DN:s artikel från dagens möte hos vänsterpartiet kring FRA-lagen, redovisar inledningsvis vilka som var närvarande från andra partier och i valet av företrädare kan man ana någon slags värdering av mötets betydelse för respektive parti. Behållningen var tydligen att olika inbjudna organisationer, såsom Advokatsamfundet, Journalistförbundet, Tidningsutgivarna samt Centrum för rättvisa kunde ge sin syn på saken. Christian Engström har lämnat en rapport från mötet, där man bland annat pratade om centerns inspel. Sanna Rayman, som medverkar vid Centerns hearing på fredag, skriver på sin blogg Hjältekransen är inte målet i FRA-debatten. Sedan erbjuder hon en möjlighet att per mejl ställa en fråga som hon – om tillfälle ges – kan framföra i detta sammanhang.
Av alla, som bidragit med info kring FRA-lagen, har Mark Klamberg fångat mitt intresse. Han har med stort tålamod läst lagtexten och förarbeten för att kunna delge oss andra (mindre lagkloka) vad där står. Han har dessutom, som ordförande i en lokal avdelning inom sitt parti, vågat sig på att bjuda in intresserade icke partianslutna till ett möte i denna styrelse kring FRA-saken. På sin blogg redovisar han resultatet av detta, som han kallar demokratiexperiment. Dessförinnan har han gjort sitt bästa för att förklara vad FRA-lagen innebär och för att vara riktigt säker på sin sak, har han jämfört sin bild med andras och ställt allt detta i förhållande till svar som han och andra fått, vilket han också redovisat. En annan som skrivit insiktsfullt om FRA-lagen och den personliga integriteten är Johan Sundkvist. Detta är betydelsefullt mot bakgrund av att de politiker, som sagt JA till lagen, vill göra gällande att vi, som är motståndare, inte har förstått det juridiska.
En annan som ansträngt sig att vända och vrida på argumenten för och mot FRA-lagen på ett föredömligt sätt är MinaModerataKarameller. Partiledningen till trots håller hon i frågan i någon slags tilltro till att man sent omsider ska inse vad som gagnar partiet bäst. Mot sig har hon alla trosvissa moderater inom försvarsmakten, som snöat in på teknikens möjligheter och tycker att integriteten är försumbar. Hon är en – i dess bästa mening – praktiker, som lärt sig internets möjligheter utan att bortse från dess problem. Och hon har ungdomarna inom MUF med sig, det är det ingen tvekan om. Här en av alla dessa röster. Intressant.
Sedan har vi alla dem som vill att internet ska vara ett frihetens hav, med allt vad det innebär. De finns främst bland alla dem, som behärskar tekniken med alla dess möjligheter och faror. De vet också att det finns möjligheter för alla dem, som tycker sig se och vill bekämpa farorna, att kunna göra detta, utan att för den skull tillgripa den metod som FRA-lagen bygger på.
Men, och ett viktigt men – hela saken kompliceras av det partipolitiska krig som råder mellan alliansen och s + mp + v, vilket försvårar möjligheten att finna en lösning där Sveriges behov av signalspaning kan lösas utan en allmän avlyssning av oss alla. På nätet har deras medlemmar och sympatisörer visat att de kan göra gemensam sak för en viktig sak, men dit har inte deras ledare nått. De är valda av dem och folket, varför vi tillsammans naturligtvis har förväntningar på att de ska finna en lösning. När kris råder brukar ansvariga ledare gräva ner stridsyxorna, men tyvärr verkar partiledarna inte inse att ett sådant tillstånd råder.
För den som vill veta mera finns FRApedia. Därutöver finns det mera läsvärt om FRA: Opassande, Pär Ström, Svensk Myndighetskontroll, Liberal och långsint..., Jonas Morian I Promemorian, Tommy K Johansson, scaber-nestor, Maria Ferm, Anna Troberg, Erik Laakso I På uppstuds, anonymityisnotacrime, Lars-Erick och Rick Falkvinge. Jens O har en kommentar till Marks demokratiexperiment och bisonblog reflekterar kring demokrati i en global tillvaro.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar