Politikerna vs folket

Idag får Maria Wetterstrand (mp) mothugg av Staffan Danielsson ( c) på SVT Opinion, när det gäller hennes betygssättning av det arbete som olika grupper inom Centern arbetat med för att ändra FRA-lagen i vissa delar. Imorgon hålls en särskild hearing, som jag tänkt åka in och lyssna på. Igår länkade jag till dem, vilka skrev om det möte som vänsterpartiet inbjudit till. Annars oreras det om i vilken utsträckning som beslutet om FRA-lagen påverkat opinionen. Sedan jag tittat på Sifo-mätningen tiden 21 – 24 augusti, som redovisats i SvD, tror jag nog att Centerns ökning gått ut över Moderaterna. De senare har framstått som betonghäckar i denna fråga. Henning Brors kommentar till Synovates årliga undersökning, som pågått sedan 2004, är intressant när det gäller förhållandet mellan politikerna och folket i ett längre perspektiv.

Att det finns ett glapp det visar artiklar i veckans nummer av Dagens Samhälle. Lösenord: politik. Där skrivs bland annat om regeln för folkinitiativ, som infördes 1994. Den innebär möjligheten för fem procent av invånarna i en kommun eller ett landsting att begära en folkomröstning i en särskild fråga, vilken fullmäktige måste ta ställning till, men då har politikerna laglig rätt att säga nej. När frågan om att skapa denna möjlighet diskuterades i riksdagen reserverade sig s och v. I grundlagsutredningen tas nu frågan upp på nytt och här lutar det åt att en förändring föreslås där politikernas vetorätt tas bort, men att det däremot ska krävas att 10 procent av invånarna i kommunen respektive landstinget står bakom ett sådant förslag.

Dagens samhälle har frågat 290 kommuner och 16 landsting om hur denna möjlighet hittills hanterats och då visar det sig att politikerna avvisat 127 av 139 initiativ. Skälen till detta visar att politikerna har svårt att hantera ett folkinitiativ. Som ett exempel tas byggandet av en multiarena för 450 miljoner (med kringkostnader) i Kristianstad, där 5000 invånare krävde folkomröstning. Om några veckor tar fullmäktige ställning till kravet där 3.700 namnunderskrifter hade varit tillräckligt för att föra fram det. Kommunstyrelsens ordförande Bengt Gustafson (m) tycker att det är svårt att formulera alternativ att ta ställning till, men hänvisar också till att det fanns ett principbeslut att bygga förra hösten, vilket 67 av 71 ledamöter då ställde sig bakom. - Om dessa ledamöter representerar sina väljare ska vi inte ha någon folkomröstning. Kristianstadsbladet har bett Synovate göra en opinionsmätning och den visar att två av tre vill ha en omröstning och vid tidpunkten för mätningen hade en majoritet röstat nej till en ny arena. Den åtgärden har av politikerna tolkats som att Kristianstadsbladet ägnar sig åt kampanj-journalistik, vilket chefredaktören funnit anledning att bemöta. Det är tydligen lättare att skjuta budbäraren än att fundera över hur man, som politiker, använder det mandat, man fått av väljarna. Intressant.

Några, som kommer att kunna dra fördel av den lomhördhet, som ser ut att ha drabbat politikerna överlag, både lokalt och nationellt, är begåvade satiriker och humorister. Men, även de partier som idag ligger runt den spärr, som finns för mandat i respektive politiska församling, och som förmår att kanalisera medborgarnas missnöje med politiker, som högt över huvudet på medborgarna går på i ullstrumporna. Vilka dessa partier kan vara lokalt här i Norrtälje, vill jag återkomma till.