Ett TT-meddelande återgivet i bl a Sydsvenskan.se redogörs för dagsläget i konflikten. Vi är många, som väntar få höra något från de samtal som pågår mellan medlarna och parterna. Under tiden tänker jag tillbaka på allt jag råkat stöta på när jag surfat runt för att skapa mig en bild av vad som sägs i bloggosfären, eftersom våra vanliga media – om de överhuvudtaget skriver något – oftast gör det utifrån ett arbetsgivarperspektiv.
När media låter människor, som tycker att det är ansvarslöst av sjuksköterskorna att strejka, stå oemotsagda, då ställer man sig på arbetsgivarens sida – inte patientens. Med handen på hjärtat borde politikerna i landsting och kommuner inse att de tagit alltför lätt på skrivningarna i det förra centrala avtalet och att detta nu får efterverkningar. Det jäser bland personalen och arbetsmiljön påverkas negativt. Det är inte bra varken för patienter eller personal. Man kan därför vända på resonemanget och säga att ett uppror nu är till nytta för patienterna. Något som speglas i bloggosfären där stödet för strejken är något tydligare.
Man behöver inte var Einstein för att räkna ut att många chefer behöver utbildning och träning för att på ett konstruktivt sätt koppla den individuella löneutvecklingen till tydliga mål för utvecklingen av verksamheten. Chefer, som saknar den kompetensen, hemfaller åt godtycke baserat på allt annat än sakliga bedömningar, vilket är förödande för arbetslust och arbetsglädje. Istället för den goda arbetsplatsen, som fack och arbetsgivare tänkt skapa genom detta med lönesamtal mellan chef och medarbetare, leder inkompetens hos chefen till en ordning präglad av över- och underordning, något som leder till vanmakt hos anställda och därmed otrivsel på arbetsplatsen. I det sammanhanget är det intressant att ta del av vad några olika fackliga organisationer skriver om lönesamtalet; Vårdförbundet/Dialog med din chef om lön; Ledarna/Siw brast i gråt ...; SACO:s rapport Chefen, lönesamtalet och jag.
Arbetsgivaren har ansvar för en god arbetsmiljö, vilket bäst gagnar både patienter och personal. Jag har förstått att många politiker tror att lösningen av problemen ligger längre fram i tiden, när mera av vården sålts ut till högstbjudande enligt Lagen om Offentlig upphandling (LOU). Men, då glömmer politikerna bort arbetsgivaransvaret här och nu. Med hänvisning till Arbetsmiljölagen säger jag: - Mera juridik och mindre partipolitik i konflikten vore välgörande.
2 kommentarer:
Från chefens sida är lönesamtalen ofta bara fagra ord...
I praktiken finns inte utrymme för individuella lönepåslag baserade på utvecklings-/målsamtal.
Lite pliktskyldig kommer fack och företag överens om någrationdels procent till individuella "markeringar".
Gode tid, har det inte hänt mera sedan i mitten av 90-talet då jag kastade in handduken, som Huvudskyddsombud!
Skicka en kommentar