Våra grundlagsskyddade rättigheter

Under det senaste halvåret, har vi haft anledning att fundera över varför skyddet för våra mänskliga rättigheter är så lätt att bortse från, när regeringen vill ha möjlighet att göra intrång i vår privata sfär och bereda sig tillgång till allt det vi sysslar med på nätet. I bästa välmening tycker man sig ha rätt att övervaka oss alla ifall någon av oss skulle visa sig vara ohederlig. Borta är förhållningssättet att bara syna den i sömmarna, som på goda grunder misstänks göra eller ha gjort sig skyldig till mycket grova brott. Många är vi som undrat om lagar som den om FRA och signalspaning, IPRED1 och Datalagring verkligen är förenliga med vår grundlag. Mera om datalagring skriver jag på NT-bloggen, där även Morfar Gunnar luftar sina åsikter i saken.

Tycker därför att det ska bli intressant att ta del av Grundlagsutredningens förslag som presenterades igår och som många tidningar och andra media kommenterar idag, bl a Maria Abrahamsson i SvD, som säger sig vara imponerad medan ledarskribenten i NWT skriver om förändringar på marginalen, medan Sydsvenskan skriver ”Försiktigt, rent av fegt”. I DN:s huvudledare liknas resultatet med pyttipanna, medan Expressen tycker att det är starkt jobbat, men NWT talar om marginella förändringar. Ola Nordemo, V-K, noterar en kompromiss och saknar en friskare debatt, medan Gustaf Blomberg i Norrbottens-Kuriren gläds åt att domstolarna getts ett eget kapitel där bl a utnämningen ska bli mera öppen och ske i en särskild nämnd samt att kravet på att en konflikt mellan lag och grundlag ska vara uppenbar för att prövas i domstol tagits bort. Det senare fick naturligtvis allianspartierna i utbyte mot att de frångick sitt krav på Författningsdomstol, vilket naturligtvis var nödvändigt för att nå enighet i utredningen. Nu återstår att se om riksdagens alla ledamöter kommer att traska patrull eller om vi verkligen kan få en uppfriskande debatt om lagförslaget under remissomgången. UNT skriver om omvälvningen som uteblev och tippar att det som kommer att dra till sig störst uppmärksamhet blir sänkningen av spärren vid personval från åtta till fem procent; att valdagen flyttas; att EU-medlemskapet skrivs in i Regeringsformen och att kommunerna får möjlighet att ordna nyval. Intressant.

Bland bloggarna noterar jag Dick Erixon, Pär Ström, Jakob Heidbrink, Mårten Schultz och Hax. Den sistnämnde ser en möjlighet att efter den 1 januari 2011 komma till rätta med en rad integritetskränkande lagar – eja vore vi där.

Hur vi upplever situation spänner mellan galghumoristiskt som t ex Anders Widén eller mera analyserande som MinaModerataKarameller.

Politikerna vs folket

Idag får Maria Wetterstrand (mp) mothugg av Staffan Danielsson ( c) på SVT Opinion, när det gäller hennes betygssättning av det arbete som olika grupper inom Centern arbetat med för att ändra FRA-lagen i vissa delar. Imorgon hålls en särskild hearing, som jag tänkt åka in och lyssna på. Igår länkade jag till dem, vilka skrev om det möte som vänsterpartiet inbjudit till. Annars oreras det om i vilken utsträckning som beslutet om FRA-lagen påverkat opinionen. Sedan jag tittat på Sifo-mätningen tiden 21 – 24 augusti, som redovisats i SvD, tror jag nog att Centerns ökning gått ut över Moderaterna. De senare har framstått som betonghäckar i denna fråga. Henning Brors kommentar till Synovates årliga undersökning, som pågått sedan 2004, är intressant när det gäller förhållandet mellan politikerna och folket i ett längre perspektiv.

