I dagens ledare ställer NT:s chefredaktör Reidar Carlsson frågan Varför slutar kommunens chefer? och kommenterar det vi kunde läsa igår – att Utbildningsförvaltningens chef Nils Gunnar Bergander fått nog av toppstyrningen och sagt upp sig. Bergander är bara en i raden av anställda, som med bibehållen självrespekt, tagit mod till sig och sagt upp sig. Denna gång lär det bero på att han inte lika snabbt som den nytillsatte Barn- och Skolchefen Ulf Gustavsson (tidigare friskolerektor), sett till att delar av verksamheten avknoppats. Förklaringen härtill är enligt Utbildningsnämndens ordförande Louise Branting ( c) att politikerna i Utbildningsnämnden varit överens om att deras beslut ska vila på saklig grund och därför krävt att saken ska utredas ordentligt före beslut. Det är Louise Branting värd en eloge för, sådana politiker råder det brist på idag.
Tvärtom är det idag vanligt att sakliga invändningar från sakkunniga ses som försök till tjänstemannastyre. Följdriktigt anpassar sig de kommunala tjänstmän, som saknar mod eller insikt om vikten av att stå upp för sin roll att ta fram sakligt underbyggda förslag till beslut. Till den skaran förefaller kommundirektör Lilian Eriksson ha sällat sig, detta med tanke på hennes kommentarer. Men, man kan allvarligt ifrågasätta hennes kompetens när hon inte inser vad ett sådant förhållningssätt leder till. Om politikerna respekterade både sin egen och den sakkunnige tjänstemannens roll skulle de inse värdet av att väljarna kan se skillnaden mellan ett utlåtande av en tjänsteman och politiska beslut, eftersom politikerna har det slutliga ansvaret för besluten. Nu ser vi ut att ha en ordning där tjänstmän anpassar sig och lånar sig till s k beställningsjobb d v s att skriva tjänsteutlåtanden, som politiker kan gömma sig bakom. Hur kan sådana politiker och tjänstemän förvänta sig att vi ska respektera dem?
När det gäller de s k avknoppningarna läser jag i det senaste numret av Dagens Samhälle (allmänt inloggningsord är politik) en artikel om att det inte är tillåtet att rikta erbjudanden om att köpa skolor, sjukhus eller annan kommunal egendom enbart till de anställda. I artikeln, som du finner under Fler nyheter den 30 april, nämns som exempel privatiseringen av Tibble Gymnasium i Täby kommun. Något jag bloggat om tidigare. Docent Olle Lundin vid Uppsala universitet har genomfört den utredning, som kommunminister Mats Odell beställt av Statskontoret. EU:s regler mot statsstöd gäller även det stöd som ges av kommuner och landsting och dessa regler gäller även i Sverige. Om priset för en verksamhet inte är marknadsmässig kan EU-kommisionen döma ägarna av skolan att betala tillbaka den rabatt som kommunen gett dem. Något som kan drabba Tibble gymnasiums ägare. ”Vem som helst var som helst kan göra en anmälan när som helst och hur som helst, säger juristen Ellen Hausel Heldahl, expert på de EG-rättsliga reglerna om statsstöd”, skriver Dagens samhälle i en annan artikel, som tyvärr inte är tillgänglig på nätet.
Slutligen länkas till bloggen David och Goliat, som har en intressant vinkling om hur media snuvades på nyheten om Statskontorets PM, som för övrigt finns att hämta här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar