Kan ojuste beteende könsbestämmas?

Läser SvD:s artikel Vuxna blinda för nätmobbing och funderar en del kring efterspelet till Uppdrag gransknings program Den andra våldtäkten. Men också de likheter som finns när det gäller Justitieministern Beatrice Asks och andra genusfixerades problem att se varför hennes uttalanden skapat en så kraftig reaktion. Det gemensamma är polariseringen kring det laddade ämnet sex, där könsstereotyperna beskriver män som förövare och kvinnor som offer. Blotta tanken på att försöka problematisera denna grundmurade föreställning i kvinnornas föreställningsvärld kräver att jag övervinner min rädsla för att hamna vid en medial skampåle. All heder åt Elza Dunkels som tar itu med föreställningen att internet är boven. Tänker vi så, slipper vi rannsaka oss själva och vår barnuppfostran, påpekar hon. Men, när jag läste inlägget på hennes blogg såg jag att problematiken förenklades genom att genusglasögonen sattes på näsan och allt kunde förklaras med patriarkatets makt.

Så enögd skulle jag kunna börja undra över om det ligger i de kvinnliga generna att bära omkring och elda under skvaller i bekantskapskretsen, mot bakgrund av det som beskrevs i Uppdrag granskning. Och en del annat som leder till funderingar ifall tjejer i skydd av lagstiftningen blivit så fredade från konsekvenserna av ett ojuste sexuellt spel att alla grabbar gör klokt i att vara på sin vakt eftersom gränsen mellan frivilligt sex och våldtäkt kan vara hårfin för att inte säga gå från det ena till det andra i en efterhandskonstruktion. Något som kan försvåra eller rent av omöjliggöra anhörigas förmåga att inse att en son eller bror kan vara sexualbrottsling. Överhuvudtaget undrar jag om ojusta beteenden människor emellan kan könsbestämmas.

På SvD:s Brännpunkt skriver Rädda Barnens Sverigechef Lars Carlsson och Försäkringsbolaget If:s kommunikationschef Katarina Mohlin under rubriken Vuxna sviker unga på nätet och även här är fokus att ungdomar behöver vaktas mot den ondska som finns där ute på nätet. Detta medan jag funderar kring hur man skulle kunna använda tekniken för att stärka alla goda krafter då informations- och kommunikationstekniken naturligtvis kan användas för att motverka den okunskap och de förenklingar som är en förutsättning för att ett drev ska få näring. Medan SvD:s journalister lutar sig mot ett par kvinnliga forskare återkopplar jag till de män som jag refererade till igår - Techrisk och ”Med eller utan filter” (tacktips till MMN-o) samt Julia Skotts krönika. Intressant se att det finns politiker som inser skolans viktiga roll när det gäller den process som gör oss till hyggliga människor. Jag kan bara hoppas att en sådan IT-strategi tar fasta på både kvinnliga och manliga forskares rön, men framförallt Knight-kommissionens rön om att informationen måste vara fri i ett friskt demokratiskt samhälle.

Sett i detta ljus är det möjligt att se varför Beatrice Ask med genusglasögonen på näsan tycker sig se att vi, som reagerar på hennes uttalanden om skuld och skam med anledning av sexköpslagen, uteslutande är motståndare till lagen. Inte att det är grundbulten – detta att ses som oskyldig intill dess en domstol bevisat en människas skuld – som hotades av hennes idéer om färggranna kuvert och delgivning i hemmet. Sagor från livbåten ger oss en sammanfattning. Expressens ledare häromdagen har knölat till saken ytterligare. A-C Marteus verkar vara av den uppfattningen att inför just denna publik gör justitieministern rätt när hon tycker att sexbrottsmisstänkta ska hängas ut. Jag och många med mig menar att det är precis tvärtom – inför denna publik är det särskilt viktigt att förklara grundbultarna i lagstifningen, eftersom lusten att ta till hårdare tag är större bland dem som odlar sin enögdhet.

Opassande hjälper som vanligt till att skingra känslodimmorna, så att det blir lättare att se att livet är en ständig balansgång, där detta att ta sitt eget personliga ansvar är centralt. Konsekvenserna blir annars ett odrägligt samhälle att leva i. Svensk Myndighetskontroll lägger ihop det som förklarar varför justitieministern ligger risigt till. Jag kan inte se att det har med hennes kön att göra. Sedan kan man naturligtvis inte komma ifrån att sexköpslagen ligger som ett fördunklande filter över det hela och här gör Liberati en insats för att hjälpa oss se var de olika partipolitiska konstellationerna står. Samtidigt tar Cecilia Malmström, ny EU-kommissionär ett första steg mot censur på internet och som vanligt är det barnporren som används som murbräcka. Än en gång är det Tyskland med sina erfarenheter som sätter sig på tvären – tack och lov! Men nog vore det roligare om Sverige gick i bräschen för internet som bärare av fri information i ett friskt demokratiskt samhälle. Där har Liberati något att bita i!

Avslutningsvis litet om det senaste om FRA, som bjöd in de politiska ungdomsförbunden i fredags, vilket MiNimaliteter och Mark Klamberg, skrivit om.

Intressant.