Att det finns ett glapp det visar artiklar i veckans nummer av Dagens Samhälle. Lösenord: politik. Där skrivs bland annat om regeln för folkinitiativ, som infördes 1994. Den innebär möjligheten för fem procent av invånarna i en kommun eller ett landsting att begära en folkomröstning i en särskild fråga, vilken fullmäktige måste ta ställning till, men då har politikerna laglig rätt att säga nej. När frågan om att skapa denna möjlighet diskuterades i riksdagen reserverade sig s och v. I grundlagsutredningen tas nu frågan upp på nytt och här lutar det åt att en förändring föreslås där politikernas vetorätt tas bort, men att det däremot ska krävas att 10 procent av invånarna i kommunen respektive landstinget står bakom ett sådant förslag.

Dagens samhälle har frågat 290 kommuner och 16 landsting om hur denna möjlighet hittills hanterats och då visar det sig att politikerna avvisat 127 av 139 initiativ. Skälen till detta visar att politikerna har svårt att hantera ett folkinitiativ. Som ett exempel tas byggandet av en multiarena för 450 miljoner (med kringkostnader) i Kristianstad, där 5000 invånare krävde folkomröstning. Om några veckor tar fullmäktige ställning till kravet där 3.700 namnunderskrifter hade varit tillräckligt för att föra fram det. Kommunstyrelsens ordförande Bengt Gustafson (m) tycker att det är svårt att formulera alternativ att ta ställning till, men hänvisar också till att det fanns ett principbeslut att bygga förra hösten, vilket 67 av 71 ledamöter då ställde sig bakom. - Om dessa ledamöter representerar sina väljare ska vi inte ha någon folkomröstning. Kristianstadsbladet har bett Synovate göra en opinionsmätning och den visar att två av tre vill ha en omröstning och vid tidpunkten för mätningen hade en majoritet röstat nej till en ny arena. Den åtgärden har av politikerna tolkats som att Kristianstadsbladet ägnar sig åt kampanj-journalistik, vilket chefredaktören funnit anledning att bemöta. Det är tydligen lättare att skjuta budbäraren än att fundera över hur man, som politiker, använder det mandat, man fått av väljarna. Intressant.

Några, som kommer att kunna dra fördel av den lomhördhet, som ser ut att ha drabbat politikerna överlag, både lokalt och nationellt, är begåvade satiriker och humorister. Men, även de partier som idag ligger runt den spärr, som finns för mandat i respektive politiska församling, och som förmår att kanalisera medborgarnas missnöje med politiker, som högt över huvudet på medborgarna går på i ullstrumporna. Vilka dessa partier kan vara lokalt här i Norrtälje, vill jag återkomma till.

Jonas, 3 år och barnkonventionen.

I dagens NT kan vi läsa om treårige Jonas, som inte ges möjlighet att leka med andra barn, då hans mamma saknar körkort och inte kan skjutsa honom till och från förskolan. Jonas har ett handikapp, vilket gör att han har behov av särskilt stöd för sin utveckling. Barnets rättigheter ska enligt FN:s barnkonvention garanteras oberoende av i vilken del av landet barnet bor i och oberoende av barnets föräldrar. De har flyttat från Stavsnäs på Värmdö till Lohärad i Norrtälje kommun och mamman har fått höra att de får skylla sig själva, som inte kollat upp möjligheterna att klara Jonas resor till och från dagis innan de flyttade hit.

Men, då bortser kommunen från sin roll i den politik för barns rättigheter, som regeringen är beroende av för att Sverige ska kunna leva upp till barnkonventionen. Eftersom kommunens rätt till självstyre innebär att kommunen ska fatta egna beslut i olika frågor, blir barn med särskilda behov beroende av det politiska klimat som råder i den kommun, där barnets föräldrar valt att bo. Målet med regeringens strategi är att barnkonventionen och dess intentioner ska finnas med i allt beslutsfattande som rör barn och ur det perspektivet kan beslutet här synas i sömmarna. I det aktuella fallet verkar behovet av skjuts till och från vara av tillfällig natur tills mamman klarat av att ta körkort. Det gör det svårare att förstå den låsning i saken, som tydligen skett. Men om det beror på prestige eller pengar är svårt att avgöra.

