustrins ledband. Sony & Co vill bevisa att juridiken slår tekniken, istället för att ta tekniken till hjälp för att utveckla nya betalmodeller. Anna Troberg (PP) noterar det som pågår och ger några minnesbilder från tiden före Ipred. Thomas idé är en bra idé för alla, som vill ge järnet åt det hållet. Men jag, som måste hushålla med mina krafter, vill ägna min tid och ork åt kontakten med väljarna och därmed även de public service-media, vars journalister ägnar sig åt en alllsidig belysning och granskning.


Peter Sunde har förstått att Sony & Co sitter fast i sitt skyttegravskrig och bidrar med en donationstjänst, som heter Flattr. Opassande är en av många användare. Att det finns en marknad för en sådan, det är jag helt övertygad om. Men det kräver att kreatörerna kommer loss ur de klor, som låser in dom i gamla konstruktioner. SSBD har engagerat en gästbloggare som skriver intressant om e-böcker och de möjligheter som öppnas med mikrobetalning. Strålande! Om Sverige ska hänga med i utvecklingen krävs mer av goda exempel och mindre av gamla modellers dödsryckningar. Svensk Myndighetskontroll gör ett inlägg, som egentligen är en repris av vad många före honom påtalat, men när jag läser slår det mig varför regeringen så ogärna vill erkänna att ACTA-förhandlingarna gäller något annat än handel. Allt fler världen runt inser att det mest handlar om Sony & Co:s krav på övervakning och kontroll och den, som själv ägnar sig åt övervakning och kontroll av hela svenska folkets liv på Internet, kan knappast banna andra som vill göra detsamma. FRA var det första steget på det sluttande planet – v s b!


Även om det finns tecken på ett uppvaknande, som Mark Klamberg och Henrik von Sydow berättar om. Men, frågan är om det håller hela vägen. Jag har dragit mina slutsatser: Det enda sättet att hålla trycket uppe är att arbeta för att Piratpartiet etablerar sig i Sveriges Riksdag! Först då kommer etablissemanget inom Moderaterna och Socialdemokraterna förstå att man inte ostraffat sätter svenska folkets demokratiska fri- och rättigheter på spel.


Avslutar med Julia Skotts inlägg i Aftonbladet – Skyll inte på Facebook. Det är löd i den dojan! Tack Julia!

Intressant.