Eftersnack och nya tag med bl a FRA.

Dagens ledare i DN spinner på konstaterandet att hela EU har ett demokratiproblem. Det behöver vi tala om. Det låga valdeltagandet undergräver unionens legitimitet även om valutslaget visar att de, som deltog, blivit mer positiva. Drygt 43 procents deltagande i Sverige är en ökning och något över genomsnittet i EU, men ändå ett klart underbetyg. Det är rätt intressant att lyssna på alla, som försöker förklara valutgången och samtidigt tro sig ha nytta av vad man själv tycker sig se. Sanna Rayman skriver kort och kärnfullt – jag instämmer till 100 procent. DN:s Barbro Hedvall kommenterar i ett videoinslag.

Just nu är det dock fördelningen av personrösterna som intresserar, DN och SvD. Medan detta pågår tonar en rätt entydig bild fram – människor sätter sin tilltro till den, som man vet något om och känner tillit till. Drygt 68 procent av Folkpartiets röster är personröster och där har i nuläget nästan 3/4-delar kryssat Marit Paulsen. I Centerpartiet var drygt 58,5 procent personröster och där har Lena Ek i skrivande stund 63 procent av dessa. Drygt 75 procent av Kristdemokraternas röster är personröster och där har för närvarande Alf Svensson fått uppemot 50 procent, medan Ella Bohlin får litet drygt 25 procent och Christina Doctare runt 10 procent. 65 av F!:s 67 procent personröster, d v s 97 procent har tillfallit Gudrun Schyman! Sedan vet vi att samtliga dessa partier förlorade ungdomsväljarna som gick till Miljöpartiet och Piratpartiet. Vad jag kan se spelar det större roll bland de äldre att de känner till den person, som de röstar på, medan de yngre valt parti för miljön och en bättre it-politik med respekt för demokratiska fri- och rättigheter med skydd för den personliga integriteten och rättssäkerheten. Det senare en bristvara hos de etablerade partierna. Ute i Europa är det de främlingsfientliga partierna som gått framåt, vilket måste ses som en reaktion på den oro, som många människor känner idag, när brottsligheten brer ut sig i arbetslöshetens spår.

Karl Sigfrid (M) skriver i ett inlägg på SvD Brännpunkt under rubriken Moderaternas internetpolitik måste förnyas bl a ”För att en moderat arbetsgrupp ska nå goda resultat måste vi vara ödmjuka och medge att andra har tänkt betydligt längre än vi kring framtidens internetlagstiftning. Därför – och för att arbetet inte ska bli en intern övning i att rättfärdiga tidigare ställningstaganden – bör vi knyta till oss externa aktörer”. Det sista gäller i stort sett inom alla partier inom alliansen, men också hos Socialdemokraterna. I morgon den 10 juni anordnar DN Utrikesdagen i Stockholms Konserthus. Det finns inga platser kvar till de olika programpunkterna, men man har chans att lägga förslag om vilka frågor som Sverige ska driva i EU. Scaber Nestor och Olof har ställt frågor – gå in och ställ frågor eller rösta fram någon av de andras.

Med dagens SvD följer tematidningen Advokaten idag utgiven av Advokatsamfundet. Den, som inte har tidningen, bör skaffa sig den – enbart för att kunna läsa artikeln av Anne Ramberg rubricerad Kan vi lita på det goda samhället. Där sägs under mellanrubriken Lång tradition att försvara bland annat ”Den såpopera med lagstiftnig på signalspaningens område som handling och som förra året spelades på olika mediescener, har i dagarna resulterat i en proposition. Den tondövhet som med rätta, enligt regeringen, kännetecknar vissa beslut inom näringslivet är dock högst närvarande även hos regeringen när det gäller FRA och signalspaning. Låt mig säga att Sverige behöver signalspaning, såväl i kabel som i etern. Debatten handlar inte om det. Den handlar om vad som händer när beredningen av och innehållet i lagstiftningen inte längre passar in i det goda samhället.”

Under mellanrubriken Må ryktet om tidigare SÄPOchefens förslag vara fel skriver hon bland annat ”Nu ryktas det att den tidigare SÄPO-chefen, som var en av de hårdaste kritikerna till denna lag, kommer att föreslå att såväl kriminalpolisen som SÄPO skall få signalspana i sin brottsbekämpande verksamhet. Jag hoppas att ryktet är fel. Om vi skulle införa en sådan ordning är vi det första land, möjligen någon avlägsen diktatur undantaget, som tillåter detta. Vårt rykte som rättsstat och väktare av fri- och rättigheter kommer då att allvarligt skadas. Inte ens under Bush-administrationen tilläts denna oordning. En annan sak är att SÄPO givetvis skall delges relevant information som framkommer till följd av signalspaning och som utgör ett allvarligt hot. Det finns länder i vår närhet som har genomtänkta löösningar för hur signalspaning ska få äga rum.” Som underlag antar jag att hon har samfundets yttrande över den s k Polismetodutredningen.

Om regeringen förmår att tolka valutslaget, som en tydlig protest mot bl a debaclet kring det kluster av lagar, som för närvarande omger FRA:s verksamhet och som är på väg att komplettera denna snåriga lagstiftning, då hoppas jag att man inser att man måste ta den samstämmiga kritiken på allvar. Karl Sigfrids ord ”Därför – och för att arbetet inte ska bli en intern övning i att rättfärdiga tidigare ställningstaganden – bör vi knyta till oss externa aktörer”, det gäller i hög grad även här.

För övrigt noterar jag att arbetet med Telekompaketet fortsätter och att Erik Josefsson inte låter valförlusten dämpa arbetstakten. Det som pågår ingår i EU:s beslutsprocess och följer Medbeslutandeförfarandet på vars särskilda webbplats man ska kunna följa processen. Problemet är att endast den första sidan är på svenska, för övrigt är det engelska och franska som gäller. Men så mycket fattar jag att en majoritet i parlamentet har makten att syna såväl kommissionens som ministerrådets förslag ordentligt i sömmarna. De, som valts till Europaparlamentet, måste därför ha allierade i parlamentet, men också vara väl förankrade bland sina väljare samt hålla dem underrättade om det som pågår, för att ha en motvikt – en köl på farkosten.

Att det pågår ett krig i Europa och världen runt mellan upphovsrättslobbyn och fildelare understryks bl a av det som Bloggen Bent skriver – Fransk militär slog till mot torrentsajt. Ett tack till honom för länken till norska Aftenposten, som visar att man i Norge går motsatt väg. Jens O manar Fredrik Reinfelt att lystra; Lakes Lakonismer, som med en travestering på Karl Sigfrids ord, skulle kunna tolkas som följer – för att analysen inte ska bli en intern övning i att rättfärdiga tidigare ställningstaganden bör Centerpartiet knyta tilll sig externa aktörer för att göra en bra valanalys; Mitt i steget har modet att visa sina funderingar kring individens roll i kollektivet – månne om detta är ett förebud om något riktigt (S)tort i hans parti, vilket Dagens Arena förstått kräver en riktig bredsida; och sist men inte minst Opassande, som visar att det råder bråda tider i Piratpartiet. Innan man installerat sig i EU-parlamentet har man börjat tänka på nästa års val här hemmavid. En it-politik värd namnet med respekt för demokratiska fri- och rättigheter samt skydd för den personliga integriteten och rättssäkerheten behövs även här hemma, varför de etablerade partierna behöver känna trycket. Rick Falkvinge har drabbats av medieöverbelastning. Jag hoppas att han pallar med journalister, som SVT:s Lennart Persson, vilka verkar ha fastnat i fildelningsspåret. Intressant.