I vart fall får jag intrycket att de ansvariga gjort det enkelt för sig genom att bortse från barnets behov och lägga hela ansvaret på föräldrarna. De förväntas prioritera dessa resor inom familjens budget, där tre andra barns behov också ska rymmas. Synsättet liknar den katolska kyrkans subsidiaritetsprincip mera än regeringens barnpolitik. I katolska länder är det i första hand familjen, som ska svara för barnets behov. Om de saknar resurser är det en uppgift för släkten och om den inte är tillräckligt resursstark, blir det en uppgift för olika hjälporganisationer eller kyrkan och i allra sista hand samhället. Den principen har redan omsatts inom EU som en övergripande princip om på vilken nivå beslut ska tas i olika frågor. Och, genom en motion av Kristdemokraterna, som visserligen avslogs vid behandlingen i utskott och kammare, kan denna princip väckas till liv inom Grundlagsutredningen och därmed vinna insteg i vårt samhälle. Utredningen ska redovisas senast den 31 december 2008. Intressant.

Om vi i vår kommun gillar en utveckling, där vi som medborgare och skattebetalare inte ska bry oss, kan vi naturligtvis rycka på axlarna åt familjen i Lohärad. Men, om vi inte vill vara med om en sån utveckling gäller det att ta diskussionen om hur barnkonventionen uppfylls i detta enskilda fall.

Välkommen till Vilda Västern

Så inleds artikeln Lägenheter ombildas till varje pris i dagens pappersupplaga i SvD, som beskriver hur det kan gå till när ivrare för en ombildning kan ta till vilka odemokratiska metoder som helst för att driva igenom sin vilja. Intill finns en annan artikel, som visar hur det kan gå för den som är godtrogen eller inte förstår vad det är för papper man blir uppvaktad att underteckna.

Inför det som sker kan man förhålla sig på många olika sätt, men för att inte drabbas av hjärnblödning, kan det vara klokt att svalka sig genom att insupa den satir som Badlands Hyena bjuder på. Vilda Västern råder som bekant på andra områden, där kommuner låter personal inmuta vissa verksamheter genom s k avknoppningar, som inte är lagliga. Det händer bl a här i Norrtälje, vilket en s-politiker påtalat i en debattartikel i Norrtelje Tidning, men f-n vet om sossarna har det mod, som krävs, för att sätta P för denna reaförsäljning genom att överklaga till högre instans. Som vanligt kommer de väl att trycka i buskarna och hoppas att någon medborgare tar på sig den renhållningsuppgiften.

Eftersom valets segrare – oavsett om det är vänster- eller högerregim – anser sig ha fått fullmakt av folket att efter valet regera helt efter egna huvuden, måste vi väljare tydligare än tidigare utröna vilka huvuden, som vi tror inrymmer mera klokskap än andra, samt utnyttja möjligheten att markera dessa kandidater med ett kryss. I en artikel i dagens pappersupplaga i SvD (som tyvärr inte finns tillgänglig på nätet), som handlar om vad som är på gång i den pågående grundlagsutredningen, förefaller det i dag finnas ett visst hopp om att möjligheten till ett utökat personval genom flera kryss, kommer med i deras förslag. Samtidigt redovisar tidningen argument för och emot några av de förslag som grundlagsutredningen ser över – bland annat av folket framtvingade folkomröstningar. Här får vi i en annan artikel ta del av hur man i Sundbyberg hanterar situationen kring ett utomhusbad, sedan den politiska majoriteten skiftat på grund av att ledamöter bytt sida från höger till vänster efter valet. Majoriteten låter helt enkelt folket avgöra saken i ett rådslag med en omröstning. Politikerna har lovat att följa resultatet av omröstningen.

Andra som bloggar intressant om grundlagsberedningen är bl a Jonas Morian och Falkblick. Redan i de gamla landskapslagarna stadgades att land ska med lag byggas, vilket står sig än idag. Därför måste vi medborgare hålla ett öga på det arbete, som politiker håller på med i denna utredning, så att våra idag grundlagsskyddade rättigheter inte sjabblas bort.