Som man sår får man skörda.

Man sår vad man skördar skriver Isobel Hadley-Kamptz i Expressen. Dessförinnan läste jag Thomas Gür i SvD. Sedan ser jag att MinaModerataKarameller utgått från samma texter i sin kommentar. Mary ser också behovet av ett ändrat fokus när det gäller frågor om frihet och integritet, men undrar om gamla bastioner kan raseras så snabbt, då det finns starka krafter som vill annorlunda. Mårtensson noterar dock att allt fler värderar sin frihet. Men, allt handlar om vad väljarna vill stödja med sina röster. Här har våra public service-media ett särskilt stort ansvar för att de olika partiernas program belyses på ett opartiskt sätt.

Det är dock ingen enkel uppgift att spegla konflikten mellan de medborgare, som tycker att den enskilde har ett eget ansvar att hantera de utmaningar som kommer i ens väg, och de medborgare, som tycker att politiker och samhällets institutioner ska skydda dem från allt ont. Det förefaller som om den senare gruppen är i majoritet och mot den bakgrunden, tolkar jag att skräcken för allt ont används av politiker och säkerhetsinriktade aktörer för att driva igenom en växande och allmän övervakning av oss alla genom filtrering av internet. Det underlättas genom att media fokuserar mera på brottslingars användning av internet än illgärningarna som sådana och hur man skulle kunna mobilisera människor i det lokala samhället i ett förebyggande arbete främst genom att ge akt på och ta ansvar för sig själv och de egna insatserna för att skapa ett tillitsfullt umgänge i närsamhället. Jag är osäker på vad Brottsförebyggande rådet gör för att bidra till det.

Har lyssnat på sändningen från Kristdemokraternas riksting i SVT och kunnat notera att även det parti som har en högre makt, som ledstjärna och därför kan förstå den s k subsidiaritetsprincipen (beslut ska tas på lägsta möjliga nivå) också har svårigheter med människors inneboende lust att ta beslut över andra människors huvuden i tro att de därmed äger rätt att styra och ställa över andra och deras beteenden. Nu fick ledningen mer än en gång åberopa kommunala självstyrelsen för att undvika alltför långtgående beslut i frågor, som upplevdes som hjärtefrågor hos de olika ombuden.

Nu väntar den valstart, som Almedalsveckan, utgör. Mårtensson bjuder på en hel del länkar för den som vill följa det hela. Annars är det många som intresserar sig för Michael Jacksons bortgång. Så många att Google fick problem läser jag i Bloggtidningen, som även kan berätta att en skvallersajt var först med nyheten. Tycker dock att många visar ett seriöst intresse att beskriva ett människoöde, som betytt så mycket för många musikintresserade världen runt. Andres Lokko i SvD skriver initierat. En del av mina bloggvänner känner sig också manade – Lakes Lakonismer; Oscar Swartz; och Stefan Stenudd.

Efter den utflykten till olika eftermälen, känns det helt rätt att uppmärksamma alla på Josh och hans funderingar kring lämpliga namn åt sonen, som föddes den 14 juni kl 21:07 – grattis!

Avslutar med en uppmaning – avprogrammera en tillväxtskeptisk civilingenör. Inte för att jag begriper vad det ska vara bra för, eftersom tillväxtoptimisterna, i likhet med många andra, behöver tuggmotstånd. Tuggmotstånd bjuder även denna tänkare. I likhet med denna, som visar varför det är viktigt att kunna kommunicera i skydd av tillgänglig teknik.

Intressant.

Efterlyser motståndsgrupp i M och Kd

Läser med stor förtjusning intervjun med Cecilia Wikström (fp) i SvD och Expressen. Uppfostrad av en far (avfälling efter ett antal år då han varit drabbad av den väckelse, som drog genom de norrländska bygderna under 30-talet), som älskade att använda liknelser, för att vi barn skulle förstå, har jag en viss förkärlek för människor som bottnar i en genuin tro på det goda inom oss. Därför gillar jag att läsa att Cecilia tillhör motståndet mot FRA-lagen inom fp. Tråkigt dock att hon och andra inte hade kurage nog att stå upp för sin uppfattning i tid. Men, min dom för den sakens skull, drabbar mera ledningen för partierna än de enskilda ledamöterna. Menar dessa ledare allvar med alla ord om demokrati, då är det inte OK att riksdagsledamöter ska tvingas traska patrull med partiledningen.


Nu återstår det att se om det finns några modiga själar inom moderaterna och kristdemokraterna, som vågar stå upp för att även de har sina betänkligheter kring det beslut, som de tvingades ställa upp på, men som de – vid närmare eftertanke – kommit fram till kunde ha varit mera genomtänkt. Eftersom statsministern målat in sig i ett hörn, behöver han hjälp med att komma till insikt om att ingen skam vilar över den, som sent omsider upptäcker att folkmajoritetens stöd saknades för den beslutade åtgärden. Något som framförallt medlemmar och sympatisörer inom moderaterna och kristdemokraterna måste visa honom, eftersom han tycks ha svårt att ta intryck från andra motståndsgrupper inom alliansen. Intressant.


Om jag inte gör något annat, under de dagar, som jag har tänkt ta semester från min blogg, blir det ändå att hjälpa människor att kanalisera sin inställning bl a genom att delta i namninsamlingen på nätet på webbplatsen http://www.brevsombrev.se/ Utan några andra jämförelser, gäller det att – i likhet med Expressen – skapa en kanal för folk att uttrycka sin mening.


För övrigt fortsätter andra att engagera sig bl a Folkpartiet i Nacka, Opassande och MinaModerataKarameller . Och som vanligt Badlands Hyena och Gubben vid Rämen med sin egen speciella syn på sakernas tillstånd.